100 kvinnliga miljöhjältar: Del 9 – Från elefantviskare till The Grandmother of Trees

Du har säkert hört att kvinnor kommer att rädda världen. Men kan du namnge fler än tre miljöhjältinnor? Under tio veckor kommer du i denna bloggserie få stifta bekantskap med totalt 100 av dem. Tio nya personer introduceras varje måndag. Hjältarna listas i bokstavsordning och utan inbördes rangordning. Detta är del 9/10 i en skildring av 100 kvinnor som räddar världen.


➊ Saalumarada Thimmakka

saalumarada_thimmakkaj-environmental-heroine.jpeg
Saalumarada Thimmakka. Foto: Arun4speed (CC0)

105-åriga Thimmakka och hennes man (som nu är avliden) var ofrivilligt barnlösa, vilket innebär ett stort stigma på den indiska landsbygden. Efter 25 års barnlöshet bestämde de sig för att börja planera så många träd de kunde och Thimmakka har under 75 år planterat över 380 Banyan-träd längs en motorväg i ett nederbördsfattigt område i sin hemstat Karnataka i Indien. I perioder när regnet uteblivit har hon vattnat skotten fyra gånger om dagen med vatten som hon burit från en brunn belägen kilometervis bort. Hon gavs namnet Saalumarada som betyder ”rad av träd” på Kannanda (ett av de officiella språken i Indien) från sin hemby där hon nu anses vara en stor förebild. Hennes trädplantering beräknas vara värd minst $270.000, men trots att hon själv lever i fattigdom planerar hon att låta träden stå.

Safia Minney

Safia Minney environmental heroine
Safia Minney. Foto: safia-minney.com (använt med tillåtelse)

Minney är grundare av klädföretaget People Tree som är vida erkänt för sin hållbara produktion. Hon är även VD för Po-Zu som är ett skoföretag som också arbetar utifrån hållbara metoder.  Minney menar att fast fashion måste bort och ersättas med slow fashion som tar hänsyn till textilarbetarna och miljön. Hon är författare till böckerna Slow Fashion- Aestetics Meets Ethics och Slave to Fashion och har även medverkat i dokumentären The True Cost (2015) som handlar om modeindustrins utnyttjande av människor och miljö i det globala syd.

➌ Sandra Bessudo

sandra-bessudo-environmental-heroine.jpeg
Sandra Bessudo aboard the research schooner Tara in Malpelo. Foto: © Yann Chavance / Tara Expeditions Foundation (använt med tillåtelse)

Bessudo är marinbiolog som som arbetat ihärdigt för att skydda hajar och marin biodiversitet runt Colombias kust. Bessudo är grundare och var tidigare direktör för stiftelsen Malpelo foundation där hon var djupt involverad i etablerandet av skyddsområdet runt ön Malpelo som är en global hot-spot för marint liv utanför Colombias kust. Området runt ön är nu listat som världsarv hos UNESCO. Numera arbetar hon som generaldirektör för den statliga myndigheten för internationellt samarbete i Colombia.

➍ Sangduen Chailert

sangduen-chailert-environmental-heroine.jpeg
Sangduen Chailert. Foto: Elemanxx (CC BY 3.0)

Chailert är grundare till stiftelsen Save Elephant Foundation som arbetar för att skydda utrotningshotade asiatiska elefanter i hennes hemland Thailand. Hon har också etablerat det  250 hektar stora skyddsområdet Elephant Nature Park för skadade eller föräldralösa elefanter i alla åldrar, varav många blivit räddade från ägare som vanvårdat dem och utnyttjat dem vid skogsavverkning, turistaktiviteter och tiggeri.

➎ Shadia Fayne Wood

Shadia Fayne Wood environmental heroine
Shadia Fayne Wood. Foto: Robert van Waarden (använt med tillåtelse)

Som sjuåring började Wood kampanja för att cancerfallen i hennes närområde som orsakats av giftigt avfall skulle bemötas. Efter åtta års kamp inrättades lagstiftning för  att finansiera Programmet för inaktivt avfall och avfallshantering som identifierar och sanerar platser med farligt avfall i delstaten New York. Wood har varit kampanjledare i Environmental Justice & Climate Change Initiative och är grundare och direktör för Project Survival Media som är ett globalt ungdomsnätverk som producerar foto- och videodokumentärer om klimatförändringarna.

➏ Shehla Masood

Shehla Masood
Sheila Masood. Foto: Alchetron

Masood (1973-2011) var en aktivist som är mest känd för sitt arbete mot myndighetskorruption i hennes hemland Indien. Hon var även miljöaktivist och månaderna innan hon blev mördad (brottet  uppklarades aldrig) protesterade hon högljutt mot gruvbolaget Rio Tintos planer om diamantutvinning i Chhatarpur-distriktet som skulle hota en viltpassage mellan  Panna Tiger-reservatet och Navardehi Wildlife Sanctuary och riskera att förgifta Shyamriflodens avrinningsområde (företaget bestämde sig för att dra sig ur projektet 2016).

➐ Sheila Watt-Cloutier

IceCider
Sheila Watt-Cloutier. Foto: Robert J. Galbraith (CC BY-ND 2.0)

Watt-Cloutier är en av de  främsta förespråkarna för inuiternas rättigheter. Mellan 1995-2006 arbetade hon för Inuit Circumpolar Council (ICC) och har i den egenskapen arbetat för att George W. Bush-administrationen i USA inte skulle hindra Arktiska stater från att införa riktlinjer för att minska sina växthusgasutsläpp, bland annat genom att presentera Arctic Climate Impact Assessment (ACIA) för senator John McCaine’s vetenskapsakademi. I 2007 blev hon nominerad till Nobelpriset för sitt arbete med att illustrera hur klimatförändringarna hotar mänskliga rättigheter i Arktis. Hon är också författare till boken The Right to be Cold som handlar om just detta.

➑ Simran Sethi

Simran Sethi environmental heroine
Simran Sethi. Foto: Michelle Mockbee (CC BY-NC-ND 2.0)

Prisvinnande miljöjournalist som skriver om ekologisk hållbarhet och mat. Hon är författare till boken Bread, Wine, Chocolate: The Slow Loss of the Foods We Love  och har bland annat synts som miljöexpert hos Oprah Winfrey och The Ellen DeGeneres show. Hon har arbetat som miljöskribent på flertalet stora nyhetsmedier så som NBS och Huffington Post. Hon har även producerat ljud och bild på TreeHugger.com som är en ledande webbsida med miljöprofil.

➒ Sofia Jannok

sofia-jannok-environmental-heroine.jpg
Sofia Jannok. Foto: Gregor Tatschl (CC BY-SA 2.0)

Samiska artisten Jannok har länge arbetat för samernas rättigheter och för att motverka gruvetableringen i Sápmi. I av 2015 talade hon på FN:s klimatkonferens i Paris, i 2016 reste hon till North Dakota för att sluta upp i kampen mot oljeledningen North Dakota Access Pipeline och i år medverkade hon vid People’s Climate March i Stockholm 29 april.

➓ Susanna Baltscheffsky

Klotet
Susanna Baltscheffsky. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Journalist med klimat, miljö, energi och teknik som specialitet. Hon var Svenska Dagbladets miljö- och klimatreporter i mer än 15 år och har därefter arbetat som chefredaktör på Ny Teknik och med redaktionell utveckling för Nobel Media. Hon är sedan början av 2017 producent och reporter på vetenskapsradions miljöprogram Klotet.


Tycker du också att kvinnliga superhjältar bör uppmärksammas?
Dela det här inlägget

Saknas någon?
Lämna en kommentar och berätta


ALLA DELAR I SERIEN 100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR

Del 1: Från ZeroWaste-guru till modell
Del 2:
Från antitjuvjägare till grundaren av Greenpeace
Del 3: Från dokumentärskapare till klimatminister
Del 4: Från redwoodskogens bodyguard till Green Porno
Del 5: Från grönyteanläggare till matsvinnsbekämpare
Del 6:
Från insektsforskare till Everglades beskyddare
Del 7: Från Kinas mest kända klimatfeminist till kvinnan som återinförde vargarna till Yellowstone
Del 8: Från världsomvälvande författarskap till flickan som räddar Mexikanska Golfen
Del 9: Från elefantviskare till The Grandmother of Trees
Del 10: Från reproduktionsbiolog till atmosfärkemist

 

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s