Hej och god fortsättning för året 2022!

2021 var i många avseenden en stor besvikelse för klimatpolitik. Fastän forskare och många gröna politiker är överens att det är NU att en omfattande omstrukturering i alla sektorer som måste hända för att möta Parisavtalets klimatmål, har det faktiskt inte hänt så mycket mer än nya löften och en framskjutning av aktion. Men låt oss se vad som händer i år – förhoppningsvis några steg mot framtiden istället för ett sprint tillbaka. Här kommer en kort översikt av händelser 2022 som skulle kunna vara viktiga för hållbar utveckling.

1. EU kommissionens beslut om taxonomi och eventuella klagomål

Året har ju börjat med en ganska tragisk backlash på nyårsafton när EU kommissionen publicerade sitt nya taxonomiförslag att klassificiera både atomkraft och gas som gröna energier. Vad innebär detta? EU:s taxonomi system är, som jag förstår det, en slag kompass för hållbara aktiviteter och framtida investeringar. Eftersom det finns specifika mål för koldioxidminskning och energifördelning till året 2030, måste det förstås också bestämmas någonstans vad som menas med “hållbart”, eller i detta fall en grön och ren energi. Och eftersom olika länder har svårt att komma överens om det nu är atomkraft eller gas som är ett bättre alternativ till kol, blir det nu sannolikt båda två (istället för ingen av dem, vilket vore mycket mer rimligt) som får labeln: grön! Det skulle till exempel vara mycket lättare för Tyskland att möta energimålen om gas skulle klassificieras som grönare än atomkraft, men samtidigt hade det varit mycket svårare för Frankrike där atomkraft utgör en jättestor del av energifördelningen. Problemet är bara: om en stor del av framtida investeringar går till två energier som egentligen inte är hållbara, gröna och förnybara, hur ska vi lyckas att möta klimatmålen? 2 grader är 2 grader, och det går inte att ändra eller döpa om genom att hitta på en ny klimattaxonomi! EU:s förslag har fått mycket kritik (The Guardian, 2022) och vissa länder såsom Österrike och Luxemburg övervägar att överklaga beslutet om det blir definitivt (Die Zeit, 2022). Så håll ögonen öppna!

2. Valår i Sverige

Inte lika viktigt för den globala klimatpolitiken som US midterms, men ändå extremt viktigt för vad Sverige gör för klimatet och framsteg mot ett mer hållbar framtid (läs mer detaljer om valet under www.val.se)! Kom ihåg att de kommande åren är avgörande för vilken klimatscenario som vi att följa. Med andra ord är det politikerna under nästa mandatperiod som bär mycket av vår framtid i sina händer. Det är på ett sätt tragiskt att en så stor fråga som klimatet fortfarande är en partipolitisk fråga, när det egentligen skulle krävas omställningar i absolut alla sektorer och ett övervägande av klimatpåverkan i absolut alla beslut som görs. Men medans vi drömmer vidare om att det kommer att bli så, kan det vara värt att titta lite extra i valprogrammen vilka partier som åtminstone prioriterar klimatfrågan.

3. IPCC rapporten blir klar

IPCC befinner sig fortfarande i den sjätte utvärderingscykeln. Medans många viktiga resultat i den nya IPCC rapporten släpptes redan under 2021, kommer rapporten nu att färdigställas. Detta betyder förhoppningsvis att rapporten får en ny våg av medieuppmärksamhet, och ännu viktigare, att den till slut användas som underlag av beslutsfattare för kommande mandatperioden (i både Sverige och andra länder). Om detta bara är en dröm vet jag inte säkert. För ibland verkar det som om intresserade forskare läser IPCC:s ”Sammanfattning för beslutsfattare” istället för den långa originalrapporten, och beslutsfattare läser … en sammanfattning av sammanfattningen? Hursomhelst går det i alla fall inte att ignorera den här viktiga syntesen av naturvetenskapens och forskningens insikter.

4. COP 27

Bredvid en lång lista av andra FN konferenser (UN.org) som är specifikt inriktade mot desertifikation eller biodiversitet är den viktigaste konferensen för nya commitments för att möta klimatmålet COP27. I år kommer den att vara i Sharm El-Sheikh i Egypten och ett stort fokus kommer att vara den ojämna fördelningen av klimatvulnerabilitet som kräver stora finansiella insatser i den globala Syden. Och ja…vad ska man säger? How many COPS does it take to finally arrest the climate crisis !? Efter de besvikande resultat från COP26, kan man bara hoppas att nästa COP innehåller agerande snarare än bara lovord som inte ens låter lovande (news.un.org).

5. Stockholm+50

Sverige är dessutom värd till ett stort FN möte för att fira 50års jubileet sedan Stockholm konferensen 1972. Ett ämne som står i fokus vid denna konferens är gröna livsstilar och hållbara ekonomier (Government.se).

6. Auroramålet och gräsrotsinitiativer kommer att fortsätta

Tomma ord och flera prat rädda inte vårt klimat- säger ungdomarna. Och de har rätt. Medans de ovanstående händelser är viktiga och avgörande för vår framtid, har tidigare konferenser, internationella möten etc. också lett till stora besvikelser. Det är dels därför att jag tycker att det är viktigt att hålla ögonen och öronen öppna, det ska nämligen inte vara så att vi nöjer oss med bara faktumet att alla dessa konferenser finns. Vi vill höra innehåll och specifika planer. Och om 2022 skulle bli lika frustrerande som 2021 på denna front, så har vi åtminstone en massa gräsrotsrörelser och ungdomar som fortsätter kämpa för en grönare framtid. Som jag vet kommer Auroramålet i Sverige fortsätta med sina förberedelser för att formulera ett klagomål mot svenska staten för att tvinga politikerna att agera (mer info här). Och här är det definitivt värt att hålla ögonen öppna!