Väder, klimat och det nya ”normalvädret”. Vad är egentligen normalt och kan vi ens kalla det normalt?

Lukasz Lada | Unsplash

Vad är skillnaden mellan väder och klimat, och vad är ett normalvärde när det kommer till väder? Vi lever ju trots allt i Sverige där vädret kan skifta från ena stunden till den andra och det kan kanske vara otydligt vad en avvikelse från det normala faktiskt innebär.

När jag sa att jag utbildade mig till klimatolog brukade folk fråga vad det skulle bli för väder, vilket jag sällan kunde svara på då jag själv brukade titta ut genom fönstret på morgonen. OM jag kom ihåg det. Detta gjorde ju även att jag ofta blev blöt på vägen till eller från universitetet, då jag trots allt bor i Göteborg 😊

Så för att förklara skillnaden mellan väder och klimat brukar väder definieras som tillståndet, eller växling i tillstånd, i atmosfären (luftskiktet som omger jorden) under en kortare tidsperiod eller vid ett givet tillfälle. Vädret beror av ett antal huvudkomponenter, så som temperatur, lufttryck och nederbörd, och med olika fysikaliska processer rör det sig över jorden och förändras från dag till dag och ibland även från timma till timma. (Läs gärna National Geographics artikel om väder om du är nyfiken på mer).  När vi pratar om klimat så är det i stället det lokala vädret under en längre tidsperiod. SMHIs definition av klimat är ”En beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara ”observeras” indirekt, genom insamling och analys av väderobservationer under en längre tid”.

Gundula Vogel | Pixabay

För att beskriva klimatet används därför vad som kallas en normalperiod, en 30-årig referensperiod. Denna period är ett medelvärde av exempelvis temperaturen under de aktuella 30 åren, både på år-, respektive månadsbasis. Att det är just en 30-års period beslutades under 1930-talet av vad som nu är kallat Världsmeteorologiska organisationen (WMO), och är egentligen baserat på att det då endast fanns 30 år av tillgängliga data (WMO – Guidlines). Samtidigt som en allmän regel inom statistik är att det ska finnas 30 värden för att få en tillförlitlig uppskattning av dess genomsnitt (noaa.gov), vilket gör att en 30-års period av väder ändå ”rättvist” att använda .

Den använda normalperioden har tidigare varit från 1961-1990, men har nu uppdaterats till 1991-2020. Men hur skiljer sig nu dessa perioder från varandra och är det rimligt att bara byta ut dem rätt upp och ner? I en debattartikel i DN menar skribenterna att SMHI ger en falsk bild av klimatförändringarna genom att använda sig av den nya referensperioden. Samtidigt twittrade Pär Holmgren den 1a maj att April 2021 var kallare än normal i södra Sverige, i förhållande till den nya normalperioden, medan det i jämförelse med den tidigare perioden var varmare än normalt. Vad både Pär och skribenterna i DN påpekar är att det sker en klimatförändring och om det bara refereras till den nya perioden, utan att nämna den tidigare, så kommer vi få fel uppfattning om vad som faktiskt händer.

Då det är stora förändringar mellan de olika normalperioderna har en internationell överenskommelse gjorts, där de nya normalperioderna från och med nu ska beräknas vart tionde år, varför nästa period kommer att bli 2001-2030. SMHI har dessutom beräknat de fyra senaste normalperioderna, för att lättare se den gradvisa utvecklingen av klimatförändringen.

Så vad är då skillnaden mellan perioderna? Figuren nedan visar utvecklingen av årsmedeltemperaturen för de fyra senaste 30-års perioderna, där det har gjorts en ny period vart tionde år. Detta visar tydligt hur det för varje ny period har blivit varmare i hela Sverige. Och skillnaden i årsmedeltemperatur mellan den tidigare referensperioden och den nya är otroligt stor. Jag hade faktiskt inte sett dessa bilder innan jag satte mig och skrev här, och även om jag vet hur situationen ser ut, så blev det så otroligt tydligt hur fort det går och hur stora förändringar vi redan ser. I ärlighetens namn så kände jag mig överväldigad, uppgiven och otroligt maktlös över hela situationen och jag kunde inte hindra mig själv från att gråta (ja, jag är en lipis men ändå!).

  Jämförelse av normalperioder | SMHI

Dessutom ser vi även en stor förändring i mängden av total årsnederbörd. Nedan ser vi samma 30-års perioder som ovan, fast för årsnederbörden under respektive 30-års period. Även dessa bilder visar hur nederbördsmängderna har ökat för varje period, i hela landet. Den globala uppvärmningen påverkar såklart även nederbördsmängder och nederbördsmönster, då en varmare atmosfär kan hålla mer vattenånga. Detta låter kanske något motsägelsefullt, med det gör att vi har/får fler torrare perioder, som sommaren 2018, samtidigt som vi har/får fler perioder med mer regn, samt även mer intensiva regn. Regnets intensitet påverkar dessutom möjligheten för vattnet att rinna ner och fylla på vårt grundvatten, där ett mer intensivt regn har en större benägenhet att rinna av och inte filtrera ner i marken (men mer om det vid ett annat tillfälle).

Jämförelse av normalperioder | SMHI

Så för att sammanfatta visar en jämförelse mellan de olika referensperioderna tydligt på hur klimatet har förändrats under de senaste 30 åren. Och jag vill därför poängtera hur otroligt viktigt det är att det refereras till de olika perioderna på ”rätt sätt”, så att vi inte missar att det sker en storskalig förändring. Informationen får bara inte misstolkas! Det är långsiktiga förändringar men vi får inte glömma att vi står inför en klimatkris som utan tvekan kommer att ha stor påverkan på våra dagliga liv.

Bill Oxford | Unsplash

Men finns det då något hopp? Ja självklart gör det det! Vår jord är fantastisk, den är motståndskraftig och anpassningsbar, men dock bara till en viss gräns, och vi ser ju redan tydligt effekten av vårt överutnyttjande. Det görs mycket arbete, både lokalt och regionat, för att minska utsläppen av växthusgaser och för att anpassa samhället för ett förändrat klimat. Men jag kan inte nog poängtera vikten av at det minsta vi kan göra, helt enkelt, är så mycket som möjligt!

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s