10 grunder till varför TTIP måste stoppas

TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) är ett frihandelsavtal som EU och USA har förhandlat om sedan 2013. Troligen försöker parterna komma till enighet om avtalet innan USAs nya president väljs den 8 november i år. Förhandlingarna har från början förts bakom stängda dörrar utan att allmänheten eller miljöorganisationer har kunnat ha insyn in vad avtalet ska innehålla. Efter stora protester runt om i Europa har det nu bestämts att nya förhandlingsförslag ska offentliggöras. Men vad är det människor är så rädda för egentligen?

TTIP på 2,5 minuter:

Jordens Vänner har fört en lista på vad du som medborgare borde veta om TTIP. Nedan följer deras lista i förkortad version:

10 saker du bör veta om TTIP

1. ”… Kort sagt handlar TTIP om att ta bort det som industrin kallar ”tekniska handelshinder”. Det betyder att EU:s regler och standarder inom en lång rad områden som t.ex. matsäkerhet, konsumentskydd och miljö riskerar att bli sänkta eller avskaffade som en följd av avtalet. Målet för avtalet är avreglering, så att industrin ska kunna sälja fler produkter”.

2. ”Utländska verksamheter kommer att kunna lagföra stater vid sidan om det nationella rättssystemet: Som en del av förhandlingarna ingår den kontroversiella tvistlösningsmekanismen (ISDS – Investor State Dispute Settlement). ISDS ger en utländsk investerare rätt att stämma stater i internationella skiljedomstolar om staterna genomför en politik som går ut över investerarens förväntade vinst. … Exempelvis har Vattenfall stämt Tyskland, Philip Morris har stämt Australien, Chevron har stämt Ecuador och Veolia Egypten.”

Skriv på namninsamlingen för att stoppa TTIP

3. ”TTIP kan betyda fler kemikalier i leksaker och kosmetika: EU ställer högre krav än USA på användning av och märkning av kemikalier i en lång rad produkter. Medan EU har förbjudit över 1300 kemikalier och ytterligare reglerat användningen av 250 ingredienser är bara 11 substanser förbjudna i USA. Gemensamma regler på kemikalieområdet kan betyda att EU ska acceptera hormonstörande ämnen som ftalater i leksaker för barn eller skadliga substanser i kosmetika.

4. ”TTIP kan leda till mer GMO, klorkycklingar och tillväxthormoner i EU: EU riskerar att tvingas tillåta gen-modifierade matvaror utan märkning från USA, där genmodifierade organismer (GMO) är mycket utbrett. Företag i USA pressar förhandlarna för att få EU att minska sina restriktioner på import av icke godkända GM – grödor, öka godkännandena och minska säkerhetstest av GM – grödor och ersätta obligatorisk märkning av GM – matvaror och – foder med frivilliga regler.”

5. ”TTIP är dåligt för klimatet: Det är mycket sannolikt att TTIP kommer att medföra ökad import av skiffergas, tjärsand och olja från USA, där den beryktade fracking – metoden är utbredd … ”

6. ”TTIP kan betyda adjö till EU:s försiktighetsprincip: Europeisk och amerikansk lagstiftning bygger på olika grundprinciper. I USA krävs vetenskapliga bevis för att t.ex. förbjuda specifika kemikalier medan i EU kan ämnen förbjudas på en väldokumenterad misstanke. USA betraktar EU:s försiktighetsprincip som ett handelshinder och menar at det t.ex. stänger ute det amerikanska lantbrukets genförändrade produkter eller kycklingar tvättade med klor från Europa.”

7. ”TTIP kan medföra restriktioner på offentlig upphandling som främjar inköp av lokala och hållbara produkter: TTIP riskerar att motarbeta lokala matvaruprogram i USA och EU som försöker främja hälsosammare, mer hållbara och lokalt producerade matvaror genom offentliga inköp. Detta eftersom prioriteringen av lokala matvaror ses som ett handelshinder.”

8. ”De ekonomiska fördelarna med TTIP är starkt övervärderade: Förespråkarna för TTIP framhäver ständigt att ett handelsavtal med USA kommer att kunna pumpa upp EU:s ekonomi med 120 miljarder euro och skapa åtskilliga tusen arbetsplatser. … Samtidigt är beräkningarna fulla med förutsättningar som EU:s ekonomi inte lever upp till och bortser från väsentliga utgifter förbundna med avtalet.”

9. ”Förhandlingarna föregår bakom Slutna dörrar: Medborgarna och det organiserade civilsamhället har vägrats tillgång till förhandlingsbordet, medan näringslivets lobbyister har haft privilegierad tillgång till information och möjlighet att bli hörda. Allmänheten har bara tillgång till en rad läckta dokument från förhandlingarna, som det aldrig var meningen att befolkningen skulle ha insyn i. Den bristande öppenheten gör det svårt att följa förhandlingarna och tillförsäkra att den breda allmänhetens intressen inte sätts åt sidan. …”

10. ”… Med i förhandlingarna hör etablerandet av ett gemensamt regleringsråd som ska garantera att lagar och regler i framtiden utformas i tätt samarbete mellan EU och USA. Det betyder att USA ska rådfrågas varje gång medlemsländerna nationellt eller på EU-nivå önskar genomföra ny lagstiftning, t.ex. på miljö- eller hälsoområdet. Regleringsrådet öppnar samtidigt upp för att näringslivslobbyister kan få inflytande på europeisk och därmed också svensk lagstiftning innan allmänheten får kännedom om processen.”