Den 22 april 1970 – för snart 50 år sedan, gjorde miljontals människor gemensam sak och samlades till en stor protest mot den skadliga miljöpåverkan som industrialismen medfört. Startskottet hade gått för den globala manifestationen som idag heter Earth Day, eller som vi svenskar kallar den: Jordens Dag.
Jordens dag är ett tillfälle då människor manifesterar, möter sina folkvalda politiker, planterar träd (som jag tycker om att göra) och städar upp gator och torg. Den här dagen brukar även företag och organisationer passa på att förbinda sig att göra hållbarhetssatsningar. År 2009 utsåg till och med FN den 22 april till International Mother Earth Day. Det händer även att religiösa ledare uppmärksammar Earth Day. För tre år sedan höll Påve Francis (jag har stor respekt för nuvarande påven) ett tal på Jordens dag där han sa (fritt översatt):
Relationen mellan människan och naturen får inte anföras av girighet, manipulation och exploatering, utan måste beskydda den himmelska harmonin som existerar mellan varelser och skapelsen inom respektens och varsamhetens logik, så att jorden kan vara en plats för våra bröder och framtida generationer.
Temat för årets Jordens Dag är plastskräp
Vi är inne i en tidsålder när geologerna hittar plast i sedimenten på våra djuphavshavsbottnar. Det är otroligt sorgligt eftersom forskarna inte vet så mycket om dessa miljöer. 95% av världshaven är fortfarande outforskade, men fylls samtidigt på med skräp i en rasande takt. Varje minut dumpas motsvarigheten till en sopbil med plast i haven (2016) och siffror från 2010 visade att 8 miljoner ton plast hamnar i havet per år. Denna siffra beräknas öka tiofaldigt i loppet av tio år. Lägg då till att 5.25 biljoner enskilda plastbitar beräknades flyta runt i världshaven redan 2015.
Marina djur som sköldpaddor, valar, fisk och sjöfåglar äter plast och dör av svält. Andra djur skadas och fastnar i olika typer av plastförpackningar. Har ni sett sköldpaddorna med skal som ser ut som en 8? Det beror ofta på att de fastnat i plasten som håller ihop ett 6-pack dryck och skalet liksom växer runt den. I rovdjuren som står högst upp på näringskedjan ansamlas i stället gifterna som plasten innehåller i hög grad i djurens fettcellerna (delfinerna utanför Japans kust har exempelvis påvisats ha så höga halter av tungmetaller i sig att det är farligt att äta dem [ändå fortsätter slakten i Taiji]). Ej att förglömma är att vi människor äter ju samma fisk som delfinen.
LÄS OCKSÅ: Han ska rensa världshaven från plast
Jag är förstås uppenbart övertydlig när jag säger att plastskräpet i haven är ett stort problem och att vi behöver göra någonting. Organisationen bakom Earth Day vill bland annat utbilda och uppmuntra till minskat användande av engångsartiklar och skapandet av ett mer hållbart sophanteringssystem 👏. Besök Earth Day Network för mer information.
Hur hamnar skräpet som slängs på land i havet?
Nedskräpning från allmänheten är en stor bov i dramat
En relativt liten del av plastskräpet som hamnar i haven härstammar från aktiviteter som genomförts just på havet. Med andra ord syftar jag på sådant som dumpats i havet eller på olika sätt förlorats på havet oavsiktligen.
Omkring 80% av skräpet som hamnar i haven kommer däremot ifrån land . Oavsett vart vi befinner oss så är alltid havet »under oss« skulle en kunna säga. Haven ligger nedströms för alla sjöar, floder och vattendrag och vatten färdas därför från våra floder ned till haven. Och skräpet från våra gator och torg, skogar och fjäll som hamnat i vattnet sköljs med och hamnar till slut i havet. Till stor del handlar det om skräp som kastats på marken som sedan kan transporteras med vindar och regn mot dräneringsnätverken som flödar mot haven. På detta sätt forslas motsvarigheten till 100.000 sopbilar (upp till 2.41 miljoner ton) med plast i haven varje år.
Minimala plastbitar som reningsverken inte klarar av att filtrera bort
Mikroplaster tillförs också till haven genom våra aktiviteter här på fast land. Till stor del härstammar de från bildäck och konstgräsplaner. Men mikroplasterna finns även i våra hygienartiklar (vilket jag tidigare skrivit om här). Mikroplasterna är så små att reningsverken inte klarar att fånga upp dem och de får så att säga fri passage ut i naturen.
Som tur är detta ett ganska hett ämne just nu och forskare skriver debattartiklar om att förbjuda mikroplast, miljöorganisationer uppmärksammar ämnet och i januari i år kunde Storbritannien stoltsera med att deras förbud mot försäljning av produkter som innehåller mikroplast trätt i kraft. I flera länder har gjort olika tilltag för att minska mikroplasten– däribland Italien, Nya Zeeland, Indien, Taiwan, Kanada och USA.
Hur kan en uppmärksamma Jordens Dag?
Det finns såklart en uppsjö av sätt att fira Earth Day, men jag tänkte ändå nämna några som jag tycker kändes lämpliga.
🌏 Plocka #ettskräpomdagen eller en hel jäkla sopsäck.
🌏 Ta beslutet att sluta använda skönhetsprodukter som innehåller plast.
🌏 Kolla på dokumentären »A Plastic Ocean«.
🌏 Plocka fram ditt zero-waste set av grejer så att du är redo för jobb/skola/älska/leva/njuta imorgon måndag. En kommer långt på termos eller termomugg, vattenflaska, matlåda och bestick nedpackat i ryggsäcken (Här är innehållet i min ryggsäck).
MER OM PLAST OCH MILJÖ
- Om inte ‘Blue Planet II’ får dig att vilja ge upp plasten kommer inget att göra det
- Går det att återvinna tandborsten i plast?
- Säg NEJ TACK till plastpåsar- Så här gör jag
MER JORDENS DAG?
Första gången jag skrev om Jordens Dag var 2016- det var en speciell dag. Ni kan läsa inlägget här
GRÖNA MOMENT 