Kan maten vi väljer hjälpa till att ta hand om jorden vi lever på? Det enkla svaret är såklart ja, men i verkligheten är det tyvärr inte så enkelt. Vi har skapat ett system som är så beroende av besprutningsmedel och stora arealer av monokulturer att vi utarmar både jorden och jordbruket, samt kraftigt minskar den biologiska mångfalden. Men genom de val vi gör, kan vi som konsumenter bidra till att framhäva en mer sund jordbrukskultur där vi värnar om våra bönder, våra grödor, våra insekter och vår jord.
Idag är det jordens dag och årets tema är ‘Restore our earth’, återställa eller återbörda vår jord. Återbörda vår jord låter så otroligt vackert, och det är också precis det den är, vacker. Jorden är vacker och vi måste alla hjälpas åt att ta vara på denna vackra jord vi delar. Men då kommer frågan, hur?
Vår matkonsumtion och de råvaror vi väljer spelar otroligt stor roll för hur stor påverkan de har på vår jord. Att äta lokalproducerat, ekologiskt, efter säsong eller bara vad vi är sugna på, har allt en påverkan och det kan vara svårt att veta hur en ska manövrera sig fram i det enorma utbud som finns. Jag tänkte därför försöka belysa vissa delar och hur jag själv brukar resonera kring mina val.
När det kommer till klimatpåverkan från grönsaker (köttproduktionen är en annan femma vilket Frida diskuterar lite mer i sitt inlägg Varför vi bör vara exalterade över alternativa proteinkällor), så kommer utsläpp framförallt från transport, odlingen i sig självt, samt vilken typ av gödsel/näring som används. Grönsaker, frukt, bär och baljväxter har alla olika stor påverkan, beroende var de odlas och hur de transporteras. ”Känsliga” frukter och grönsaker, såsom bär och färska baljväxter, blir snabbt dåliga och måste därför flygas hit för att bevaras så färska som möjligt. Grova mer tåliga grönsaker, som kål, lök, blomkål och olika typer av rotfrukter kan lagras längre och kan därför transporteras på ett sätt som har lägre utsläpp. Dessutom kan grövre grönsaker odlas på friland och behöver inte odlas i växthus som kanske dessutom behöver värmas upp. Det är tyvärr fortfarande ganska vanligt förekommande att uppvärmningen av växthus sker med hjälp av fossila bränslen, även om utvecklingen går mot mer hållbara lösningar som spillvärme eller biogas (Livsmedelsverket).
För att minska klimatavtrycket från onödiga transporter är det därför alltid fördelaktigt att försöka äta lokalt och efter säsong. Att äta efter säsong innebär att vi konsumerar de råvaror som är som bäst, under respektive odlingsperiod. Enligt en skylt jag såg i en onämnd matbutik så är allt alltid i säsong någonstans på jorden. Det kanske inte är just den typen av tanke jag är ute efter eller som hjälper till att återställa jorden, men visst, mycket är i säsong på olika delar av jorden vid olika tider på året. Dock anser jag nog själv att vi borde fokusera på vad som är i säsong lokalt, här i Sverige och i Norden. Naturskyddsföreningen har tagit fram en säsongsguide för grönsaker som kan vara till hjälp. Denna fokuserar i första hand på grönsaker som odlas i Sverige men även i Nord- respektive Sydeuropa, så att transportkedjan blir så kort som möjligt. Läs gärna Cajsas inlägg Gå med i en REKO-ring: den nya folkrörelsen för lokalproducerad mat för mer tips på hur du kan ge mer kärlek till din lokala bonde.
Enligt ett forskningsprojekt från Naturvardsverket visar resultaten att svensk matkonsumtion har stor påverkan utanför landets egna gränser, vilket inte är så konstigt med tanke på att vi har en kort odlingssäsong och ett relativt kallt klimat. Allt går inte att odla här. Men, knappt 40 procent av markanvändningen kopplat till svenska matkonsumtion finns i Sverige, samtidigt som endast 40 procent av klimatpåverkan kommer från svenska utsläpp. Resterande sker i andra delar av världen. Resultaten visar även att påverkan utanför Sverige är särskilt tydlig för användandet av kemikalier i jordbruket samt utsläpp från avskogning för att skapa ny åkermark (och avskogningen är ett kapitel bara för sig).
När påverkan från kemikalier sker utanför Sverige så har vi inte samma kontroll på hur besprutningen sker och det finns stora risker att personer som jobbar inom lantbruket utsätts för hälsorisker genom långvarig eller kortvarig exponering av gifterna (Läs mer hos WHO). Av den, och oändligt många fler anledningar, är jag är en stark förespråkare av ekologisk odling. Det skyddar miljön och klimatet, det hjälper till att bevara markens bördighet på lång sikt och det bidrar till en hög grad av biologisk mångfald. Forskning visar att det, i genomsnitt, finns cirka 30 procent fler arter på ekologiska gårdar (Biologisk mångfald | Ekofakta). Det bidrar även med högre standard till den välfärd som är så viktigt för boskapsdjurens liv.
Det finns även flera målsättningar att främja lokal produktion, vilket bidrar till minskad transport genom så korta transportkedjor som möjligt, vilket i sin tur minskar utsläppen av växthusgaser. Vidare strävas det efter att bevara inhemska arter som är mer lämpade för vårt klimat samt utveckla olika typer av grödor som är mer anpassade för det ekologiska jordbrukets specifika behov. En studie från SLU indikerar att kulturspannmål, dvs äldre sorters spannmål, klarade torkan 2018 något bättre än konventionella sorter. Dessutom används ingen konstgjord gödsel i ett ekologiskt jordbruk, utan det används naturlig näring från djur och växter, vilket bidrar till att främja det så viktiga kretsloppet inom jordbruket. Mineralgödsel, eller konstgödsel, produceras idustriellt och har en stor klimatpåverkan då det mestadels framställs men fossil energi, samtidigt som det bildar stora mängder lustgas. Det är dessutom en väldigt ensidig näring för mikroorganismerna i jorden, vilket gör det svårare för dem att hålla jorden frisk och närinsgrik. Och det vill vi ju att den ska vara! (Ingen konstgödsel – KRAV)
Vill du läsa mer om ekologiskt jordbruk kan du göra det hos bland annat Jordbruksverket, KRAV och Ekofakta.
Jag har under flera år haft äran att fått jobba med fantastiska människor, både restauratörer, kockar och odlare. Och de har alla lärt mig att verkligen uppskatta bra råvaror, för det är skillnad på kärleksfullt odlade ekologiska råvaror och konventionella massproducerade. Det går inte ens att jämföra! (Alltså döm av min lycka när jag hittade svenspdoducerad och ekologisk gråärt och gotlandslinser i lösvikt på Fram Ekolivs, från Nordisk Råvara. Vilka numera även går att köpa i Nordisk råvaras webbshop!!!!!)
Och visst, det är kanske inte samma avkastning från ett ekologiskt jordbruk som ett konventionellt, i alla fall inte än. Men någonstans handlar det även om kunskap, att odla rätt saker på rätt plats, och vid rätt tillfälle. Det finns fantastiska odlare som kan få fram otroliga mängder mat på liten yta, bara för att de besitter en otrolig kunskap och har byggt upp en stabil odlingskultur på sin odlingsmark. Läckö slottsträdgård är en sådan plats, och visst förutsättningarna är annorlunda där, men det visar att det går!
Slutligen vill jag säga att det viktigaste inte är vad eller hur du väljer, utan att du ändå funderar över de olika alternativen och gör ett aktivt val. Vi har alla olika förutsättningar vid olika tillfällen i livet och jag vill poängtera att det inte finns några rätt eller fel, utan det viktigaste är ändå att fundera över valet och varför du väljer att göra som du gör. Jag har diskuterat detta mycket med min familj och vi prioriterar inte alltid lika eller gör samma val, men vi gör ändå ett aktivt val, ett val vi själva tror på och står för och det är, enligt min mening, det absolut viktigaste.
——
Ps. Det här är inte ett sponsrat inlägg. Jag puffar ibland för initiativ och produkter som jag anser är värda att uppmärksamma, dock utan ersättning eller andra band till företagen.
GRÖNA MOMENT 