Nätpåsar till frukt och grönsaker

Nätpåsar är den senaste flugan i hållbarhetskretsar. Jag kan servera dig 7 goda grunder till varför de blivit så omåttligt populära och 3 sätt att lägga vantarna på dem.


I Sverige infördes en ny lag den 1 juni, vilken innebär att butiksägare har ansvar för att informera sina kunder om plastpåsars miljöpåverkan. Det är jättebra och jag stöttar det fullt ut. Samtidigt är det enkelt att ta med sig en tygpåse till butiken när en väl har fått in vanan, så förhoppningsvis minskar användandet av bärkassar i plast snabbt. Något som jag själv tyckte var en svårare nöt att knäcka var påsar till frukt och grönt. Men ty frukta ej (no pun intended), jag har hittat en lösning.

en svårare nöt att knäcka var att få tag på påsar till frukt och grönt. Men ty frukta ej (no pun intended) nu har jag hittat en lösning.

Nätpåsar på tre sätt

1. Ekologisk bomull från butiken

Det finns några olika alternativ för den som vill köpa nätpåsar. Min som ni ser till höger i bilden nedan är tillverkad i ekologisk GOTS-certifierad bomull och kommer från Lapland Eco Store. Liknande varianter har jag sett hos Humble Me, Grön GåvaDarling Eco och  Medvetna.se.

2. DIY

Den händige kan sy fruktpåsar själv. Den fina påsen i spets i bild ovan har Ida som driver Zero Waste-bloggen Avfallsfri gjort till mig. Hon har till och med flätat snörena som en knyter ihop påsen med. Hur underbart ❤️?

nätpåsar till frukt- och grönt gronamoment.se

Jag rekommenderar för övrigt verkligen Idas blogg till alla er som är intresserade av avfallsminimering. Ida brukar bland annat skriva ett inlägg med veckans summering där hon sammanfattar vad som hänt i hushållet den gångna veckan i förhållande till mat, transport, energi, konsumtion och avfall. Hon brukar också berätta om målsättningen för den kommande veckan.

3. Tvättpåsar

Tvättpåsar som en använder till att tvätta ömtåliga plagg eller exempelvis BH:ar fungerar bra att använda som frukt- och gröntpåsar. De är väl oftast gjorda i syntetmaterial, men å andra sidan försluts ofta påsarna med dragkedja, vilket är praktiskt.

7 fördelar med nätpåsar till frukt och grönt

🍉 Det är resurssparande att använda en nätpåse många gånger jämfört med att använda en plastpåse ett fåtal gånger för att sedan kasta den.

🌽 Det är mer klimatsmart att använda en nätpåse i tyg så länge den håller (hela livet?) än en plastpåse som tillverkats av olja som är ett fossilt bränsle.

🥕 Nätpåsar bidrar inte till nedskräpningen av haven.

🍐 Vikten är låg (kan förstås variera), så det blir marginellt (något öre kanske) dyrare att använda jämfört med plast (mina nätpåsar väger mellan 28-41 gram, en plastpåse väger ca. 5gram).

🍊 En nätpåse är genomsynlig, vilket gör att kassören utan problem kan se vad som är i påsen. Smidigt.

🍍 Användning av nätpåsar skapar nyfikenhet och interaktion mellan människor.

🍅 Nätpåsen är den perfekt accessoaren för både hipster och mormor.


Ps. Kritiskt tänkande läsare kanske undrar om detta är ett sponsrat inlägg. Svaret är nej. Jag puffar ibland för initiativ och produkter som jag anser är värda att uppmärksamma, dock utan ersättning eller andra band till företagen.

100 kvinnliga miljöhjältar: Del 7 – Från Kinas mest kända klimatfeminist till kvinnan som återinförde vargarna till Yellowstone

Du har säkert hört att kvinnor kommer att rädda världen. Men kan du namnge fler än tre miljöhjältinnor? Under tio veckor kommer du i denna bloggserie få stifta bekantskap med totalt 100 av dem. Tio nya personer introduceras varje måndag. Hjältarna listas i bokstavsordning och utan inbördes rangordning. Detta är del 7/10 i en skildring av 100 kvinnor som räddar världen.


➊ Maria Elena Foronda Farro

maria-elena-foronda-farro-environmental-heroine.jpeg
Maria Elena Foronda Farro. Foto: Goldman Environmental Prize

Foronda ledde kampanjer för att städa upp fiskmjölsindustrin i Peru som dumpade obehandlat industriavfall i sjöar och vattendrag, vilket ledde till kolerautbrott och svampinfektioner hos människor, samt ett enormt föroreningsproblem i Perus kuststäder. Hon lyckades skapa ett lyckat samarbete mellan intressegrupper, fiskmjölsproducenter och regeringen för att skapa hållbar praxis inom fiskmjölsproduktionen.

➋ Maria Gunnoe

maria-gunnoe-environmental-heroine.jpg
Foto: Rainforest Action Network (CC BY-NC 2.0)

Gunnoe är miljörättviseaktivist som driver en kamp mot miljövidrig bergtoppsbrytning (toppen av ett berg sprängs bort för att komma åt ett lager med kol som finns under toppen) i Appalacherna som innehar ett av nordamerikas viktigaste ekosystem. Hon sitter i styrelsen för SouthWings som är en ideell organisation som bygger på ett nätverk av frivilliga piloter som genom flygningar utbildar och samlar data om ekosystemen i Sydöstra USA. Organisationen dokumenterar också bergstoppsbrytningens effekter genom flygfotografering.

➌ Manana Kochladze

manana-kochladze.jpg
Manana Kochladze. Foto: International Rivers (CC BY-NC-SA)

Grundaren av miljöorganisationen Green Alternative som ledde kampanjen mot utbredd korruption på regeringsnivå vid planeringen av oljeledningen Baku–Tbilisi–Ceyhan pipeline som bröt mot minst 173 punkter av Världsbankens utlåningspolitik. Detta blev en av de viktigaste miljökampanjerna i Georgiens senare historia. Oljeledningen byggdes, men organisationen lyckades skydda området kring Kolkheti National Park, se till att lokala bybor fick rättvis ersättning för oljeledningens påverkan och inrätta ett övervakningsprogram som håller oljebolaget British Petroleum och den Georgiska regeringen ansvariga i händelse av sociala eller miljömässiga kränkningar.

➍ Martha Kostuch

Martha_Kostuch environmental heroine
Martha Kostuch. Foto: Grant Neufeld (GFDL)

Kostuch (1949-2008) var veterinären som upptäckte att nötkreatur som utsatts för luftföroreningar (svaveldioxid) från den regionala industrin i Alberta, Kanada fick reproduktiva och immunologiska problem. Efter upptäckten kampanjade hon för att reducera luftföroreningarna skulle minska. Hon protesterade också mot byggandet av Oldman River-dammen i södra Alberta. Den byggdes till slut, men projektet tvingades omplaneras och inkludera skydd för fisk och annat djurliv.

➎ Maude Barlow

maude-barlow-environmental-heroine.jpg
Maude Barlow. Foto: People’s Social Forum (CC BY 2.0)

Barlow är grundare och ordförande i Kanadas största organisation som arbetar med miljö och social rättvisa, Council of Canadians. Hon är författare och medförfattare till sexton böcker (bl.a. Blue Future: Protecting Water for People and the Planet Forever) om stölden av den ‘globala allmänningen’ (eng. commons) vatten, vilket starkt påverkar fattiga människor och miljön. Hon är också en känd motståndare till handelsavtalet CETA.

➏ Maxida Märak

Maxida_Märak environmental heroine
Maxida Märak. Foto: cropped Frankie Fouganthin (CC BY-SA 4.0)

Artist och aktivist som är känd motståndare mot gruvbrytningen i Gállok (sv. Kallak) i Jokkmokk. Som ett inlägg i gruvdebatten har hon exempelvis tillsammans med Downhill Bluegrass Bandspelat in skivan Mountain Songs and other Stories som en reaktion mot exploateringen av Sápmi.

➐ Mei Ng

Mei Ng
Mei Ng. Foto: Linnéa Engström (använt med tillåtelse)

Klimatfeminist och tidigare ordförande för Jordens Vänner (Friend’s of the Earth) Hong Kong. Hon har arbetat med flertalet miljöfrågor i över 25 år, men luftkvalitet är hennes hjärtefråga inom vilken hon är inflytelserik. Hon är idag rådgivare till Hong Kongs stadsledning och organiserar regelbundet miljöutbildningar för lärare och elever i regioner med hög fattigdom och föroreningsdrabbade områden i Kina.

➑ Mindy Lubber

Mindy Lubber environmental heroine
Mindy Lubber. Foto: Ceres

Ordförande för den icke-vinstdrivande hållbarhetsorganisationen Ceres som arbetar för att företag och investerare ska adressera miljöfrågor som klimatförändringarna, vattenbrist och föroreningar. Hon var tidigare regional administratör för USA:s miljöskyddsorganisation där hon bl.a. organiserade offensiva saneringar av deponier för farligt avfall. Hon har fått flertalet utmärkelser för sitt arbete, nu senast Earth Day Network Climate Visionary Award i 2016.

➒ Mollie Beattie

Mollie Beattie environmental heroine
Mollie Beattie. Foto: U.S. Fish and Wildlife Service

Beattie (1947-1996) var den första kvinnliga ledaren för den amerikanska myndigheten United States Fish and Wildlife Service där hon arbetade fram tills hon gick bort. Beattie arbetade hårt för att förhindra nedskärningar i landets budget för miljöskydd. Under hennes ledning (3 år) inrättades 15 nya naturreservat i USA, mer än 100 bevarandeplaner för habitat upprättades tillsammans med markägare och vargen återintroducerades framgångsrikt till nationalparken Yellowstone.

➓ Naomi Klein

naomi-klein-environmental-heroine.jpg
Naomi Klein. Foto: Rainforest Action Network (CC BY-NC 2.0)

Prisvinnande journalist och författare till flera böcker, däribland This Changes Everything: Capitalism vs. the Climate som har översatts till 20 språk. Klein är medlem i styrelsen för 350.org. När Donald Trump blev president i USA efterlyste hon en kampanj för att införa ekonomiska sanktioner mot USA:s administration om de vägrar följa villkoren i Parisavtalet COP21. Hon är nu aktuell med boken No Is Not Enough: Resisting Trump’s Shock Politics and Winning the World We Need som släpptes i juni 2017.


Tycker du också att kvinnliga superhjältar bör uppmärksammas?
Dela det här inlägget

Saknas någon?
Lämna en kommentar och berätta


Del 1: Från ZeroWaste-guru till modell
Del 2:
Från antitjuvjägare till grundaren av Greenpeace
Del 3: Från dokumentärskapare till klimatminister
Del 4: Från redwoodskogens bodyguard till Green Porno
Del 5: Från grönyteanläggare till matsvinnsbekämpare
Del 6:
Från insektsforskare till Everglades beskyddare
Del 7: Från Kinas mest kända klimatfeminist till kvinnan som återinförde vargarna till Yellowstone


Är Göteborg en Sharing City år 2030?

Göteborg sharing city gronamoment.se
Foto: Evan Kirby via Unsplash

Jag har varit på workshop tillsammans med 50 andra personer som tror att Göteborg kan bli en stad där tillgångar och resurser nyttjas mer effektivt, både på individ- och samhällsnivå.


Den 8:e juni  arrangerade Göteborgs Stad (Konsument- och Medborgarservice) och Kollaborativ Ekonomi Göteborg (KEG) workshopen Sharing City Göteborg 2030. Syftet med workshopen var att utforska vad det skulle innebära att bli en så kallad Sharing City inom en nära framtid. Bland deltagarna fanns bland annat aktivister, beslutsfattare, stadsplanerare, hållbarhetsfolk, forskare och utvecklare/designers.

På sin blogg skrev KEG skrev så här om hur resultatet från workshopen kommer användas:

”Resultatet från workshopen kommer delvis användas i en kommande utställning på Världskulturmuseet om hållbar konsumtion och vara grunden till det fortsatta arbetet för Sharing City Göteborg […]”

Läs hela deras inlägg på smartakartan.se för att få veta mer om Sharing City Göteborg.

Jättekul att jag fick vara med! Det blev en väldigt intensiv och rolig dag, där jag fick möjlighet att hälsa på flera personer som jag länge velat träffa. Ett par av dem kommer nog att omtalas i inlägg på bloggen framöver:) Heja KEG och Göteborgs Stad för ett bra initiativ!


Andra inlägg relaterade till kollaborativ ekonomi: