Menskopp är bättre för din underlivshälsa, din ekonomi och för miljön

Lingonveckan. Montan. Mensen. Kalla den vad du vill-  en med livmoder får den omkring en gång i månaden fram till klimakteriet. Det känns fortfarande som att det är lite tabu att skriva om – men det skiter ju jag i för jag har en fantastisk nyhet (även om det inte egentligen är en nyhet, då det finns dokumentation om den redan från slutet av 1800-talet) och den stavas kort och gott menskopp.


Vad är menskopp?

En menskopp är en klockformad kopp gjord av medicinsk silikon som samlar upp mensen under dagen i stället för att absorbera den som en tampong gör. Fördelarna med att bruka den är många  framförallt för användaren, men också för miljön. Vilken bonus!

Menskopp är bättre för både hälsa och välbefinnande

menskopp gronamoment.se
Foto: Linh Pham via Unsplas

🍷 Du kan använda menskoppen under hela mensen. Både dagar du blöder mycket och dagar du blöder mindre. Den torkar inte ut slemhinnorna.

🍷 Menskoppen kan samla upp tre gånger så mycket vätska som en stor tampong.

🍷 Du behöver vanligtvis enbart tömma menskoppen två gånger om dagen.

🍷 Det luktar ingenting eftersom blodet samlas upp i koppen inuti kroppen.

🍷 Många menskoppar har markeringar på koppen så att du kan se hur mycket du faktiskt blöder, vilket kan hjälpa dig att upptäcka om din mens förändras.

🍷 Det finns inget bevisat samband mellan användning av menskopp och TSS (Toxic shock syndrome), vilket i och för sig är en ovanlig sjukdom, men som har hög dödlighet om den inte behandlas. TSS är också känd som tampongsjukan, grundat att samband påvisats mellan användning av tampong och TSS utbrott.

Jag själv upplever att menskopp är behagligare att använda än det någonsin varit med tamponger. Det grundar sig nog i att en inte behöver föra upp den lika långt som en gör med tampong.

Menskopp är billigare än tamponger och bindor

menskopp gronamoment.se
Foto: Fabian Blank via Unsplash


En menskopp kostar ungefär 300 sek och kan användas i upp till tio år. En ask med 16 st ekologiska tamponger kostar omkring 29 sek. Använder en två askar per menscykel blir kostnaden 6.960 sek över en tioårsperiod. Bindor ligger på omkring samma pris som tamponger.

Enligt detta räkneexempel skulle en spara in kostnaden för menskoppen på omkring fem månader. Enligt samma exempel  skulle en spara 6660 sek på tio år om en valde menskopp framför tamponger eller bindor.

Läs också: 3 saker jag önskar någon berättat innan jag började använda menskopp

Menskopp är bättre för miljön

🍷 Bomull (som tamponger och bindor i stort sett är gjorda av) kräver mycket vatten. Det behövs omkring 20.000 liter vatten för att producera 1 kg bomull. Ett känt exempel på vad detta kan innebära är hur intensiv bomullsodling torkade ut i princip hela Aralsjön som tidigare var världens fjärde största sjö. I tillägg gödslas och besprutas ofta bomullsodlingar, vilket också har negativ inverkan på kringliggande ekosystem.

menskopp gronamoment.se
Foto: Shane Rounce via Unsplash

🍷 I genomsnitt får svenska kvinnor sin sista mens vid 51 års ålder. Detta innebär att många har mens cirka en gång i månaden i omkring 35 år. Det resulterar i att runt 10.000 sanitetsartiklar (tamponger/bindor) per person med livmoder hamnar i brännbart under den tiden! Ej att förglömma är all plast som dessa produkter också är paketerade i.


Känner du dig fortfarande inte helt redo för att börja med menskopp, lova att vara snäll mot din punani och köp ekologiska tamponger (för hon vill inte ha bekämpningsmedel direktinjicerat) och ekologiska bindor eller tygbindor. Fråga också dina vänner om vad de vet om användning av menskopp – jag kan garantera att flera redan äger en utan att du vet om det.

Med detta önskar jag er en bra lingonvecka ❤️


Headerfoto: gaelx CC BY-SA 2.0

Annonser

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s