Hållbar konsumtion och varornas hemliga liv

Packning
STIL | Unsplash

Detta är del 2 i miniserien med en fördjupning i ämnet *Hållbar konsumtion som jag skrivit på beställning av er läsare. Idag handlar det om våra sakers liv- från vaggan till graven och hur de påverkar oss och omvärlden på sin färd genom livet.


Prylarna lever ett helt liv- på sätt och vis

Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att undersöka vad en produkt har för miljöpåverkan. Att genomföra en livscykelanalys kräver att en har ett livscykelperspektiv, vilket i sin tur innebär att lyfta blicken och försöka se hela bilden. Ett helikopterperspektiv på en produkts förflyttning i tid och rum skulle en kunna säga.

Med andra ord innebär en livscykelanalys att undersöka hur produkten påverkar miljön från «början till slut»: från utvinningen av råvarorna som produkten består av (tillverkning), genom tiden den används och fram till tidpunkten då den inte längre används och övergår till att bli avgaser, föroreningar eller fast avfall.

Att vara en medveten konsument innebär inte alltid att en kan välja det «bästa» alternativet.

En livscykelanalys brukar också innehålla en produktionskedja som visar alla steg på produktens väg från råvara till kundens hem. Föreställ er vart alla delar till en mobiltelefon kommer ifrån. Mineralerna till skärmen o.s.v. kommer sannolikt från ett land som Kongo-Kinshasa, medan plasten, kretskortet och kameralinsen förmodligen kommer någon helt annanstans ifrån. Efter att alla delar till mobiltelefonen har producerats ska de fraktas till en fabrik där de monteras ihop till en färdig mobiltelefon. Därefter ska telefonen transporteras till butiken och slutligen hem till dig. Hela den här processen kallas för produktionskedja och har förstås en påverkan på människor och miljö.

quote be kind gronamoment.se
Bakgrund: Dominik Schröder | Unsplash

Ett livscykelperspektiv och granskning av produktionskedjor är oftast någonting som myndigheter eller företag använder för att utvärdera en varas miljöpåverkan. Men det går att tänka i samma banor även som enskild konsument. Att försöka ha ett livscykelperspektiv när en är ute och handlar kan vara enormt krävande. Jag menar dock att det samtidigt skapar en starkare relation till hur en påverkar sin omgivning genom sina val- vilket är positivt i flera bemärkelser.

OBSAtt vara en medveten konsument innebär inte alltid att en kan välja det «bästa» alternativet. Ofta är det svårt att avgöra vad som faktiskt är det bästa utifrån ett helhetsperspektiv. Alla har inte heller verktyg i förhållande till tid, kunskap eller ekonomi för att konsumera hållbart. Som jag tog upp i det förra inlägget om kapitalismen, så finns det även andra starka krafter som motverkar en strävan efter att leva hållbart. Det är politikernas ansvar att reda bot på den problematiken. Den förståelsen är central när vi betraktar oss själva och andra i förhållande till hållbar konsumtion. Så var snälla mot er själva och var snälla mot andra. Med det sagt så menar jag att det alltid är positivt att reflektera kring sina köp och jag tror på att alla har möjlighet att göra någonting.

 

3 frågor som kan hjälpa en på vägen att konsumera hållbart

  1. Vart kommer produkten ifrån?
  2. Vem har tillverkat produkten?
  3. Vart tar produkten vägen sen?

Låt oss gå in lite närmare på dessa frågeställningar:

1. Vart kommer produkten ifrån?

map hand gronamoment.se
Milada Vigerova | Unsplash

Om jag ska generalisera är det oftast bäst att välja varor som är tillverkade i ett land nära mig. Allra helst inom landet. Anledningen till det är att långväga transporter har en negativ påverkan på klimatet (och miljön) grundat stora utsläpp från transportsektorn. Andra faktorer som gör det bra att välja inhemska varor är att det är lättare att kontrollera under vilka omständigheter en vara är producerad. När det gäller avstånd brukar jag tänka likadant oavsett vad jag köper. Men många saker produceras inte i så stor utsträckning (eller överhuvudtaget) i Sverige- hur ska en tänka då?

Mat är ofta det enklaste att börja med tycker jag. Speciellt när det gäller varor som inte är processade (och de som endast består av en ingrediens). Vanligen är det tydligt utskrivet i butiken vart varan kommer ifrån. Detta underlättar när en vill köpa närproducerat.

Det har hänt flertalet gånger att jag har valt bort en produkt för att ingen kan svara på vart den egentligen kommer ifrån.

Om jag kan välja mellan morötter i samma prisklass som är odlade antingen i Estland eller Sverige väljer jag svenska morötter. Gärna ekologiska. Då vet jag nämligen att morötterna inte besprutats med kemiska bekämpningsmedel eller gödslats med konstgödsel (jag har tidigare skrivit ett inlägg om miljömärkningar som är bra att känna till för den intresserade). För att göra en fullständig livscykelanalys på de morötterna skulle jag utöver ursprungsland exempelvis behövt veta vart vattnet och gödseln till morötterna kommit från, men det menar jag är överkurs för oss som konsumenter.

factory
Chris Liverani | Unsplash

När det kommer till annat än mat för mänsklig förtäring blir det ofta mycket mer komplicerat. En produkt som består av flera ingredienser eller material kan ofta härstamma från flera platser samtidigt. Det är någonting jag blir trött på gällande hundmat till exempel. När det gäller djurfoder finns det inget krav på att producenten delger konsumenten vart de olika ingredienserna kommer ifrån. Jag tycker att det är väldigt problematiskt eftersom djurskyddslagar kan se väldigt olika ut i olika länder. Jag vill veta att jag inte ger mina hundar mat som kommer från plågade djur och att ingredienserna inte av någon anledning är olämpliga (minns ni de klorblekta hundbenen?) Därför gjorde jag faktiskt en kartläggning av produktionskedjan för hundmaten jag ger mina hundar.

Om jag fick bestämma skulle företagen vara pliktiga att vara transparenta med vart deras produkter är producerade och hur de har förflyttat sig i tid och rum innan de hamnade på marknaden.

Jag rekommenderar att börja sökandet efter produktens ursprung genom att fråga i butiken eller läsa på producentens hemsida. Hittar ni inget kan ni gå vidare och kontakta producenten eller en grossist för att få svar.

Det har hänt flertalet gånger att jag har valt bort en produkt för att ingen kan svara på vart den egentligen kommer ifrån. Även om jag inte alltid får ett svar tycker jag att det är värt att fråga, så att jag har tydliggjort för producenten att jag vill veta mer om produkterna jag funderar på att köpa. Om jag fick bestämma skulle företagen vara pliktiga att vara transparenta med vart deras produkter är producerade och hur de har förflyttat sig i tid och rum innan de hamnade på marknaden. Det skulle underlätta för mig att konsumera hållbart.

2. Vem har tillverkat produkten?

Hållbar konsumtion
fashionrevolution.org

Har ni någon gång undrat vem som har tillverkat era prylar, hur dennes arbetssituation ser ut och hur mycket personen i fråga får betalt? Att ta reda på vem som har tillverkat en produkt är inte direkt vardagsmat. Men en behöver kanske inte nödvändigtvis ta uppdraget bokstavligt. Även om det hade varit ascoolt att veta exakt vem som har sytt byxorna jag har på mig, monterat ihop min dator, eller odlat upp en av mina favoritväxter så är det ändå viktigare att veta att personen i fråga har gjort detta under bra arbetsförhållanden. «Hur kan en veta det då?» undrar säkert ni. Jag också. Om en producent inte väljer att vara transparent med vem/ vilka/ vilken fabrik som producerar min vara är det väldigt svårt.

Personligen letar jag alltid efter andra hand i första hand (no pun intended).

Ett knep som jag brukar använda mig av är svaret på min första fråga «Vart kommer produkten ifrån?». Är varan producerad i Sverige kan jag känna mig trygg med att arbetarna i det sista ledet av produktionskedjan får skäligt betalt. Att något är producerat i Sverige innebär förstås inte nödvändigtvis (oftast inte?) att också råvarorna kommer från Sverige. Tillverkningsland ger alltså inga garantier för att människor inte utnyttjats och miljön inte påverkas stort i och med råvaruproduktionen.

Återigen kan vi som konsumenter ställa frågor i butiken när vi handlar. Till vår hjälp när vi ska välja finns miljömärkningar. En del märkningar innehåller direkta krav på att arbetarna har bra arbetsvillkor, medan andra garanterar hållbar produktion- vilket indirekt gynnar lokalsamhällena där produkten tillverkas (genom undvikande av miljöförstöring t.ex.). Ett annat sätt att konsumera är att välja att köpa i andra hand. Sakerna som säljs second hand har ju redan tillförts systemet för att «marknaden» efterfrågade dem. Personligen letar jag alltid efter andra hand i första hand (no pun intended).

3. Vart tar produkten vägen sen?

gronamoment.se Hållbar konsumtion
Knud Kittel | Unsplash

Inget går upp i rök- allt hamnar någonstans. Men vart? Eftersom vi nu betraktar konsumtion ur ett livscykelperspektiv för att kunna konsumera hållbart måste vi också ha i åtanke vad som händer med produkten när den är uttjänt eller vi tröttnat på den och gör oss av med den.

Vid tillverkningen av de saker som vi till slut kastar, skapas en massa skräp i form av restavfall från produktion och transport. Det betyder att saken jag slänger inte bara blir till skräp när jag kastar den- prylen i fråga har redan orsakat flera gånger mer skräp långt innan den hamnade i mina händer. Detta betyder att källsortering inte kan utgöra en lösning på problemen som uppkommer genom konsumtion. Missförstå mig inte: självklart ska vi källsortera (jag källsorterar verkligen allt jag kan eftersom vi har som mål att leva zero waste)! Men källsortering når inte roten av problemet (överkonsumtion). Många saker går ju inte ens att återvinna.

99% av allt som skördades, grävdes upp (exempelvis mineraler) och  transporterades genom produktionskedjan förvandlas till någon form av avfall inom ett halvår.

I Sverige förbränner vi det mesta av vårat avfall (och mycket av andras), till skillnad från många länder som samlar allt på hög på soptippar. Oberoende av vilket sätt vi hanterar vårat avfall så kommer det att påverka miljön negativt. Saker försvinner ju inte bara. Antingen förbränns de och blir till klimatgaser och andra giftiga ämnen som tillförs till vår atmosfär och luften vi andas, eller så grävs de ned och läcker ut giftiga ämnen i marken. Därför är det viktigt att vi slutar slänga så himla mycket saker.

Ett exempel från USA: Av det totala flödet av material som passerar genom produktionskedjan (naturresurs → fabrikstillverkning → butik → amerikanska hem → avfall) var endast 1% kvar som produkt eller i användning efter 6 månader (år 2009)😱. Detta betyder att 99% av allt som skördades, grävdes upp (exempelvis mineraler) och  transporterades genom produktionskedjan förvandlas till någon form av avfall inom ett halvår. Det är klart att det är ohållbart.

camera grandma
Tiago Muraro | Unsplash

För att konsumera hållbart bör en i största möjliga mån försöka välja saker som en kan ha länge (som kanske till och med kan ärvas i generationer). Ska vi ändå göra oss av med saker som är fungerande, så bör vi försöka sälja dem eller skänka bort dem, så att någon annan kan välja att handla second hand. Det allra mest hållbara är givetvis att försöka lära oss att vara nöjda med det vi redan har (trots bombardemanget av reklam med målet att göra oss missnöjda med oss själva och våra liv, så att vi ska köpa nya «bättre» saker). Det är en väldigt stor utmaning för många och jag kan själv känna igen mig i det ibland.

LÄS OCKSÅ
DEL 1:
Hållbar konsumtion och elefanten i rummet
DEL 3: Om hållbar konsumtion, minimalism och lycka


Jag hoppas att ni tyckte att detta väldigt långa inlägg var intressant och att ni fått några verktyg för att tillämpa ett livscykelperspektiv på konsumtion. Jag tänkte att vi ska återkomma till detta med att vara nöjd och känna lycka när vi pratar om hållbar konsumtion nästa vecka. Stay tuned och glöm inte 👇

Lämna gärna en kommentar och berätta vad ni tyckte om det här inlägget. Håller ni med mig? Hur tänker ni kring hållbar konsumtion? 🍀


* «Hållbar konsumtion och produktion syftar till att ”göra mer och bättre med mindre” och höja nettovälfärden från ekonomisk verksamhet genom att minska resursanvändning, utarmning och föroreningar under hela livscykeln och samtidigt höja livskvaliteten.»

Direktöversatt från FNs text om de globala målen för hållbar utveckling. Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

4 reaktioner till “Hållbar konsumtion och varornas hemliga liv

  1. Åh, tack för att du tar dig tid att bena ut allt detta! Ser fram emot del 3. Själv svänger jag mellan att vilja göra allt, till att även vilja blunda för allt. Och ibland är det så himla svårt: när barnen behöver nya vantar – nu! Då är det inte läge att leta på otaliga hemsidor, utan jag åker till närmsta butik och blundar för fleecefodret. Suck! Det är inte lätt att vara medveten konsument – och när butikerna har egna ”märkningar” som säger ”hållbart”, men som inte alls är det egentligen…

    Gilla

    1. Hej! Tack för en fin kommentar! Det är väldigt ansträngande att vara en medveten konsument, det är därför jag tycker att det är så viktigt att vi förstår att inte allt ansvar kan ligga på oss som individer. Det är snarare politiken som måste ändras. Jag själv tycker att det kan vara jättejobbigt och gör inte alltid bra val. Men jag har valt att förlåta mig själv för det.

      Jag är helt enig med dig: det är oerhört omoraliskt av butiker att skapa sina egna märkningar som ofta inte ens egentligen kan räknas som ”miljövänlighetsmärkningar”!

      Gilla

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s