Vad har patriarkatet med klimatförändringar att göra? – Ett tankecollage om ekofeminism

Temat för Jordens dag är i år ”Restore our earth”. Jag menar att nyckeln till omställning är att se samband mellan olika maktsystem. När vi ser roten till problemen, kan jorden inte bara återhämtas utan bli en finare och mer inkluderande plats för alla.

Vad är ekofeminism?

Ekofeminism är både en politisk rörelse och ett koncept som lyftar samband mellan exploateringen av naturen och exploateringen av kvinnor. Det grundar sig i antikapitalistiska idéer och har som mål att föra ihop vissa aspekter av miljörörelser med ämnen som är centrala i feministiska rörelser. Begreppet ekofeminism användes för första gången av den franska författaren och aktivisten Françoise d’Eaubonne i boken Le Féminisme ou la mort från 1974. Françoise såg många paralleller mellan patriarkalt förtryck och miljöförstörelse som resultat av människors förtryck mot naturen. Hon påstår därför att kampen mot global miljöförstörelse och resursutplåning egentligen är densamma som kampen mot patriarkatet. I båda fallen handlar det om att avskaffa en hierarki som skapar ohållbara förhållanden. Idén om ekofeminism är inte särskilt ny och sedan 80-talet har den diskuterats i många olika delar av världen där kvinnor har lett kampen för grönare energier och en mer hållbar resurshantering (några viktiga författare/rörelser var t.ex. Women and Life on Earth, Ariel Salleh, Maria Mies and Vandana Shiva och Rachel Carlson).

Det låter visst ganska akademiskt och även lite flummigt kanske? Är det fortfarande relevant idag? Här har jag samlat några tankar och aspekter av ekofeminismen som framhäver varför miljörörelser idag behöver feminismen och vice versa!

Miguel Bruna | Unsplash

Ingen grön utan feminism

Jag är ju feminist och lite eko…är jag en ekofeminist då? Varför behövs det överhuvudtaget det där ordet? Räcker det inte med det ena eller det andra?

Begrepp som förenar två eller fler politiska idéer uppstår när idéerna av de ursprungliga rörelserna komplementerar varandra såpass bra att folk inser att det egentligen handlar om samma mål. Ofta handlar det också om att korrigera en ideologie när det upptäcks problem eller avsaknaden av vissa aspekter som försummades. Ekofeminism är ett bra exempel på detta eftersom den traditionella bilden av naturen har dominerats mycket av en manlig syn och traditionella miljörörelser har präglats av en klassisk könsmaktsordning. Feministiska perspektiv kan då se till att rörelsens organisationsstruktur blir mer inkluderande. Många moderna klimatrörelser skulle säkert kunna klassificeras som ekofeministiska utan att de ens bär namnet. Jag tänker direkt på Fridays for Future som leds av många unga kvinnor som talare för olika länder och som drar uppmärksamheten till existerande maktstrukturer som anledning för den alldeles för sega klimatpolitiken.

På de stora klimatförhandlingarna är kvinnor såsom svarta och ursprungsbefolkning dock mycket mindre hörda. Och inte bara det. Konservativa och höger män använder ju gärna kön och ålder för att makulera aktivisternas argumentationen utan att egentligen diskutera argumenternas innehåll. För att nämna bara ett av hundratals exempel:

Det är alltså detta jag skall tvångsfinansiera, SVT? Att lyssna på er klimatexpert – en tolvårig flicka?

….twittrade Fredric Morenius (industriforskare och medlem i Medborgerlig Samling) om Greta Thunberg i samband med hennes kritik mot utbyggandet av Preemraffinaderiet i Lysekil (Aftonbladet, 2018).

— Tack Fredric, att du gjorde det såpass tydligt att det tyvärr inte går att föra denna debatt utan att prata om det tråkiga patriarkatet!

Jämställdhet mellan kvinnor och män – ett delmål inom feminismen

Tvärtom så handlar feminism i vår tid ju om så mycket mer än om de gamla problemen (som tyvärr också finns kvar) som löneskillnader och traditionella könsmönster. Det handlar inte bara om att avskaffa existerande orättvisor mellan kvinnor och män, utan det handlar om att avskaffa andra sociala orättvisor samtidigt. Vi ser sociala orättvisor och maktskillnader på så många olika nivåer (t.ex. mellan länder i det globala nord och det globala syd, svarta och vita människor, mellan kvinnor och män….) och det går helt enkelt inte att bortse från dessa maktsystem i diskussionen om en mer inkluderande framtid.

På samma sätt, så går det inte heller att bortse från globala riskfaktorer såsom sjukdomar, torka eller naturkatastrofer som kan förstärkar existerande sociala orättvisor. Och eftersom klimatförändringar är en av de största utmaningar för det globala samhället, går det inte att bortse från dessa, när vi diskuterar orättvisorna mellan män och kvinnor. En intersektionell feminism måste ta hänsyn till ytterliggare faktorer som förstärkar makthierarkin, samtidigt som den måste ta hänsyn till andra maktsystem som leder till förtryck – oavsett om det är förtryck mot kvinnor eller andra samhällsgrupper.

Klimatförändringar och kvinnor

Precis som det globala syd drabbas mer drastiskt av klimatförändringarnas konsekvenser än det globala nord, är det också ett faktum att kvinnor påverkas till högre utsträckning än män. FN uppskattar exempelvis att kvinnors risk att dö på grund av klimatrelaterade katastrofer är ungefär 14 gånger högre än mäns (UN Women). Anledningen är att kvinnor globalt sett har sämre tillgång till grundläggande resurser såsom vatten, mat, säkert boende och sjukvård. Detta gör att kvinnor drabbas till högre utsträckning av sjukdomar, extremt väder och andra konsekvenser av klimatförändringar. Många kvinnor jobbar dessutom inom jordbrukssektorn som är en av sektorerna som drabbas värst när den globala ökningen av temperaturen leder till drastiska förändringar i vattnets kretslopp (UN Women).

Markus Spiske | Unsplash

The cool dude effect

När vi nu betraktar klimatkrisen från ett feministiskt perspektiv där vi tar hänsyn till skillnader mellan män och kvinnor, kan man ju också undra: Vem har egentligen det största ekologiska fotavtrycket? Precis som det globala nord står för den största delen av globala CO2 utsläpp (United Nations Statistics Division), så har män i många rika länder såsom Sverige ett högre ekologiskt fotavtryck än kvinnor (Räty and Carlsson-Kanyama , 2010). Detta har dels att göra med männens bättre ekonomiska förutsättningar, men också med faktumet att fler kvinnor väljer att konsumera mer hållbart (The Guardian). Att identifiera vem som står för den största delen av utsläppen är viktigt för att kunna fördela det ekonomiska och politiska ansvaret mellan olika länder mer rättvist. Men betyder detta nu att det mäns fel att vi befinner oss i denna klimatkris och att det är män som ska betala för detta?

Nja….medans det är mindre meningsfullt att göra alla män ansvariga för klimatkrisen, är det ju ändå viktigt att framhäva att patriarkatet som system spelar en viktig roll i den. På vilket sätt då? Vårt ekonomiska system som baserar på oändlig tillväxt, resursutplåning och exploatering är helt enkelt ett system som till största del skapades av män och idag upprätthålls av privilegierade män. Samtidigt så är oljelobbyn, ett av de största globala hinder mot en effektiv grön politik, en väldigt mansdominerande bransch. Värderingar som skapas av patriarkala strukturer hänger också ihop med klimatförnekelse och rörelser som aktivt motverkar agerandet mot en mer hållbar framtid. Det finns studier som visar att det finns ett tydligt samband mellan machismo, xenofobi, konservativa värderingar och klimatförnekelse som en mekanism för att skydda en grupps (här: privilegierade vita män) identitet. Detta kallas ibland också för the cool dude effect, just eftersom ”manlig” identitet spelar in i klimatförnekelse och konservativa/högerpolitiska rörelser (McCright et al., 2011; Krange et al., 2018).

Får jag presentera: den gamla goda lurifaxen ”kapitalism”

Apropos könsidentitet. Varför var det egentligen så att det är främst kvinnor i rikare länder som på individuell nivå sysslar med omställning i vardagslivet, köper hållbara produkter, äter vegetariskt, etc? Är ekologisk omställning ”kvinnlig” eller varför finns det plötsligt en hel marknad av produkter (hushållstillbehör, kosmetik, etc…) som uppenbarligen har kvinnor som målgrupp? Det finns ett helt forskningsfält bakom de sociala konsekvenserna av ekologiskt konsumentbeteende och vissa feministiska forskare poängterar att det finns risker med denna typ av marknadsföring, eftersom ansvaret för vår planet ska såklart inte bara ligga på kvinnor (The Guardian)!

En kollektiv rörelse behöver dig som individ

I mina ögon är det därför viktigt att inte bara fokuserar på individuellt agerande, utan också att se hur olika maktsystem hänger ihop. Frågan är alltså inte om du eller din far har större ekologiskt fotavtryck. Frågan är: Vad är samhällsstrukturer som förstärkar klimatproblemet och vad är globala riskfaktorer som förstärker sociala orättvisor? Att identifiera dessa är första steget för den omställningen som krävs för den omfattande och storskaliga klimatkrisen.

Låter det inte lite väl radikalt att behöva krossa kapitalism och patriarkatet för att uppnå en mer rättvis och hållbar framtid? Japp, det är exakt det det är: Radikalt (som kommer från ”radix”, latin för rot ), eftersom klimatkrisen och patiarkala strukturer bara kan förminskas effektivt när vi tänker på vad som är roten till problemet.

Låter det inte lite väl hopplöst eftersom det kommer aldrig att gå att radera ut alla sociala orättvisor med en gång? Det är visst överväldigande hur många strukturella problem man ska tänka på. Men att många problem har samma rötter betyder också att vi kan förminska dessa samtidigt!

Vad är då det praktiska tipset som en kan få med sig av det där inlägget när individuellt agerande inte står i fokus just här? Jo, det är helt enkelt ett osynligt par glasögon som kanske kan hjälpa till att se vissa samband mellan problem i våra mångsidiga samhällen. Detta kan vara av stor praktisk betydelse eftersom det påverkar hur vi ser på världen och hur vi ser på världen påverkar hur vi agerar och vad vi väljer att förändra – vare sig på global nivå eller i vårt vardagsliv. Det är genom kollektivt agerande som politiska och socioekonomiska strukturer kan förändras men det är bara genom dig som individ att kollektivt agerande och tänkande kan finnas!

Shane Rounce | Unsplash

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s