Textilavfall, när dina älskade plagg inte längre går att laga

Jag har sedan många år tillbaka varit nitisk när det kommer till återvinning och sopsortering. Jag har sopsorterat allt och varit frustrerad över svårigheten att återvinna vissa material. En av dessa material är textil. Jag har länge sparat gamla trasiga plagg, som inte längre går att laga, i påsar i hopp om att hitta någonstans där jag kan lämna in dem för återvinning. Så idag tänkte idag sprida lite ljus över textilavfall, och varför det är så svårt att hitta återvinning för textil.

Baserat på den stora negativa klimatpåverkan textil har så har jag otroligt svårt att slänga kläder som inte längre går att laga eller skänka. Jag vill kunna återvinna materialet, men det är tyvärr idag inte speciellt enkelt.

Enligt Naturvårdsverket finns det idag inget nationellt system för att samla in textilavfall, utan det är varje individuell kommuns ansvar, och hanteringen av avfall sköts antingen av kommunerna eller andra aktörer på uppdrag av kommunen. Detta gör att det kan vara stora skillnader mellan olika kommuner och därför olika lätt att sortera beroende på vart en bor. Stockholm vatten och avfall tar emot både hela och trasiga textilier, medan det i andra kommuner inte finns någonstans att lämna in. Dock säger EUs nya avfallsdirektiv att textilavfall ska samlas in separat, senast 2025. Så kontakta gärna din hemkommun för att se hur du kan återvinna där du bor. Och finns det ingen så visar din fråga att det finns en efterfrågan och du kan alltid fråga hur planen för textilåtervinning ser ut för 2025.

Tyvärr finns det heller ingen storskalig återvinning av textilier i Europa, medan det finns flera stora anläggningar i Asien. Men det sker mycket forskning om hur återvinningen av textilier ska kunna uppdateras till mer storskaliga processer för att på bästa sätt kunna ta vara på materialet. En studie visar att det finns tillräckligt med flöde av textilmaterial för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att återvinna materialet då det går att få tillräckligt med avkastning från materialet. Studien visar även att det mest optimala sätt att samla in textilavfall är på liknande sätt som för återanvändning som för återvinning, då det idag inte finns ett etablerat system för återvinning. Och det sker en snabb utveckling av etablering för textilåtervinning i Europa, och framför allt i Sverige (woohoo).

Andelen textilier som materialåtervinns i Sverige idag är otroligt liten, mindre än en procent. Ett problem med textil är att det innehåller så mycket olika material att det gör det svårt att återvinna. Det är därför vanligare att materialet återanvänds som stoppning eller isolering. För att återvinna textilavfall krävs mekaniskt arbete, då materialet behöver sorteras ner på fibernivå. Textilierna behöver sorteras efter de olika komponenterna, så som cellulosa och plast. Detta kan göras antingen mekaniskt, där materialet rivs för att frigöra fibrer som sedan kan spinnas till ny tråd, termiskt, där syntetiska material smälts ner med hjälp av värme för att sedan forma nya trådar, eller kemiskt, där syntetiska material smälts ner och fibrer så som cellulosa löses upp, vartefter massan sedan formas till nya fibrer. Problemet är dock att kvaliteten minskar då de nya fibertrådarna är kortare än nyproducerade.

RI.SE arbetar med att ta fram en ny separationsprocess, Blend Re:wind, där materialet separeras, under en kemisk process, till tre rena produkter, fast och flytande polyester samt ren bomull. Produktionen ska syfta till att vara så miljövänligt och kostnadseffektiv som möjligt, samtidigt som den helst kan kunna integreras i befintlig produktion. De har flera andra pågående forskningsprojekt, i samarbete med industrier, att ta fram nya material och andra processer för att återvinna och hitta nya material baserade på återvunnet eller biobaserat material. I ett annat projekt har en pilotanläggning i Avesta byggts upp där sorteringen sker med hjälp av ett sensorbaserat system, där textilierna sorteras baserat på fibertyp. Textilierna belyses med infrarött ljus, vilket reflekteras på olika sätt beroende på material. Detta kan effektivisera sorterigen och IVLs projektledare tror att detta kan vara den felande länken. Läs mer hos NyTeknik och Vinnova.

Läs gärna mer hos: Johanna Leymann, Röda korset, Tänk om, RI.SE, Human Bridge

PS. Det här är inte ett sponsrat inlägg. Jag puffar ibland för initiativ och produkter som jag anser är värda att uppmärksamma, dock utan ersättning eller andra band till företagen.

Tyckte du om det här inlägget?