Om klimathot, grundlagen och demokrati. Eftersom den nuvarande klimatpolitiken i Sverige, såsom andra europeiska länder, inte är i linje med Parisavtalet är det flera klimatrörelser som har bestämt sig att stämma våra regeringar. Som blivande klimatforskare och demokratisk medborgare vill jag stödja detta.

Hur staten kan bryta mot lagen

Vi röstar på staten, vetenskapen tar fram kunskap och staten agerar enligt våra grundläggande värderingar samt vetenskaplig fakta. Det låter som en rimlig modell för ett demokratiskt samhälle. Men: vetenskapen visar sedan mer än 30 år tillbaka, att våra utsläpp leder till hotfulla konsekvenser för klimatet och jorden (IPCC, 2007). Och: rättigheten till liv och en hälsosam och säker miljö är förankrade i många europeiska grundlagar samt i Europakonventionen. Ändå så står den nuvarande svenska och europeiska klimatpolitiken i kontrast mot vetenskap, mot grundlagar och även mot lagligt bundna avtal.

För fem år sedan bestämde sig 191 länder för att underteckna Parisavtalet vilket avser att begränsa den globala uppvärmningen till mindre än 2 grader (jämfört med förindustriell tid) och att göra stora ansträngningarna för inte överskrida 1.5 grader (UNFCCC, 2021). Från och med i år är även USA med på tåget igen! Men tyvärr så agerar politiken inte så snabbt som den skulle behöver för att verkligen uppnå detta mål. För att påminna politiken hur viktigt Parisavtalets klimatmål är, har det funnits en enorm gräsrotsmobilisering av unga människor (t.ex. Fridays for future) och många klimatforskare stödjer detta (läs t.ex. International statement of Scientists4future). Genom att inte hålla Parisavtalets löften vägrar staterna att skydda befolkningens rättigheter. Det kan alltså anses som en fråga om rätt och det är därför flera klimataktivister och miljöorganisationer försöker stämma våra regeringar.

Succéfulla klimatåtal

Tre år efter Parisavtalet åklagades Nederländerna av miljöorganisationen Urgenda, detta för att tvinga den nederländska staten att skydda dess befolkning mot farliga klimatkonsekvenser. Ett milstolpe och historisk succé! I december 2019 dömdes den nederländska staten till att begränsa sina växthusgasutsläpp till maximalt 25 % av utsläppsnivåerna från 1990, till slutet av 2020 (Urgenda, 2021; The Guardian, 2016). Sedan kom Covid-19 vilket gör det svårare att utvärdera hur mycket av utsläppen som minskat på grund av ytterliggare klimatåtgärder. Men i praktiken betyder domen att den nederländska regeringen är tvungen att ta förstärkta åtgärder som t.ex. att påskynda omställningen till förnybara energier (The Guardian, 2020).

I februari 2021 lyckades även klimatkampanjen L’ Affaire du siècle att döma den franska staten för dess icke-agerande mot klimatförändringar. Den franska staten kan fortfarande överklaga domen och det är inte säkert än om domstolen kommer att tvinga den franska regeringen till specifika åtgärder (som i fallet Nederländerna). Ändå, så anses det som en stor succé av klimatrörelser, då en rättslig institution faktiskt har erkänt att regeringen inte agerar enligt lag och rätt (Sueddeutsche, 2021).

Hur stor är chansen att ett klimatåtal leder till en dom?

Som jag förstår det, beror det mycket på landets konstitution. I mitt hemland Tyskland finns det, till exempel, också flera klimatåtal som leds av Greenpeace, Germanwatch, Deutsche Umwelthilfe eller BUND. Dessa undersöks, men har inte lett till någon rättegång eller dom hittills. Till skillnad från Nederländerna är det inte lika lätt för miljöorganisationer att stämma staten i Tyskland. Det är främst personer (och några få organisationer) som kan väcka åtal och en förutsättning är ofta att de egna individuella rättigheterna anses vara hotade (Deutschlandfunk, 2021). Det finns därför också en del klimatåtal som leds av privatpersoner som stöds av miljöorganisationer. Ett pågående mål som stöds av Germanwatch är t.ex. åtalet där en peruansk bonde stämt energiföretaget RWE, eftersom dess utsläpp är direkt kopplade till glaciärsmältningen i Anderna, vilket hotar livsbasen för många bönder (Germanwatch, 2021).

Jag stötte nyligen på en intressant ändring i den tyska grundlagen: Frihetsbegreppet formulerades om så att det nu inkluderar rättigheten till frihet av kommande generationer. Detta betyder att tillfälliga inskränkningar i den individuella friheten kan vara rättfärdigade om dessa gynnar friheten av framtida generationer (Bundesverfassungsgericht, 2021). I ett klimatåtal kan det dock vara svårt att endast argumentera med grundlagen då den är formulerad på ett abstrakt sätt och tillåter att statens agerande tolkas på olika sätt. Trots att de politiska åtgärder som görs för att minska klimatförändringarna inte ens är i närheten av det som skulle krävas för att uppnå Parisavtalets mål, är klimatförändringarna ett stort tema i dagens politiska debatt och det finns såklart politiska beslut som syftar till att minska klimatkrisen. Det finns alltså inga tydliga riktlinjer som definierar om grundlagen bryts när de klimatåtgärder som finns, inte är tillräckliga.

Specifika klimatrelaterade handlingsplaner som den europeiska Green New Deal, kan spela en viktig roll för möjligheten att stämma staten, eftersom det formuleras mer specifika åtgärder mot klimatförändringar. Om regeringarna då inte agerar enligt det som bestäms är det lättare att stämma dem jämfört med att ”bara” argumentera med ett brott mot grundlagen.

Det är alltså inte säkert att ett klimatåtal faktiskt leder till en dom, men oavsett kan det vara ett maktfullt demokratiskt verktyg för att politisera ämnet och sporra samhällsdebatten om klimatförändringar!

Vi är Aurora, vi ska stämma staten!

Hur ser det ut i Sverige då? Det relativt nya nätverket Aurora utreder just nu möjligheten att stämma den svenska staten för dess sega klimatpolitik. Nätverket leds av ungdomar som arbetar tillsammans med jurister för att undersöka huruvida statens icke-agerande är ett brott mot Barnkonventionen och Europakonventionen. Det finns även en grupp rådgivande klimatforskare som stödjer processen genom att tillhandahålla den naturvetenskapliga bakgrunden om klimatkrisen.

Samma dag som jag skriver den här texten, har jag faktiskt bestämt mig för att vara med i den rådgivande forskargruppen, då jag tycker att det är väldigt modigt av ungdomarna att ställa upp för sina och andras rättigheter. Dessutom ser jag fram emot att lära mig mer om det juridiska perspektivet på detta ämne, då jag måste medge att jag kan väldigt lite om brott och lag i Sverige :) Jag håller er uppdaterade på hur det går framåt med processen. Men om ni vill läsa mer eller vill stödja Auroramålet, så kan ni göra det här!