För ett tag sedan hade jag som ni kanske minns en omröstning här på bloggen om vilket ämne ni skulle vilja fördjupa er lite mer i. Majoriteten av er som röstade valde hållbar konsumtion* och nu har jag sammanställt tre inlägg för att gå lite mer på djupet på just detta.

Jag kommer inte tipsa er om saker ni ska köpa. Ni känner ju mig. Istället vill jag att vi ska gå igenom tre teman som relaterar till hållbar konsumtion. Idag kommer vi att börja med kapitalismen, sedan gå vidare med livscykelperspektiv nästa vecka och därefter avsluta med att prata om hållbar konsumtion och lycka veckan därpå. Dela gärna med er av era tankar kring hållbar konsumtion också. Nu kör vi!

---

Pengavinsternas herravälde

Kapitalismen är det ekonomiska system som dominerar de flesta av dagens samhällen. Kapitalism betyder att fabriker och företag ägs av enskilda individer eller andra företag. Med andra ord är det individer och företag (och inte staten eller kooperativ) som äger mest mark och industrier. Inom kapitalismen är det marknadskrafterna (utbud och efterfrågan) som avgör vad, samt hur mycket som ska produceras i form av varor och tjänster. Sverige och många andra västerländska länder är i stort sett kapitalistiska, men staten äger ändå vissa företag. Kapitalismen är en expansiv modell som förutsätter en ständig produktionsökning och bygger på ett mål om ständig ekonomisk tillväxt (kapitalisten ska tjäna mer och mer pengar på tjänster och produkter som konsumenterna köper). Läs mer om grunderna i kapitalismen hos NE.se.

Har vi ett problem eller?

Kapitalismen förstärker ojämlikheter i våra samhällen. Människor blir indelade i klasser där kapitalistklassen är överordnad/ har mer makt än arbetarklassen eftersom arbetarklassen säljer sin arbetskraft till kapitalisterna som i sin tur tjänar större pengar på sitt ägarskap av varor, naturresurser och entreprenörskap. Enligt hjälporganisationen Oxfam gick 82 procent av förmögenhetsökningen i världen till den rikaste procenten av världens befolkning förra året.

Grundförutsättningen för kapitalismen är strävan efter ständig ekonomisk tillväxt och vinst för företag, men den kapitalistiska modellen tar inte hänsyn till negativa konsekvenser för miljön och våra samhällen (utnyttjandet av fattiga människor t.ex.) som uppkommer på grund av ett ständigt ökande användandet av naturresurser. För att nå tillväxt måste företag producera mer och (eller) billigare varor. Det i sin tur betyder att det hela tiden går åt mer naturresurser och innebär en större påfrestning för miljön i förhållande till miljöförstöring, klimatförändringar och föroreningar. Dessa saker gör kapitalismen till ett ohållbart system.

Konsumtionspropaganda, konspirationer och 4 fotbollsplaner var

Reklamen

Kapitalismens grundprincip gör det svårt för oss att konsumera hållbart. Eftersom företagen drivs av vinstsyften peppras vi konsumenter exempelvis med reklam. Vi exponeras för mellan 3000- 20.000 reklambudskap varje dag (helt vansinnigt). Reklamen är så klart till för att vi ska handla mer saker. Detta gäller förstås alla produkter, även sådana som är mer hållbart producerade än andra. För det är ju så att också företag med hållbarhetsinriktning som regel drivs av ett vinstsyfte (för det är så systemet är uppbyggt).

Vi exponeras för mellan 3000- 20.000 reklambudskap varje dag

Reklam skapar lust att konsumera saker utöver de vi faktiskt behöver. Har någon av er haft lust att köpa den där fina sopborsten i trä, trots att det står en fullt fungerande sopborste i plast hemma? Jag räcker i alla fall upp handen på den 🙋. Att köpa den sopborsten hade inte varit ett hållbart val av mig, även om den är mer hållbart producerad än min plastborste; för jag behöver ju inte en ny borste i trä. Reklam bidrar till att skapa behov som vi egentligen inte har och försvårar för oss att agera som hållbara konsumenter.

Planerat åldrande

Företagen har också andra strategier för att få oss att handla mer. Många saker tillverkas numera med ett mål om att de ska gå sönder i förtid genom ett så kallat «planerat åldrande». Det började redan 1924 med glödlampan, när en kartell av världens största glödlampstillverkare gick ihop och bestämde att glödlampor skulle bli ömtåligare och ha en livslängd på max 1000 timmar så att vi måste köpa nya oftare (en uppfinnare har t.ex. sökt patent på en glödlampa som kunde lysa i 100.000 timmar, men den kom aldrig ut på marknaden).

Många saker tillverkas numera med ett mål om att de ska gå sönder i förtid

Har någon av er varit med om att ett föremål har gått sönder och det är omöjligt att hitta en reservdel för att laga det? Det har jag. En liten plastring gick sönder på mitt dammsugarmunstycke för ett tag sedan, så jag ringde till återförsäljare, tillverkare och reservdelsgrossist för att beställa en ny. Av samtliga fick jag rådet att köpa ett nytt munstycke eftersom det inte fanns någonting som kunde användas som reservdel. Andra saker hemma hos mig som «inte gått att reparera» eller varit billigare att köpa nya inkluderar en kaffekvarn (kugghjulet som maler bönorna är utsliten) och en LED-lampa till mitt akvarium (det går inte att öppna plastlocket som skyddar LED-dioderna för att torka bort saltavlagringar från vattnet).

Det senaste avslöjandet jag läste var att Apple medvetet gör gamla mobiler långsammare (enligt dem för att förlänga batteritiden). Jag är personligen skitsur på det. Jag har ärvt min systers telefon och den har fungerat hur bra som helst- fram tills jag gjorde en uppdatering och batteriet blev helt förstört. Jag måste ha laddare med mig vart jag än går och telefonen laddar ut direkt om det är 30% batteri kvar och jag är ute i temperaturer under 10°C. Jag vet inte om mobilen blivit långsammare eller om den plötsligt börjat dra mer än dubbelt så mycket batteri. Vad jag vet, är att det inte är en slump eftersom det hände i samband med att jag installerade en uppdatering.

För er som vill veta mer om planerat åldrande rekommenderar jag dokumentären Glödlamskonspirationen.

En orättvis spelplan

Om vi skulle dela all jordbruksmark, alla skogar och all övrig produktiv mark rättvist mellan jordens alla människor skulle var och en ha en yta stor som en fotbollsplan att förfoga över per år. Med andra ord ska all mat jag äter, alla resor jag gör och allt jag konsumerar kunna «utvinnas» ur min fotbollsplan. Om de resurser som krävs för att tillverka exempelvis en ny t- shirt till mig inte finns på min fotbollsplan så har jag börjat använda någon annans fotbollsplan om jag köper den t-tröjan (på fotbollsplanen måste det gå att utvinna 2700 liter vatten, bomull till tyget, energi att producera tröjan och energi att frakta tröjan från produktionsplatsen hem till mig).

Den genomsnittliga svensken lever som om hen hade 4,2 fotbollsplaner att tillgå per år. Living Planet Report 2016 beskriver anledningen till att vi förbrukar så enormt mycket resurser per person, som en kombination av «slit- och slängsamhället», transporter och våra matvanor. Om alla levde som oss skulle vi behöva drygt fyra jordklot. Vi konsumerar helt enkelt för mycket och det kan aldrig vara hållbar konsumtion.

LÄS OCKSÅ
DEL 2: Hållbar konsumtion och varornas hemliga liv
DEL 3: Om hållbar konsumtion, minimalism och lycka

Lämna gärna en kommentar och berätta vad ni tyckte om det här inlägget. Håller ni med mig? Hur tänker ni kring hållbar konsumtion? 🍀

---

* «Hållbar konsumtion och produktion syftar till att ”göra mer och bättre med mindre” och höja nettovälfärden från ekonomisk verksamhet genom att minska resursanvändning, utarmning och föroreningar under hela livscykeln och samtidigt höja livskvaliteten.»

Direktöversatt från FNs text om de globala målen för hållbar utveckling. Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.