Carolina Jeppsson: Det handlar om frihandelsavtal

carolina_foto
Carolina Jeppsson. Foto: privat

Idag har jag har ombett Carolina Jeppsson att delge oss sina tankar om frihandel. Carolina är utbildad geograf och har expertis inom markkonflikter, matsuveränitet och global rättvisa. Hon är nyligen hemkommen från en 5-månaders praktik som hon genomförde i regi av Latinamerikagrupperna för att lära sig mer om det humanitära hållbarhetsarbete som den mottagande praktikorganisationen MNCI (Argentinas nationella organisation för ursprungsfolk och småbrukare) utför. Denna höst har hon påbörjat sin master i mänskliga rättigheter. 

Och så var det det här med frihandelsavtal

Första gången jag på riktigt började intressera mig för frihandelsavtal var för ett år sedan. Innan dess hade jag inte brytt mig så mycket eller tänkt över vad konsekvenserna av sådana avtal kunde vara. Såklart ger frihandelsavtal många bra fördelar, men de negativa effekterna diskuteras inte så ofta.

Frihandelsavtal sätts upp mellan två eller fler länder för att tala om vilka lagar som gäller mellan länderna, bl.a. för att skapa en lättare handel utan tullar eller bjuda in till en marknad. Avtalen är resultat av hårda förhandlingar och staters olika värderingar och finns därför i olika former. Ett verktyg som ofta skrivs in i dessa avtal är ISDS (Investor state dispute settlement). Ett verktyg som ger utländska investerare möjligheten att dra stater inför rätta ifall den beräknade vinsten uteblir. Detta verktyg innebär att stater säger upp en del av sin suveränitet till ISDS och det avtal som har förhandlats fram.

När den stora avkolonialiseringsvågen pågick från slutet av andra världskriget, började de västerländska länderna knyta handelsavtal med de tidigare kolonierna. Västvärlden hade intresse av att skydda sina tillgångar i koloniländerna även i framtiden. Det går att se dessa handelsavtal som en förlängning av kolonipolitiken, men nu med stöd från lagen. ISDS är ett stort hinder för de nya ländernas frigörelse och tillväxt. Dock är det vissa av dessa länder som har tröttnat. Ta Sydafrika som exempel, där finns en policy som går ut på att ge tillbaka makten till den egna befolkningen. Alltså att företag som drivs av icke-sydafrikaner skall tas över av sydafrikaner. Denna politik ledde till rättsfall om diskriminering mot utländska investerare. Sydafrikas suveränitet kränktes och regeringen kunde inte stifta lagar som gynnade sitt egna folk. Sydafrika vill nu också ta tillbaka makten över hur och när deras naturtillgångar utvinns. Därför håller de nu på att säga upp alla bilaterala avtal.

NAFTA är ett frihandelsavtal mellan USA, Kanada och Mexiko, där ISDS finns inskrivet. Som ett direkt resultat av handelsavtalet är Kanada idag är ett av världens mest stämda länder. ISDS fungerar så klart åt båda hållen och företag kan också stämma USA, vilket har hänt, dock endast ett fåtal gånger! Domsluten i rättsfallen om ISDS avgörs av Världsbanken, vars huvudkontor ligger i Washington. Med denna vetskap går det att spekulera i huruvida Världsbanken har ett större intresse av att USAs ekonomi är stabil, än de andra ländernas.

Ett frihandelsavtal som har uppmärksammats väldigt mycket på senaste tiden är ett avtal som heter TTIP (The Transatlantic Trade and Investment Partnership). Det är ett avtal som ska gälla mellan EU och USA. ISDS finns med även i dessa förhandlingar. Vad det kommer att innebära för EU om TTIP går igenom går det bara att spekulera i, men att det kommer att öppna upp en ny marknad där företag har betydligt större inflytande och makt är säkert.

Varför stater vill gå med på att ISDS skrivs in i frihandelsavtal och säga upp en del av sin suveränitet förstår jag inte. Alla länder vill väl kunna bestämma och kunna försvara sina egna tillgångar, därefter stifta lagar som ser efter landets behov, utan att behöva riskera att dras inför domstol!?

Carolina Jeppsson
Carolina på LinkedIn


Relaterat till frihandelsavtalet TTIP:

 

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s