Vad kan vi lära av en liten orange skogsvarelse med buskig mustasch? Mitt sommarprat

plantera

I början av augusti var jag en av talarna på Helsingborgs stadsfestival- HX. Jag har sedan dess fått en del frågor om jag kan publicera talet, så här kommer det – min version av ett sommarprat. Denna gång i textform.

Kärleksbrev träd
Lucrezia Carnelos | Unsplash

Kära 1037148,
Du förtjänar att vara känd som mer än ett nummer. Jag älskar dig. Alltid och för evigt.

I Melbourne i Australien tilldelades 77.000 träd ett varsitt ID-nummer och fick därtill en egen e-postadress för fem år sedan. Myndigheterna gjorde så för att stadens invånare enkelt skulle kunna rapportera om träden utsatts för vandalism eller såg nedsatta ut efter den fleråriga torkan som drabbat staden. Det blev dock inte helt som myndigheterna hade planerat.

Sedan 2013 har människor över hela världen skrivit brev till de där träden och önskat dem väl, skickat positiv energi, ställt frågor och visat sin uppskattning. Och det jag inledde med att läsa var ett av de tusentals kärleksbrev som har vällt in till de här träden.

Vi alla har väl våra anledningar till varför vi bryr oss om någonting. Men jag blir ändå nyfiken på vad det egentligen kan vara som får människor att skicka kärleksbrev till en ek, en alm eller en eukalyptus? Det är ju inte så att de kommer att få något svar precis.

Å andra sidan är det väl i och för sig naturligt att känna beundran för en gammal gigant som i mer än ett århundrade har vänt sig mot solen och låtit strålarna värma dess lövverk, en som har böjt sig för vinden och skyddat otaliga beundrare från fallande regn.
Jag tillhör personligen den känslosamma sorten och tycker att det är svindlande att tänka på alla historier som de gamla träden har sett utspela sig.

Ek hand ekollon samla
Ksenia Makagonova | Unsplash

Den äldsta eken i Sverige är omkring 1000 år gammal och står i Vimmerby i Småland. Fröet till den eken slog alltså rot någon gång innan medeltidens början. Det är helt sjukt att tänka på. Och sedan dess har Sverige gått igenom bland annat Ingermanländska kriget, Trettioåriga kriget, Torstensonska kriget, Första bremiska kriget, Karl X Gustavs polska krig, densammes ryska krig och det första och det andra danska kriget. Och nu har jag bara avverkat 1600-talet. Och det där trädet, det har stått där. Den där eken var med när allmän rösträtt infördes i Sverige. När Internet kom. När det danska popbandet Aqua toppade hitlistorna-  och fortfarande idag står den där. Det är rätt coolt.

De mer rationella kanske snarare förtjusas över träd för att skogarna varje dag tillför vattenånga till atmosfären, som sedan kommer ned i form av regn. Skogarna tar upp vatten genom sina rötter och släpper det igen via sina löv genom transpiration. Tillsammans med förångning från hav och andra vattenkroppar är det här vad som driver vattnets cykel och laddar atmosfären med vattenånga. Den processen är så kraftfull att den kan ses från rymden.

Kanske tycker någon annan att träd är häftiga för att de motverkar jorderosion och lagrar koldioxid från atmosfären i form av kol, vilket har visat sig har en kylande effekt på klimatet.

Träd kärlekbrev

Jag heter Cajsa Lovehav. Jag är geograf och bloggar på Gröna Moment och en gång var jag sju år gammal. När jag var sju år älskade jag lönnen som stod i den lilla backen utanför vårt hus. Den som vi barn kunde plocka frökapslarna från och använda som lösnäsor.

Idag är jag 30 år gammal och jag hade egentligen tänkt prata om någonting annat- och jag kommer till det, men jag kunde inte ställa mig här idag utan att prata om skogarna som brinner.

Den 23 juli skrev Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande att svensk skog till ett värde av över 900 miljoner kronor har brunnit hittills i år. Utifrån min vetskap har som tur är ingen blivit fysiskt skadad –  inte i de svenska bränderna. Men det är ändå inte bara pengar som gått förlorade. Människor har fått hus och hem förstörda av brandrök. Och kanske finns det även någonting annat som har tagit stryk.

Kanske är det någons hemliga plats – där det alltid går att plocka mängder av gula kantareller om hösten-  som nu har förvandlats till aska. Ni vet den där platsen som vi inte berättar om för grannen- och bevare mig väl om någon av de få invigda skulle ge den minsta. lilla. vink. till någon utböling om vart guldet finns. Kanske det inte finns någon hemlighet kvar att bevara nu.

Kanske  kommer den där lilla pölen som alltid är sprängfylld med mygg och grodspel om våren, nu att förbli alldeles stilla. Kanske gör det någon sorgsen.

Går det ens att mäta storleken på en sorg i själ och hjärta?

grodpöl groda
Yoel Kamara | Unsplash

Det är för tidigt att säga om dessa bränder är kopplade till klimatförändringarna. Men enligt forskningen kommer vi behöva anpassa oss till ändrade förhållanden när jordens medeltemperatur höjs. Det är fenomen av så kallade extremväder som jag framförallt tänker på. Runt om i världen kommer människor att uppleva orkaner, översvämningar, extrem värme och inte minst: torka- och detta i större utsträckning än idag. Klimatförändringarna känner ju inga landsgränser, de bryr sig inte om att det är fattiga och marginaliserade människor som drabbas hårdast när klimatet förändras. Klimatförändringarna bryr sig heller inte om att kvinnor drabbas hårdare än män när förändringarna på jorden sker. Den förhöjda växthuseffekten, den tar inte hänsyn till att det är de som bidragit minst till koldioxidutsläppen som kommer att få betala- mest.

sunrise
Tommy Lisbin | Unsplash

Det finns ett ordspråk som lyder «Det är som mörkast innan gryningen». Och när det känns som att världen håller på att rämna i sömmarna och jag känner att jag inte ens orkar bry mig om sakernas tillstånd mer, då brukar jag tänka på det där uttrycket.

År 2010 var jag strax över 20 år gammal och boken om Lorax som som utgavs 1971, hade översatts till 15 språk. Boken är skriven av en av världens mest populära barnboksförfattare, Dr. Seuss. Historien handlar om pojken Ted som bor i staden Tneedville som omges av höga murar för att hålla invånarna åtskilda från världen utanför. I Tneedville är vattendragen så förorenade att människorna blir fluorescerande när de badar. Människor får köpa ren luft på flaska och här finns ingen natur- alla träd är gjorda av plast. Men ingen verkar ifrågasätta sakernas tillstånd. Det hade nog inte heller Ted gjort- om inte tjejen han var kär i hade berättat att hennes största dröm var att få plantera ett livs levande träd.

Och ni vet ju hur det är med kärlek: kärlek kan förflytta berg.

Par berg kärlek
Timo Stern | Unsplash

Ted ger sig ut utanför stadens murar för att ta reda på vart träden tog vägen och får höra berättelsen om Lorax- skogens beskyddare. En liten orange varelse med sur uppsyn och buskig mustasch som försökte hindra en kapitalist från att hugga ned alla träd för så länge sedan. Lorax misslyckades. Så det som nu återstod av det som kapitalisten själv hade kallat paradis när han för första gången såg den här platsen, det var nu bara ett öde landskap: en hög med stenar och en skylt med texten «Om inte».

I slutet av sagan kastar kapitalisten det allra sista fröet till ett Truffula- träd till Ted och säger: «Om inte någon som du bryr sig otroligt mycket så kommer ingenting att bli bättre. Så är det bara. Plantera det här fröet där alla kan se – få dem att bry sig».

Det här är en hoppfull historia. Den förmedlar framtidstro. Tron på att unga människor skapar en chans för oss att rädda den här underbara blågröna planeten. Vår Moder Jord.

plantera
Nikola Jovanovic | Unsplash

I dessa dagar ägnar jag till mitt eget förtret även mycket tid till att tänka på en annan orange figur som i motsats till Lorax, inte gör mig speciellt imponerad. Han heter Donald Trump och är den sittande presidenten i USA. Den här mannen såg till att USA drog sig ur det historiska klimatavtalet som slöts i Paris: ni vet det där avtalet om att vi ska hindra jordens medeltemperatur från att höjas med mer än 2°C. Detta är förstås samma farbror som först utsåg världens största oljemogul till utrikesminister- för att ett år senare avskeda honom på Twitter. Samma man som vill utesluta små vattensamlingar från USA:s Clean Water Act, vilket verkar vara ett lyckligt sammanträffande med hur positivt det skulle vara för golfbane- ägare. När jag tänker på honom så tänker jag att det är tur att nästan 40 procent av världens befolkning idag utgörs av barn och unga.

oro för klimatförändringarna
Chinh Le Duc | Unsplash

År 2015 utförde SIFO en undersökning på uppdrag av ett svenskt energibolag, vilken visade att fyra av tio barn i Sverige har uttryckt oro för klimatförändringarna. Den här undersökningen visade också att deras föräldrar inte riktigt verkade veta vad de skulle säga till sina barn. Om jag själv en dag får barn vill jag kunna säga till dem att jag inte bara stod och såg på och lät miljöförstörelsen hända. Att jag inte åt den sista tonfisken i havet och att jag försökte lösgöra mig från konsumism och hänsynslösheten mot andra jordvarelser. Och jag vill kunna säga till mina barn att vi agerade i tid. Att det inte gick så illa för miljön som vi befarade år 2018.

Jag tror att vi kommer uppleva en revolt under vår livstid, för barn och unga bryr sig om klimat- och miljöfrågor. En Sifo-undersökning från 2017 visade att klimatet är den viktigaste samhällsfrågan för unga mellan 16- 25 år, här i Sverige. En annan undersökning har visat att 76 procent av Sveriges ungdomar tycker att det är viktigt med hållbarhetsfrågor.

xiuhtezcatl
Xiuhtezcatl Martinez. Foto: Childrens Climate Prize

Jag träffade den amerikanska hip-hopartisten Xiuhtezcatl Martinez när han tog emot Children’s Climate Prize i Stockholm 2016. Då var han själv 16 år gammal och hade stämt USA:s regering för att de inte gör tillräckligt för att förhindra klimatförändringarna. Förra året stämde svenska ungdomar den svenska staten av samma anledning. Det finns så otroligt många unga att inspireras av. Den där 11- åriga Olivia från Storbritannien som samlade in 1,6 miljoner kronor till räddningsinsatser för sjöfåglar efter oljeutsläppet i Mexikanska Golfen 2010 till exempel. Eller 17-åringen Edgar Edmund från Tanzania som förvandlar plastskräp till byggmaterial. Jag behöver egentligen inte vända blicken längre bort än till min 16- åriga systerdotter Agnes som engagerar sig politiskt för klimatfrågan.

Förra veckan läste jag en debattartikel skriven av tre ungdomar som är aktiva i WWF- Youth Sweden. De argumenterade att ungdomar, i motsats till den allmänna uppfattningen- bryr sig, jättemycket om klimatfrågor, men att vuxna utesluter ungdomar från beslut som kommer att påverka deras framtid. De menade vidare att mycket av ansvaret för miljö och klimat samtidigt läggs på de som är unga idag.

Jag håller med. Unga har fått uppgiften att bära jordens framtid på sina axlar. Därför måste vi som vuxna ta vårt ansvar för att höja våra röster för de ungdomar vars röster drunknar i allt sorl. Och än viktigare: vi måste låta ungdomar komma till tals när det kommer till de här frågorna.

Korallet havsanemoner
Tomoe Steineck | Unsplash

En gång var jag sju år gammal och jag var den sortens barn som skrev brev till Världsnaturfonden och bad dem jobba hårdare för att rädda världens korallrev. Idag är jag 30 år gammal och stora delar av världens största korallrevssystem- det 2600 kilometer långa Stora barriärrevet utanför Australiens kust-  har dött till följd av höga vattentemperaturer.

Koraller lever i symbios med en form av alger som har sitt näste inuti korallerna. Korallerna ger algerna en skyddad miljö och rätt förutsättningar för fotosyntes. I gengäld ger algerna koralldjuren näring som de använder för att producera kalciumkarbonat, vilket bildar korallernas yttre skelett. Den här relationen mellan koralldjur och alger, den sätts ur spel när temperaturen i vattnet höjs. När vattnet blir varmare kastar korallerna ut algerna, vilket leder till fenomenet som kallas korallblekning och korallerna svälter ihjäl. Det vi talar om här förstörelsen av de mest artrika ekosystemen i haven.

Människans koldioxidutsläpp driver inte bara på en förhöjd medeltemperatur, men orsakar även försurning av haven. Koldioxiden som tas upp av haven sänker vattnets pH- värde och det leder i sin tur till att organismer som bildar sina skelett av kalk inte kan göra det längre- för i ett hav som är försurat minskar överflödet av kalciumkarbonat.

folkrörelse Förening
rawpixel | Unsplash

Den dåvarande amerikanska presidenten Barack Obama citerade Washingtons Guvernör Jay Inslee när han talade under Klimatkonferensen COP 21 i Paris 2015 och han sa: «Vi är den första generationen att känna av effekterna av klimatförändringarna. Och vi är den sista generationen som kan göra någonting åt dem».

Vi kan inte vänta längre. Vi måste agera nu. Vi måste göra allt vi kan- nu.
Jag tror på kraften i att göra saker tillsammans. Det finns en uppsjö av organisationer och föreningar i Sverige som arbetar för att förbättra förhållandena i världen och i vår närmiljö. Jag skulle tro att en hittar sin närmaste förening genom att googla namnet på sitt intresseområde plus hemort.

Späckhuggare i frihet
Bryan Goff | Unsplash

En dag är jag 60 år gammal och världen kommer att vara förändrad. Sverige har såklart haft minst en kvinnlig statsminister. Världen kommer inte längre vara beroende av fossila bränslen. Alla delfiner är släppta från Sea World’s fängelser, vi har öppnat Fort Europa, jag har ett eget hemligt kantarellställe och gemensamt har vi hittat lösningar på hur vi ska förvalta land och hav på ett hållbart sätt. Så tänker jag mig framtiden i alla fall.

Men världen skulle också kunna komma att se annorlunda ut. Forskarna säger att det är troligt att vi kommer överstiga 2 °C -målet. Det skulle innebära ekosystemkollaps- bland annat för mina älskade korallrev. På den här tidpunkten kommer också ett annat enormt problem att visa sig. Innan jag fyller 60 år kommer det att vara mer plast än fisk i haven – det vill säga, om vi inte gör någonting nu.

Soluppgång hav vatten
Riccardo Trimeloni | Unsplash

Redan idag dör valar och andra marina djur av svält för att de har ätit plast som fastnar i deras magar. Varje år hamnar minst 8 miljoner ton plast i haven. Det är ungefär 20 lastbilar med plast som hamnat i havet från att jag gick upp på den här scenen- till nu. På ett år hamnar alltså plast med en vikt jämförbar med 100.000 blåvalar- det största djur som någonsin existerat på jorden- det hamnar i haven. Det är inte något som är lätt för de havslevande djuren att värja sig från. Året 2016 publicerade World Economic Forum en rapport där de beskrev att plastanvändningen har 20-dubblats under de senaste 50 åren. Inom de närmaste 20 åren beräknas användningen fördubblas igen.

Som tur är finns det människor som jobbar stenhårt för att förhindra en så här dystopisk framtid som jag beskriver nu. En av dem heter Boyan Slat. När han var 19 år grundade han stiftelsen The Ocean Cleanup med mål om att städa upp världens största skräpansamling Great Pacific Garbage Patch som befinner sig halvvägs mellan Hawaii och Kalifornien. Det är inte lätt att veta exakt hur stort det där sopområdet är, men beräkningar visar att skräpet täcker en yta minst så stor som delstaten Texas och kanske uppemot landarealen av Ryssland.

Genom att installera långa, flytande barriärer som fungerar som en konstgjord kustlinje, vilken kan fånga upp plastsopor med hjälp av havets egna naturliga strömmar kommer Boyan Slat – om han lyckas, att ha startat den största soprensningen i historien. Jag tror verkligen på det här projektet. Men oavsett hur det slutar så skulle det inte ha blivit till någonting – om inte han hade brytt sig så otroligt mycket.

Passion Unless

Vi alla har någonting vi bryr oss väldigt mycket om och som vi är villiga att forcera berg för. Det kan vara klimat- och miljöfrågor generellt eller något specifikt, såsom plasten i haven, eller varför inte den där lilla grodpölen som du efter varje besök blivit 20 myggbett rikare när du lämnar. Och kom ihåg att det spelar ju ingen roll på vilket sätt det där berget förflyttas. Huvudsaken är att det flyttar på sig.

Sanningen är att om inte någon som Xiuhtezcatl, Olivia, Edgar Edmund, Agnes, Boyan, eller du och jag bryr oss otroligt mycket så kommer ingenting att bli bättre.
Så är det bara.
Så min uppmaning till er idag är att så era frön.
Så dem för alla att se.
Få dem att bry sig.


Detta tal hölls 2018-08-03

Referenser

Här hålls People’s Climate March i Sverige

People's Climate March 2018
Gem & Lauris RK Unsplash

Det är dags att samlas till manifestation för klimatet igen. I år kommer det pågå aktiviteter över hela världen den 8 september, dagen innan det svenska valet. Här är aktiviteterna nära dig:


🌏 8 september People´s Climate March i Stockholm

Tid: 14:00
Plats: Rålambshovsparken, amfiteatern. Avmarsch 15:30 till en avslutande manifestation på Mynttorget.
Hjälpa till? Vill du vara volontär/funktionär i Stockholm? Klicka här.

🌏 8 september People´s Climate March i Göteborg

Tid: 13:30
Plats: Samling vid Lorentsbergsteatern. Avmarsch 14:00 till en avslutande manifestation på Gustav Adolfs torg.

🌏 8 september People´s Climate March i Skurup

Tid: 14:00
Plats: Samling vid Erikstorget och går sedan genom byn upp till träningsplatsen bakom badet vid dammen.

🌏 8 september People´s Climate March i Lund

Tid: 15:00
Plats: Samling på Stortorget i Lund för att forma en röd linje. Linjen symboliserar de röda linjer som klimatet – och politiken – inte får passera.

People's Climate March 2018 Sverige
Heather Mount | Unsplash

🌏 8 september People´s Climate March i Halmstad

Tid: 12:00
Plats: Samling Folkets Rum Österskans. Avmarsch 12:15: Österbro – Storgatan – Köpmansgatan – Stora Torg. 13.30 Avslutning Stora Torg. Tal och appeller.

🌏 8 september People´s Climate March i Norrköping

Tid: 14:00
Plats: Läs mer på eventets Facebooksida

🌏 8 september People´s Climate March i Kisa

Tid: 11:00
Plats: Stora torget

🌏 8 september People´s Climate March i Umeå

Tid: 15:00
Plats: Utanför Bokcafé Pilgatan


Själv kommer jag att gå klimatmarschen i Göteborg. Ser jag någon av er där?

Greta 15 år skolstrejkar för klimatet

skolstrejk klimat
NeONBRAND | Unsplash. Personerna på bilden är inte relaterade till texten.

Idag har en 15- årig tjej satt sig utanför Riksdagshuset för att hon tycker att vi vuxna ska visa att vi bryr oss om ungdomar- och skärpa till oss gällande klimatfrågan.


Greta Thunberg är 15 år och sitter sedan i morse framför Riksdagshuset på dagarna i stället för att vara på skolan. På en skylt har hon skrivit:

«Vi barn gör ju inte så ofta som ni säger åt oss att göra, vi gör som ni gör, och eftersom ni vuxna skiter i min framtid gör jag det med. Jag heter Greta och går i åk 9. Och jag skolstrejkar för klimatet fram till valdagen.»

Om du har möjlighet- gå förbi Riksdagshuset och prata med Greta, så att hon vet att hon inte är ensam om att bry sig hade det varit så underbart. Varför inte sätta dig ned en stund och demonstrera du också?

Läs också: Barn vill ta Europas regeringar till domstol på grund av klimatförändringarna

HEJA GRETA ✊

Följ Greta på Instagram ☞

Jag har deltagit på hajsläpp vid Havets Hus idag

Småfläckig rödhaj

Imorse satte jag mig på bussen för att vara med på hajsläpp på Havets Hus i Lysekil. Jag blir ofta inbjuden till intressanta pressmöten sedan jag började blogga. Ofta har jag dessvärre inte möjlighet att gå, men detta tillfälle ville jag bara inte missa! 


Väl framme i Lysekil fick jag och journalisterna en introduktion till arten och projektet och möjlighet att se lite av förberedelserna inför att hajarna skulle släppas. Idag var det tio individer som skulle släppas ut i Gullmarsfjorden.

Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut småfläckig rödhaj. Sedan 2016 har det varit ett samarbetsprojekt med WWF. I år firar alltså Havets Hus 25-årsjubileum och under 2018 har totalt 25 småfläckiga rödhajar satts ut i Gullmarsfjorden. Innan årets slut kommer totalt 100 hajar att ha satts ut, berättade Havets Hus akvariechef Helen Sköld. Arten anses vara livskraftig på global nivå, men Havets Hus vill stärka det lokala beståndet, samtidigt som de vill förmedla kunskap om hajar till allmänheten. De märker hajarna som släpps ut med en grön «tag» för att kunna följa upp hajarna om de råkat fiskas upp eller sköljts upp på land. Hittills är det bara fem stycken de vet vart tagit vägen sedan de släppts. Den som simmat längst hemifrån hittades i Norge och hade uppnått 14 år när den dog. Det ska tydligen vara en aktningsvärd ålder om du är en liten rödhaj.

Småfläckig rödhaj sätts ut varje år

Hajägg småfläckig rödhaj
Det går att skymta de små hajarna inne i äggen. Där kommer de stanna i nio månader innan de kläcks

Småfläckig rödhaj lägger ägg under hela året, men bara ett ägg åt gången. Inuti ägget ligger den lilla hajen dubbelvikt och växer i hela 9 månader innan den kläcks! Jag fick se en som bara var en vecka gammal och den var omkring 10 cm lång.

Hajarna hinner bli tre år gamla innan de släpps ut från Havets Hus och då är de ungefär 40 cm långa och har en vikt på omkring 250 gram. Idag könsbestämdes, vägdes och mättes hajarna innan de sattes ut från bryggan med hjälp av glada barn och dykare. Jag hade också gärna hjälpt till, men vissa privilegier ska en väl ha som barn ändå. En av dykarna var för övrigt riksdagsledamoten Emma Nohrén (MP) som utsetts till ny ordförande i Miljömålsberedningen som ska ta fram en ny svensk havsstrategi. Heja!

Hajsläpp Gullmarsfjorden Lysekil

SNABBA FAKTA OM SMÅFLÄCKIG RÖDHAJ

🦈  Tillsammans med pigghajen är småfläckig rödhaj de två enda hajar som reproducerar sig i svenska vatten.
🦈 Småfläckig rödhaj är en bottenlevande allätare som bland annat mumsar på räkor, musslor och ormstjärnor.
🦈 Den blir uppemot 1 meter lång som vuxen.


Förutom hajar fick jag även hälsa på sjöborrar, krabbor, musslor och sjöstjärnor som var på lite semester från klappakvariet. Jag blir som ett barn själv och ville helst ta på alla, men eftersom de nu var ordinerade vila efter mycket klapp tänkte jag att jag skulle låta dem vara. En av akvarieteknikerna berättade för mig att sjöstjärnor har ögon i änden av varje arm! Jag hade ingen aning om det. Himmel, jag älskar verkligen haven!

Varför bry sig om hajar?

småfläckig rödhaj Lysekil
Dykare redo att släppa ut småfläckiga rödhajar i havet

Många hajarter är idag hotade av utrotning grundat det grymma hajfensfisket och för att de fastnar som bifångst vid fiske efter andra arter. Hajar lever också relativt länge, vilket brukar betyda att det tar lång tid innan en individ växer upp och blir könsmogen och börjar reproducera sig. Arter som har en lång livscykel är känsliga för överfiske och andra störningar.

Min vän Frida älskar hajar och det var hon som verkligen satta hajen på kartan för mig. När jag först lärde känna henne visade hon en video där hon simmade bredvid en valhaj på Galápagos och på något sätt var det på den vägen vi blev vänner. Anledningen till att vi bör bry oss om hajar generellt är att de är topprovdjur i näringskedjan. Försvinner hajarna så kommer det att påverka hela havens ekosystem i rakt nedstigande led- «och det kan vi inte låta hända», som Frida skulle sagt.

De vill rädda de svenska ängsmarkerna

Slåtter slåtteräng Ängens Dag augusti
Suhyeon Choi | Unsplash

På «Ängens dag» som uppmärksammas den första helgen i augusti varje år finns det möjlighet att träffas för att slå och räfsa ängar tillsammans på ett hundratal platser i landet. Naturskyddsföreningen har instiftat den här dagen för att hjälpa till att rädda de svenska ängsmarkerna.


🐞 Vill du delta på Ängens dag? Här hittar du aktiviteter runt om i landet 🐞

Förr i tiden var det väldigt vanligt med slåtterängar eftersom bönder matade sina djur med hö från sina ängsmarker. Idag äter svensk boskap mycket spannmål, bland annat mycket soja från Brasilien. Samtidigt har vi inte heller lika mycket betande djur som håller efter ängarna i Sverige längre. Detta är en stor anledning till att ängarna i Sverige minskar i storlek och antal. Detta påverkar förstås i förlängningen den biologiska mångfalden.

Är det någon mer som brukar tänka på vart alla lantbruksdjur är någonstans?

Slåtteräng betesdjur
Sam Carter | Unsplash

I juni 2016 fanns det 1.354.300 grisar och 578.174 får i Sverige. I december 2016 fanns det 1.436.000 kor i Sverige, enligt Svenskt kött. När jag är ute på landsbygden brukar jag ofta tänka på hur få djur en faktiskt ser utomhus. Hur ofta ser en någonsin grisar eller höns utomhus (om vi räknar bort små gårdar) till exempel? Problemet är alltså inte att vi har för lite djur i Sverige. Djuren är ju inte ute på bete. Det är synd utifrån flera perspektiv tycker jag.

Hur ska vi se till att behålla våra ängsmarker?

Slåtter fjäril ängsmark
Boris Smokrovic | Unsplash

🌼 Gödsla inte ängsmark. Då tar andra växter såsom brännässlor över.

🌼 Rapportera vilka djur och växter du ser på våra ängsmarker till Artportalen. På så sätt hjälper du till med att föra statistik som kan användas till bland annat bevarandeplaner.

🌼 Låt lite vilda blommor växa i trädgården tills de har fröat av sig. Därefter kan du klippa ned dem och lägga på komposten.

🌼 Så ängsblommor i trädgården eller i din omgivning: gerilla style. Det finns frön av ängsblommor att köpa på butiken. Det går såklart att samla själv också:)

🌼 Om du äger mark där du sköter och bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker får du ersättning för det genom Jordbruksverket.

Vi ses på Helsingborgs stadsfestival

gronamoment.se Helsingborg stadsfestival HX 2018
Anthony DELANOIX | Unsplash

Hej allihop! Det är så mycket som händer på andra fronter i mitt liv för tillfället, så jag har varit tvungen att prioritera bort bloggandet i det sista. Men jag hoppas vara tillbaka för fullt inom kort. Jag ville i alla fall dyka in och berätta att en sak jag jobbar på för tillfället är min medverkan på HX – Helsingborgs stadsfestival!


Fredag 3 augusti kl 18:00 – 18:30
Hållbarhetsscenen: Sundstorget Helsingborg

VAD KAN VI LÄRA AV EN LITEN GUL SKOGSVARELSE MED BUSKIG MUSTASCH?

« Välkommen till Cajsa Lovehavs spännande och skrämmande föredrag om problemen med plast i haven och klimatförändringar. Det handlar också om kärleken till naturen och om människor som tålmodigt sprider hoppets kraft omkring sig. Cajsa Lovehav är geograf och driver bloggen GRÖNA MOMENT som handlar om klimat- och miljöfrågor, med fokus på hållbarhet. På bloggen skriver hon om hur en kan engagera sig i miljöfrågor och hur en kan leva mer miljövänligt och klimatsmart. Cajsa blev utsedd till ”Inspiratör för hållbar livsstil” förra året, efter att ha skapat bloggserien 100 kvinnliga miljöhjältar – världens längsta lista över kvinnliga forskare, aktivister, journalister, kulturpersoner och politiker som kämpar för miljön. »

Se hela programmet för HX här

Det ska bli jätteroligt och lite nervöst! Kommer jag möta någon av er där? 🍊

Program HX Helsingborg stadsfestival 2018

I år är HX fullspäckat med intressanta föreläsningar och bra artister! Jag vet inte hur länge jag kommer stanna eller när jag kommer ned, men jag skulle gärna vilja få med mig exempelvis Familjens spelning kl 23:00 på fredagen. Inom hållbarhetsområdet har bland annat WWFs föreläsning Stadsutveckling inom ramen för planetens gränser fångat mitt intresse. Väldigt kul tema att ta upp just i Helsingborg, som ju betraktas som den mest hållbara staden i Sverige.

 

Därför ska du plocka lupiner till Midsommar

Miljöblogg gronamoment.se lupin
Annie Spratt | Unsplash

Lupinen är min mammas favoritblomma (förlåt för det som nu följer mamma) och jag är enig i att det är otroligt fint med massor lupiner som frodas i vägrenarna under våren. Men som ni vet finns det alltid två sidor av ett mynt.

Lupinen är nämligen en invasiv art i det svenska landskapet och hör alltså inte hemma här- egentligen. Det behöver ju inte i sig vara en anledning av vredgas över den. Hade det inte varit för att den tränger undan våra inhemska blommor och hotar den biologiska mångfalden. Lupiner binder kväve i marken, vilket gör att andra växter inte trivs att växa på samma plats. Eftersom lupinen endast blommar under våren betyder det också att våra vänner pollinatörerna förlorar tillgång på föda under resten av säsongen. Lupinen är alltså inte en bra kompis- inte i den svenska floran.

Plocka lupiner för att hjälpa den biologiska mångfalden

Ni som har följt den här bloggen ett tag vet kanske att jag inte är så mycket för snittblommor. Jag tycker generellt också att blommorna som växer i naturen står fint där de står. Därför känns denna uppmaning lite konstig, men jag menar det verkligen: hjälp till att utrota lupinen. plocka massa: knyt kransar, ställ på borden och varför inte resa midsommarstångar och midsommarfittor. Plocka hela rasket!

Glad midsommar till er alla- hoppas ni får spendera helgen med era nära och kära, oavsett om ni firar eller inte ♥️

Kärleksbomba eller klimatbomba? Visa beslutsfattarna vad du tycker med hjälp av We Don’t Have Time

Twitter bomba
NeONBRAND | Unsplash

We Don’t Have Time är en tech startup som vill hålla politiker och företagsledare ansvariga för sina bidrag till klimatförändringarna. YES!

Vi har nu möjlighet att reagera på vad olika ledare gör på Twitter, genom att kärleksbomba personer som gör bra grejer och ”klimatbomba” ledare som inte tar sitt ansvar. Det här är jättespännande och nytänkande tycker jag! En plug-in är under utveckling och det är verkligen värt att hålla koll på, så ta en titt på We Don’t Have Time eller läs den här artikeln i Business Insider Nordic.

 

En kan också spela in ett klimatlöfte och utmana andra till att också anta ett. Jag lovar att jag ska fortsätta lyfta kvinnors prestationer på klimatområdet☝


Ps. Detta är inte ett sponsrat inlägg. Jag puffar ibland för initiativ och produkter som jag anser är värda att uppmärksamma, dock utan ersättning eller andra band till företagen.

Miljöpodden Miljömuppar & Foliehattar är äntligen släppt! + Jag har gästat min favoritpodd

Miljöpodd Miljömuppar & Foliehattar
Mohammad Metri | Unsplash

Till dig som älskar att lyssna på podcasts

Personligen får jag inte nog av att lyssna på podcasts. Jag lyssnar på ett antal poddar varje vecka och lyssnar säkert minst två timmar om dagen. Därför uppskattar jag väldigt mycket att upptäcka nya poddar och tänker att ni poddälskare där ute känner detsamma. Jag har faktiskt nyligen också gästat en av mina favoritpoddar, vilket känns jättekul! Jag ska berätta:)

Miljömuppar & Foliehattar – med mig & Lisen

miljömuppar & Foliehattar miljöpodd
Foto | Miljömuppar & Foliehattar

Jag vill  berätta om podden Miljömuppar & Foliehattar som gick live tidigare idag! Det är en lättsam miljöpodd som riktar sig till både den riktiga miljönörden och till människor som inte har miljö som sitt huvudsakliga intresse. Jag skulle vilja mena att det faktiskt kan vara riktigt roligt att snacka om miljö. Hoppas ni ska gilla den!

Miljömuppar & Foliehattar kan ni lyssna på där poddar finns.

🎧 iTunes (Podcaster)
🎧 Podbean
🎧 Acast
🎧 Pocket Casts

☝ Någon kanal ni tycker saknas?

Betygsätt hemskt gärna Miljömuppar & Foliehattar i den app du använder så att fler hittar den. Ni kan också gå in och gilla Miljömuppar & Foliehattar på Facebook.

Hälsningar från Yours truly.

Gröna Fingrar Svart Jord

Podd gröna fingrar svart jord
Foto | Gröna Fingrar Svart Jord

What else is new? Jag har haft äran att gästa podden Gröna fingrar Svart jord som jag troget lyssnat på en god stund. Podden produceras av Mimmi och Matilda och de beskriver podcasten som »En podd om odling, framtidsdystopi, förändringsvilja och livet på landsbygden«. Jag tycker att den är befriande att lyssna på för att de talar fritt om när saker inte går som planerat, de håller biskola och samtalar ibland också om aktivism och politik. De är dessutom roliga!

Som nämnt hade jag glädjen att få träffa Mimmi och Matilda när jag deltog på Klimatriksdagen för några veckor sedan och nu har alltså avsnittet där jag är med kommit ut. Vi pratade bland annat om #100kvinnligamiljöhjältar, barnfilmer och klimatbovar. Jag tyckte det var väldigt kul att lyssna på. Snyggt klippt Matilda! Avsnittet där jag är gästar och alla andra avsnitt av Gröna fingrar Svart jord hittar ni där poddar finns.

 

DIY Svalkande hundgodis på 3 sätt

Svalkande hundgodis
Svalkande hundgodis
Robson Hatsukami Morgan | Unsplash

Maj månad har varit oerhört varm hittills- vilket är helt underbart!  Samtidigt tror jag att många hundägare liksom jag, har upplevt att kompis ibland får det för varmt. Mina hundar dricker ibland dåligt under de varmaste dagarna, men de älskar att äta glass (vem gör inte det?), men hundar är ju egentligen laktosintoleranta- så det är bättre för dem att äta glass som är bättre anpassad till dem. Idag vill jag tipsa om tre enkla frysta godbitar som hunden kan svalka sig med i värmen- två veganska och en gjord på torrfoder.


Fryst banan – det blir inte enklare än så

Svalkande hundgodis hemmagjort
Lotte Löhr | Unsplash

GÖR SÅ HÄR 🍌

Dela en banan i munsbitar och lägg i frysen över natten. Dagen efter har en en söt och god godis att bjuda på när solen gassar.

LÄS OCKSÅ: 5 sätt att leva miljövänligt med hund

Vattenmelon med extra vatten

miljöblogg svalkande hundgodis
rawpixel | Unsplash

GÖR SÅ HÄR 🍉

Gröp ur en halv vattenmelon och blanda tillsammans med vatten eller kokosvatten i en mixer. Blanda tills det blir en slät smoothie. Om den blir tjock är det bara att fylla på med mer vatten. När du är nöjd med konsistensen: fyll iskuber eller större skålar (enklast i silikon eller plast tycker jag) med blandningen och lämna i kylen över natten. Sen är de klara att servera.

LÄS OCKSÅ: DIY giftfritt myggmedel till hunden (& dig)

Fryst hundmat med skivat äpple

Svalkande hundgodis
James Barker | Unsplash

GÖR SÅ HÄR 🍏

  1. Om du ger din hund torrfoder kan du med fördel ta en näve eller så och blöta upp i kallt vatten under 10-20 minuter. När maten har börjat bli ordentligt uppblött kan du sönderdela den lite mer med exempelvis en gaffel.
  2. Fyll på mer vatten om det behövs.
  3. Kärna ur ett äpple och skär upp i småbitar och lägg bitarna i formar (exempelvis silikonformar)
  4. Häll den uppblötta hundmaten över äppelbitarna i formarna
  5. Ställ i frysen över natten.

Ett annat effektivt sätt att kyla ned hunden är att doppa tassarna i svalt vatten 🐾. Har ni några andra bra tips för hund eller andra djur i den här värmen? ☀️

Vill du bli min lagkamrat?

Miljöblogg
NeONBRAND | Unsplash

Förra veckan lanserades ett nytt spel med syfte att hjälpa oss göra förändringar i våra egna liv för att driva på hållbar förändring. Jag vill gärna tävla tillsammans med er!


All.for.eco är en hemsida och spelapp där en samlar så många poäng som möjligt genom att utföra olika hållbarhetsutmaningar. Det kan vara allt från att bjuda ett vängäng på vegetarisk middag till att läsa om vad Naturskyddsföreningen gör. Vissa uppdrag är enklare och ger lite färre poäng, medan andra kräver lite mer engagemang och ger då lite mer guld till poängsumman.

Jag träffade flera av appens skapare förra veckan när jag var på Klimatriksdagen och tycker att det är en väldigt kul grej! Jag vill gärna testa tjänsten och tänkte att det hade varit jättekul att göra det tillsammans med er som läser bloggen!


Fyll i formuläret om du vill tävla tillsammans 
Jag använder inte e-postadressen till något annat eller ger den till någon annan part


Tjänsten är helt gratis och fungerar att köra genom hemsidan eller via en app på både Android och iPhone. Det går att spela på egen hand eller skapa lag och tävla tillsammans och till och med utmana andra lag. När jag såg att en kan spela tillsammans tänkte jag direkt på er.

Miljöblogg
Miriam Espacio | Unsplash

Vad jag vet finns ingen gräns för hur många som kan delta i ett lag så alla ni följare som vill vara med är välkomna att vara med på mitt lag! Ni kan spela både genom hemsidan och appen. Jag tänkte att vi kan börja spela om en vecka, på så sätt kan så många som möjligt hinna läsa detta och vara med från början. Men jag kommer lämna öppet för att gå med i laget när som helst, för er som ramlar på detta inlägg senare.

Min tanke är att köra en månad till att börja med. Därefter kan vi tillsammans utvärdera om det var kul, hur det gått och om vi vill fortsätta tillsammans. Jag har som sagt inte använt tjänsten själv ännu, så jag tänker att vi kan lära oss på vägen.

I vårt lag är det högt i tak och alla lägger sig på den nivå som känns rätt och kanske lite utmanande för en själv. Det blir ingen tävling oss emellan- vi gör detta tillsammans och glädjer oss till alla poäng vi samlar och det nya vi lär oss.

Miljöblogg
rawpixel | Unsplash

Fyll i din e-postadress i formuläret nedan, så bjuder jag in dig till att vara med på mitt lag för att samla poäng tillsammans och kanske också klå ett annat lag💪 (givetvis använder jag inte e-postadressen till något annat eller ger den till någon annan part).

Jag vet inte hur mycket det går att interagera med varandra genom själva tjänsten, så jag tänkte att vi också kan skapa en grupp för alla deltagare (alla som vill) på Facebook, där vi kan peppa varandra och diskutera utmaningarna i appen.

Hoppas ni vill vara med, det blir kul! Kram så länge 🌱
PS. Har du en vän/vänner som vill vara med på laget? Jättekul! Be dem att också fylla ut detta formulär.


Fyll i formuläret om du vill tävla tillsammans 
Jag använder inte e-postadressen till något annat eller ger den till någon annan part

 


PS. Kritiskt tänkande läsare kanske undrar om detta är ett sponsrat inlägg. Det är det inte. Ibland tipsar jag om initiativ och produkter som jag själv tycker om och som jag tror ni skulle uppskatta, dock utan ersättning eller andra band till företagen eller tjänsterna.