WHOs nya riktlinjer för luftkvalitet

Suraj Kardile | Unsplash

Onsdagen den 22a september lanserade världshälsoorganisationen WHO nya globala riktlinjer gällande luftkvalitet. Dessa är till för att skydda befolkningens hälsa, genom minskade utsläpp av skadliga föroreningar. De senaste två åren har jag jobbat med spridningsberäkningar av luftkvalitet och jag är supertaggad på att se hur arbetet med de nya riktlinjerna kommer att tas emot.

När det pratas om luftföroreningar gäller det generellt olika typer av gaser och/eller partiklar som finns i den omgivande luften, och som vid höga nivåer kan vara skadliga för miljön och vår hälsa. De föroreningar som har störst påverkan för hälsan är partiklar (PM), kvävedioxid (NO2), marknära ozon (O3) och svaveldioxid (SO2) (WHO). Dessa föroreningar kommer från olika typer av utsläppskällor, såsom industrier, transport, och småskalig vedeldning. Att vissa källor har större påverkan på den lokala luftkvaliteten beror på hur de släpps ut, det vill säga hur höga halterna är, på vilken höjd de släpps ut och hur spridningsförutsättningarna ser det utsläppen sker. Med spridningsförutsättningar så menar jag hur möjligheten är för luftföroreningarna att spridas och blandas ut med den omgivande luften, bättre spridningsförutsättningar gör att föroreningarna snabbare späds ut, och nivåerna i luften sjunker. Förutsättningarna beror på flera olika saker, men bland annat på vindens riktning och hastighet, tillsammans med topografin i området, mycket berg (eller byggnader) påverkar vinden vilket kan ge lokalt sämre förutsättningar.

De ämnen vi har mest problem med i sverige är partiklar och NO2, där 35% av NO2 utsläppen kommer från trafiken (Naturvardsverket). Det låter kanske inte så mycket, men då mycket släpps ut under samma tid på dygnet (ex. rusningstrafik), på låg höjd, samt oftast i en bebyggd miljö där spridningsförutsättnigarna är sämre, så gör det ändå att vi på vissa ställen har problem med höga NO2 halter. Problematiken med partiklar, från trafiken, beror till störst del av att damm och slitage från vägbanan virvlar upp när bilarna kör, vilket påverkas av antalet fordon snarare än typ av bränsle (bensin, diesel, el etc.).

Alexander Popov | Unsplash

Hälsoeffekter
Höga nivåer av luftföroreningar har blivit kopplade till till både lång- och kortsiktiga effekter på vår hälsa, där korta stunder med väldigt höga nivåer kan leda till olika typer av lungskador och andningsbesvär. Studier visar även att långsiktiga exponering för höga luftföroreningshalter kan leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt olika typer av lungsjukdomar. 2013 klassades luftföroreningar, och partiklar, som cancerframkallande av WHOs internationella byrå för cancerforskning (IARC).

Barn är framförallt extra utsatta då deras lungor inte är fullt utvecklade, samtidigt som kroppen och luftvägarna är mindre. I förhållande till deras storlek andas barn in mer föroreningar än vuxna och studier har visat på minskad lungfunktionstillväxt och symtom på bronkit hos astmatiska barn.

Läs gärna mer hos WHO, Karolinska Institutet, Naturvårdsverket,

Fred Rivett | Unsplash

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål
Så för att få bukt med problematiken har vi i sverige idag ett flertal miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål, vilka bygger på tidigare riktlinjer från WHO, för att skydda miljön och befolkningens hälsa. Miljökvalitetsnormerna är lagligt bindande och det är varje kommuns ansvar att samla in information om den lokala luftkvaliteten och huruvida det finns en risk att normerna överskrids. Olika typer av mätningar, modellering och uppskattningar används för att undersöka luftkvaliteten. Om överskridande sker ska detta rapporteras till Naturvårdsverket som gör en bedömning huruvida ett åtgärdsprogram ska tar fram eller ej. Miljökvalitetsnormerna används även vid nybyggnation, då det inte bör finnas en risk att gränsvärden överskrids i framtiden. 

Läs gärna mer hos Naturvardsverket och på Sveriges miljömål -Frisk luft

De nya riktlinjerna
Den senaste uppdateringen av WHOs riktlinjer gjordes 2005, och sedan dess har flera studier visat på hur även lägre nivåer av luftföroreningar påverkar vår hälsa på flera olika sätt. Det var helt enkelt dags för nya!

De nya riktlinjerna är inte lagligt bindande utan de är ett vetenskap- och faktabaserat verktyg för beslutsfattare. 500 vetenskapliga artiklar ligger till grunden för dessa nya riktlinjer och de är till för att hjälpa till och vägleda lagstiftning och politik med arbetet för att minska luftföroreningarna och hälsoeffekterna vi ser av dem. Riktlinjerna ska nu implementeras på EU-nivå, för att sedan ligga till grunden för eventuella uppdateringar av miljökvalitetsnormer och miljömål i sverige.

Naturvårdsverket har gjort en jämförelse mellan svenska kommuner och dess rapporterade luftföroreningsdata. Detta visar att luftföroreningsnivåerna på många ställen ligger långt över WHOs nya rekommenderade nivåer, vilket visar att det kommer behövas ett kraftigt åtgärdsarbete för att klara riktlinjerna i framtiden. 

Läs gärna mer hos WHO och Naturvårdsverket.

Någonting positivt!
Luften i våra städer blir generellt sett bättre, vilket bland annat beror av tidigare åtgärdsarbete samt mer effektiv rening av avgaser, ändrade resvanor så som mer kollektivt eller cykel, samt en omställning till en mer elektrifierad fordonsflotta. Men då de nya riktlinjerna är mycket lägre än dagens gränsvärden och rekommendationer, så kommer det som sagt att krävas ett stort arbete för att minska utsläppen av föroreningar, både lokalt och globalt. Så var gärna med och gör så mycket du kan, gå, cykla och åk kollektivt, och hör gärna av dig till dina kommunpolitiker och fråga vad det finns för åtgärdsplaner om det är dålig luft i staden där du bor. Tänk även gärna efter en gång extra när du handlar, hur långt har varan transporteras och hur stora utsläpp genererar produktionen, behöver jag den verkligen. Alla källor bidrar och vi behöver således minska utsläppen i alla sektorer, inte bara i trafiken.

Gading Ihsan | Unsplash

Slutligen är fördelen med att förbättra luftkvaliteten, förutom den självklara effekten på hälsan, att det även kommer bidra till en positiv inverkan på klimatet, då mycket av utsläppen som påverkar luftkvaliteten även är kopplade till utsläppen som påverkar klimatet.
En Win Win helt enkelt!

Vill du ha tips på sidor där du kan hitta mer om aktuella föroreningshalter kan du titta på Miljöövervakning | SMHI, Datavärdskap för luftkvalitet | SMHI, Aktuella halter i luft – IVL Svenska Miljöinstitutet, Luft (naturvardsverket.se), eller på respektive kommuns hemsida.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s