Träd nära hemmet kan minska risken för depression

Stephen Leonardi | Unsplash

Att naturvistelse är bra för hälsan är känt sedan länge. Nya forskningsrön visar till och med på en hälsofrämjande effekt bara av att kunna se gatuträd utanför fönstret. Men effekten varierar beroende på socioekonomiska faktorer, vilket är viktigt för stadsplanerarna att känna till.

Att plantera träd längs städernas gator kan fungera som en naturbaserad lösning för att minska risken för människor att drabbas av depression och samtidigt bidra med andra ekosystemtjänster såsom förbättrad luftkvalitet och klimatanpassning. Genom att i stadsplaneringen utforma olika stadsdelar likt i förhållande till trädplantering kan tillgången till hälsofördelar fördelas likt, oberoende av vilken socioekonomisk status de boende i olika områden har1. Träd i urbana miljöer kan med andra ord potentiellt fungera som hjälpmedel för att minska ojämlikheter mellan människor med olika ekonomiska förutsättningar.

Läs också: WHOs nya riktlinjer för luftkvallitet

Tyska forskare har i en ny studie1 testat korrelationen2 mellan ”närheten till träd” och användning av antidepressiva läkemedel och hittat ett samband mellan träd i hemmets omedelbara närhet (inom 100 meter) och minskad risk att ordineras antidepressiva läkemedel. Sambandet var speciellt starkt för personer med låg socioekonomisk status, vilket är ett intressant resultat eftersom risken att ordineras antidepressiva läkemedel är störst hos den gruppen, samt för kvinnor och arbetslösa (i alla fall i Tyskland).

Forskarna menar att urban grönska ofta lokaliseras till platser avsedda för rekreation, som exempelvis parker. Samtidigt indikerar deras resultat att passiv tillgång till grönska, såsom att kunna blicka ut på träd genom fönstret, eller gå förbi ett träd när en rör sig från hemmet kan vara viktig för den psykiska hälsan. Det har visat sig vara speciellt viktigt under COVID-19-pandemin när människor har uppmanats att i stor utsträckning stanna hemma. Att just närheten till träd har betydelse visar att det kan vara psykisk återhämtning snarare än fysisk aktivitet som är den underliggande mekanismen för kopplingen mellan gatuträd och depression1.

Högre biodiversitet och närhet till grönområden också kopplat till mentalt välbefinnande

Mason Dahl | Unsplash

En annan tysk studie visar att människor som bor i områden med hög artrikedom av fåglar och växter i genomsnitt mår bättre psykiskt. Författarna menar att bevarande av biologisk mångfald därför kan betraktas som ett sätt att främja människors hälsa, vilket är viktigt för stadsplanering och förvaltning av urbana grönområden3. Att investera i biologisk mångfald i stadsmiljö kan främja hälsan hos människor som bor i stan, säger medförfattaren Professor Katrin Rehdan i ett pressmeddelande.

Läs också: En överraskande kärlekshistoria om vad som hände när 77.000 träd fick egna e-postadresser

I samma studie konstateras att korta promenadavstånd till parker är positivt för psykiskt och fysiskt välbefinnande, medan längre gångavstånd påverkar både psykisk och fysisk hälsa negativt. Författarna poängterar dock att socioekonomisk status ofta har en effekt på människors hälsa och välmående och att även tillgång till grönområden och parker kan påverkas av socioekonomiska faktorer. På samma sätt kan tillgänglighet till mångfald vara relaterad till hög socioekonomisk status, speciellt i stadsmiljö, vilket i sin tur kan påverka sambandet mellan människors hälsa och biodiversitet3. Med andra ord kan det finnas en ”lyx-effekt” som gör att människor som redan har fördelar av sin socioekonomiska status får ytterligare fördelar av att ha större tillgång till biologisk mångfald.

Det helande skogsbadet- men för vem?

Roman Purtov | Unsplash

Shinrin-yoku som skogsbad heter på japanska, är en form av naturterapi som utvecklades i Japan på 1980-talet som innebär att en kravlös vistelse i skogen där en ”badar sina sinnen i skogen”.

Forskning visar att skogsbad reducerar ilska, ångest och depression4. Blodtrycket sänks, pulsen går ned och koncentrationen förbättras5. Att vistas i naturen leder även till ökad exponering för mikroorganismer som är spelar en viktig roll för att stärka immunförsvaret6. En studie från 2010 har till och med visat att skogsbad potentiellt kan ha en förebyggande effekt på cancer4.

Men vilka är det som rör sig i skogen? Enligt en rapport7 från Statens folkhälsoinstitut från 2009 strövar tjänstemän oftare i skogen än arbetare. För nöjespromenader gäller i viss mån samma sak. Utrikesfödda är generellt mindre friluftsaktiva än personer med svensk bakgrund. Samtidigt är ohälsa vanligare både hos socioekonomiskt svaga och hos människor med utländsk bakgrund. Eftersom svenska samhället utvecklas mot större kulturell mångfald, högre urbaniseringsgrad och ökade inkomstskillnader är det viktigt att identifiera varför vissa grupper inte deltar lika aktivt i rekreationsaktiviteter utomhus.

Nyckelförutsättningar för att delta i rekreativa utomhusaktiviteter har identifierats som exempelvis ekonomiska möjligheter, tillgång till bil, att ha tillräckligt god hälsa för aktiviteten, iordningsställda motionsspår och anpassning för personer med funktionsnedsättningar, samt närhet till rekreationsområden. För att identifiera hinder för att utöva rekreativa aktiviteter i naturen är det därför viktigt att undersöka hur genus, etnicitet och funktionsnedsättning påverkar tillgängligheten till naturvistelse och hur hindren kan minskas utifrån dessa perspektiv7.


1 Urban street tree biodiversity and antidepressant prescriptions
2 Styrkan och riktningen i ett samband mellan två parametrar
3 Species richness is positively related to mental health – A study for Germany
Socioekonomiska data som använts i studien kommer från den tyska socioekonomiska panelen (SOEP), en longitudinell panelundersökning av privata hushåll i hela Tyskland. Undersökningen innehåller 12 frågor som behandlar åtta områden inom mental och fysisk hälsorelaterade ämnen: allmän hälsa, vitalitet, mental hälsa, känslomässiga roller, social funktion, fysisk funktion, roll fysisk och kroppslig smärta. Studien omfattar nästan 15.000 hushåll och cirka 30.000 personer.
4 Effect of forest bathing trips on human immune function
5 Därför mår du bra av att vara i skogen
6 Green Prescriptions and Their Co-Benefits: Integrative Strategies for Public and Environmental Health
7Grönområden för fler – en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s