Värmebölja – sköna sommardagar eller hälsorisk?

Oliver Sjöström | Pexels & Jon Tyzon | Unsplash

Jag längtar, precis som så många andra, varje år efter sommaren, varma och lata dagar i solen, men framförallt till sommarkvällarna. Det är något visst med ljumna sommarkvällar. Men hur är det när det blir för varmt och blir situationer med väldigt höga temperaturer allt vanligare?

Vi upplever alla värme på olika sätt, vi är alla olika känsliga för höga, respektive låga, temperaturer. Jag hör till dem som alltid fryser och det brukar ta mig till slutet av sommaren innan jag fattat att det faktiskt är så pass varmt att jag inte behöver både tjocktröja och jacka. Min syster å andra sidan börjar pusta redan innan det ens nått 20 grader. Men när det börjar närma sig 30 kan till och med jag tycka att det blir jobbigt, framför allt när de annars så fantastiska sommarkvällarna inte ger någon svalka utan det fortsätter att vara varmt dygnet runt. Det är då kvällstidningarna har bilder på glada badande barn med rubrikerna ”Nu kommer ÄNTLIGEN sommarvärmen”, men det är också då börjar bli skadligt. Hur representativt är det positiva meddelande som tidningarna ger egentligen? 

Förra veckan meddelade SMHI om kommande höga temperaturer i stora delar av landet, vilket innebär att prognoserna visar en maximal dygnstemperatur på 26 grader, tre dagar i följd.  Detta är dock inte en varning utan mest avsedda för att informera att en bör vara lite mer uppmärksam samt för att förvarna vårdgivare, då dessa temperaturer har störst påverkan på riskgrupper. Dock utfärdades klass 1 varning på bland annat Gotland (15/7) vilket innebär att den prognosticerade maximala temperaturen är 30 grader eller mer, tre till fyra dagar i följd. Läs mer på Varningsdefinitioner | SMHI. Och det är just när temperaturen håller i sig under en längre period som det blir problematiskt då det leder till ökad påfrestning på kroppen.

SMHI 2021-07-15

Värmebölja och Tropisk natt

Uttrycket värmebölja används vanligen för att definiera en längre period med höga temperaturer. Vad som definieras som högt är olika i olika delar av världen, men SMHI definierar det som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25,0°C minst fem dagar i sträck”. Vilket i år uppnåddeas redan den 21a juni (Sammanfattning av värmeböljan | SMHI). Vidare är det vanligt att prata om tropiska nätter, då temperaturen inte understiger 20 grader på hela natten (mellan klockan 20 – 08). Årets första tropiska natt var även den i mitten av juni, vilket var ovanligt tidigt då dessa normalt sker mot slutet av sommaren, från månadsskiftet juli/augusti. Anledningen till att det är vanligare under sensommaren är att våra hav och sjöar då är varmare, vilket gör att det sker en större avdunstning kvälls och nattetid. Detta hjälper i sin tur till att hålla lufttemperaturen hög då en högre luftfuktighet bidrar till att minskar utstrålningen av värme kvällstid. Detta gör att det är vanligare med tropiska nätter vid våra kuster och i anslutning till sjöar. Dessutom är det vanligare med tropiska nätter i våra större städer. Geometrin och materialen i våra städer, både vägar och byggnader, hjälper till att hålla lufttemperaturen hög nattetid, då dessa absorberar värme, i form av solstrålning, dagtid och sedan avger en del av den värmen, nattetid. (Läs gärna mer om Stadens värmeö här). Och det är när vi har höga temperaturer under hela dygnet och/eller en längre period som det påverkar både människor och djurs hälsa.

Cottonbro | Pexels

I ett förändrat klimat

Antalet värmeböljor och således även tropiska nätter är prognostiserat att öka i och med ett förändrat klimat (SMHI). Vi ser redan idag att intervallet mellan år med minst en tropisk natt minskat, samtidigt som de sker allt tidigare på säsongen. Dessutom visar studier, både av SMHI och MSB, att vissa områden till och med kan komma att se samma antal tropiska nätter som vi idag ser i södra Europa.

En jämförelse mellan de två normalvärdesperioderna, som jag pratade om i ett av mina tidigare inlägg, så har antalet högsommardagar, dvs dagar med en maxtemperatur på minst 25 grader, ökat i stort sett i hela landet, med upp mellan 8 – 10 dagar i södra Sverige. En kan ju tycka att det låter härligt med fler sommardagar, men sätter en det även i förhållande till förändringen i maximala antalet högsommardagar under de två olika perioderna (1961 – 1990 och 1991 – 2020) så visar det att även medelvärdet av antalet högsommardagar har ökat. Under 2018 uppmättes 36 dagar i rad, med temperaturer över 25 grader (Arvika). (Värmebölja | SMHI) Så vad har detta för effekt på oss?



Skillnaden i antalet högsommardagar mellan normalperioden 1961-1990 och 1991-2020 | SMHI

Värmens negativa effekt

Många kanske har svårt att se att värme skulle kunna vara ett problem på våra nordliga breddgrader, det är ju så mycket varmare i andra delar av världen. Men då det vanligtvis är mycket svalare här, är vi inte heller lika motståndskraftiga, dels är vi inte vana vid höga temperaturer, vilket gör oss mer känsliga, och dels är vårt samhälle inte byggt för att klara höga temperaturer under längre perioder, vi/vårt samhälle är ju bättre på att hantera kyla.

Självklart finns det en ökad risk för skogsbränder och annan påverkan på naturen. Jag anar (och hoppas) att alla minns värmen och bränderna från sommaren 2018 och att ni läst om värmeböljan och dess katastrofala konsekvenser i Canada just nu. Dock kommer jag inte att prata om effekterna på naturen idag, utan hålla det till hälsoeffekter på människan.

Värmen påverkar kroppen genom att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om vi inte får i oss tillräckligt mycket med vätska för att kompensera förlusten ökar risken för blodpropp, då blodet blir mer koncentrerat och det kan även leda till hjärtsvikt om hjärtat inte orkar pumpa runt blodet. Dessutom finns risk för värmeslag, vilket kan få väldigt allvarliga konsekvenser beroende av ålder och det generella allmäntillståndet. Under sommaren 2018 beräknades över 600 dösfall ha skett som en följd av den ovanligt höga värmen (Läkartidningen). Läs gärna mer om hälsoefekterna hos Folkhalsomyndigheten, 1177 (Värmeslag) och 1177 (Uttorkning).

Olga Kononenko | Unsplashed

Så vad kan vi göra?

Som klimatolog kanske jag inte behöver ‘State the obvious’, men minska våra utsläpp är ju en bra början 😊. Förutom det så finns det sätt vi kan anpassa oss för att lättare kunna hantera perioder av höga temperaturer. Jag tänker att även åtgärder för naturen får vänta till en annan gång, och mest fokusera på personer och hälsa.

På kort sikt är det viktigt att du dricka ordentligt med vatten, undvik gärna alkohol (hur trist det än låter för en gammal restaurangare som mig) och försöka att äta mycket frukt och grönsaker som innehåller mycket vätska. Undvik fysisk aktivitet, framförallt under de varmaste timmarna, klä dig gärna svalt, undvik direkt solljus och varför inte hoppa i plurret om du kan! Dessutom rekommenderar Boverket att ventilera ut varm luft nattetid, dvs sova med öppna fönster och göra det du kan för att kyla ner ditt hem, sova på nedervåningen om det är flerplanshus och skärma av med så mycket solskydd som möjligt så att värmen inte hittar in på samma sätt under dagen. Läs gärna mer hos Folkhälsomyndigheten (Vid värmeböljor), Folkhälsomyndigheten (När det blir för varmt), 1177 (Sunda vanor vid mycket varmt väder), 1177 (Ta hand om dig i värmen) och Röda Korset.

Bluewater Sweden | Unsplashed

På lång sikt finns andra möjligheter. Framförallt så gäller detta vid planering av nybyggnation och installering av grönska och vatten. Bland annat kan nya byggnader orienteras på ett sätt som gör att behoven av kyla minskar och sovrum kan planeras mot norr för att öka möjligheterna att kyla rummet kvällstid. Du kan välja fönsterglas som minimerar värme från solen, plantera träd som skuggar utsatta delar av huset och en installation av solceller kan även fungera som solavskärmning.

Det genomförs idag otroligt mycket forskning på hur vi ska kunna anpassa våra städer till ett varmare klimat. I ett arbete mellan FOI (totalförsvarets forskningsinstitut) och Göteborgs Universitet skriver Thorsson att temperaturen kan minskas genom att ersätta hårdgjorda ytor, så som asfalt, med grönska, så som parker, gröna tak och träd utmed trafikleder och gator. Den bästa effekten blir när vegetationen planteras i lager, dvs genom att ha stora skuggande träd i kombination med buskar och markvegetation, då volymen grönska ökar samtidigt som den positiva effekten av skuggan från de stora träden finns kvar. Dessutom ger mer grönska andra positiva effekter, så som ökat välbefinnande hos personerna som vistas i miljön och en minskning av bullernivån. Men det är viktigt att tänka på att använda vegetation som trivs i stadens relativt varma och förorenade miljö! Dessutom är det bra att ta hänsyn till byggnadsmaterial och dess värmekapacitet, byggnadsgeometrin och byggnaders orientering, samt hur väl materialet reflekterar/absorberar solstrålningen.

贝莉儿 DANIST | Unsplashed

Med detta sagt, ju tidigare i byggnadsprocessen det tas hänsyn till ett förändrat klimat, desto bättre är det! Läs gärna mer hos Stockholm Resilience Centre, Boverket, Folkhälsomyndigheten, SMHI och SLU.

Så var rädda om varandra i värmen, bada, drick mycket vatten och njut av sommaren, men kom ihåg att all värme är tyvärr inte bra värme!

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s