Svinmålla – en fusion av spenat och quinoa! Detta kära “ogräs” som trivs på kulturmarker är oförskämt underskattat och förtjänas att höjas. I Sverige finns det flera sorters vildväxliga mållor varav inga är giftiga. Svinmålla är vanligast.

Personlig favorit

Jag älskar att utforska nya ätbara växter som växer vilt. Förra sommaren snöade jag in mig på svinmålla och letade mig fördärvad här hemma i Göteborg. Döm om min glädje och förvåning när jag senare upptäckte att den växer precis överallt kring föräldrarnas stuga i Hälsingland. Hade aldrig lagt märke till den där innan trots att den växte mitt framför näsan på mig. Blev så överglad att jag plockade en hel bunt som jag satt och repade av frön och blad från en bra stund senare. Lyckades även locka med mig mamma i rensandet, hon blev så pass intresserad och engagerad att hon vid nästa besök till Göteborg hade med sig en hel burk med torkade svinmållafrön. Så himla fint! 

Tidigare användes svinmålla flitigt i norden, men idag är den i stort sett bortglömd efter spenatens infart. I andra delar av världen har svinmålla fortfarande med all rätt en högre status än ogräs. Exempelvis så är den en vanlig ingrediens i norra Indiens kök.

Hitta och använda svinmålla

Spjutliknande blad som är lite mjöliga på undersidan. Fröställningar med stora mängder frön. Kan bli upp till en meter hög. Växer på kulturmarker i hela landet. Plockas sommartid, ungefär från från maj till augusti.

Svinmålla är mycket näringsrik och god. Bladen kan användas som spenat. Fröna som quinoa. Gott i brödbak och olika maträtter som exempelvis sallad, paj och soppa. Testa dig gärna fram! Eller varför inte prova att röra ihop denna enkla hummus på svinmålla:

Ingredienser (4 portioner)

• 400 g vita bönor
• 3 dl svinmållablad
• 1 msk tahini
• ½ citron – saften
• 3-4 msk rapsolja
• salt

Så här gör du

1. Lägg alla ingredienser utom salt i en mixer och mixa till en slät kräm.
2. Smaka av med salt.
3. Lägg upp hummusen i en skål, ringla över lite olja

Recept av Lisen Sundgren, finns här

Lär dig mer

Tips på en bra sida för att lära sig mer om ätbara växter i naturen: skogsskafferiet. Jag är lite nojig och brukar titta i flera källor så som på nätet, appar och olika böcker. Det är bra att lära sig känna igen de farligaste giftiga växterna, för att veta vad som inte kan ätas. Undvik även att plocka nära trafikerade vägar. 

Att leta efter vilda ätbara växter är ett roligt sätt att komma ut och lära sig mer om vad som växer i ens närhet. Jag brukar tänka att även om jag inte hittar något, eller hittar exakt det jag var ute efter, så har jag ju ändå fått komma ut och kanske även lärt mig något annat. 

OBS! Plocka aldrig och ät något som du är osäker på!