Vi ses på Helsingborgs stadsfestival

gronamoment.se Helsingborg stadsfestival HX 2018
Anthony DELANOIX | Unsplash

Hej allihop! Det är så mycket som händer på andra fronter i mitt liv för tillfället, så jag har varit tvungen att prioritera bort bloggandet i det sista. Men jag hoppas vara tillbaka för fullt inom kort. Jag ville i alla fall dyka in och berätta att en sak jag jobbar på för tillfället är min medverkan på HX – Helsingborgs stadsfestival!


Fredag 3 augusti kl 18:00 – 18:30
Hållbarhetsscenen: Sundstorget Helsingborg

VAD KAN VI LÄRA AV EN LITEN GUL SKOGSVARELSE MED BUSKIG MUSTASCH?

« Välkommen till Cajsa Lovehavs spännande och skrämmande föredrag om problemen med plast i haven och klimatförändringar. Det handlar också om kärleken till naturen och om människor som tålmodigt sprider hoppets kraft omkring sig. Cajsa Lovehav är geograf och driver bloggen GRÖNA MOMENT som handlar om klimat- och miljöfrågor, med fokus på hållbarhet. På bloggen skriver hon om hur en kan engagera sig i miljöfrågor och hur en kan leva mer miljövänligt och klimatsmart. Cajsa blev utsedd till ”Inspiratör för hållbar livsstil” förra året, efter att ha skapat bloggserien 100 kvinnliga miljöhjältar – världens längsta lista över kvinnliga forskare, aktivister, journalister, kulturpersoner och politiker som kämpar för miljön. »

Se hela programmet för HX här

Det ska bli jätteroligt och lite nervöst! Kommer jag möta någon av er där? 🍊

Program HX Helsingborg stadsfestival 2018

I år är HX fullspäckat med intressanta föreläsningar och bra artister! Jag vet inte hur länge jag kommer stanna eller när jag kommer ned, men jag skulle gärna vilja få med mig exempelvis Familjens spelning kl 23:00 på fredagen. Inom hållbarhetsområdet har bland annat WWFs föreläsning Stadsutveckling inom ramen för planetens gränser fångat mitt intresse. Väldigt kul tema att ta upp just i Helsingborg, som ju betraktas som den mest hållbara staden i Sverige.

 

Kärleksbomba eller klimatbomba? Visa beslutsfattarna vad du tycker med hjälp av We Don’t Have Time

miljöblogg we don't have time
Yaniv Knobel | Unsplash

We Don’t Have Time är en tech startup som vill hålla politiker och företagsledare ansvariga för sina bidrag till klimatförändringarna. YES!

Vi har nu möjlighet att reagera på vad olika ledare gör på Twitter, genom att kärleksbomba personer som gör bra grejer och ”klimatbomba” ledare som inte tar sitt ansvar. Det här är jättespännande och nytänkande tycker jag! En plug-in är under utveckling och det är verkligen värt att hålla koll på, så ta en titt på We Don’t Have Time eller läs den här artikeln i Business Insider Nordic.

 

En kan också spela in ett klimatlöfte och utmana andra till att också anta ett. Jag lovar att jag ska fortsätta lyfta kvinnors prestationer på klimatområdet☝


Ps. Detta är inte ett sponsrat inlägg. Jag puffar ibland för initiativ och produkter som jag anser är värda att uppmärksamma, dock utan ersättning eller andra band till företagen.

Miljöpodden Miljömuppar & Foliehattar är äntligen släppt! + Jag har gästat min favoritpodd

Miljöpodd Miljömuppar & Foliehattar
Mohammad Metri | Unsplash

Till dig som älskar att lyssna på podcasts

Personligen får jag inte nog av att lyssna på podcasts. Jag lyssnar på ett antal poddar varje vecka och lyssnar säkert minst två timmar om dagen. Därför uppskattar jag väldigt mycket att upptäcka nya poddar och tänker att ni poddälskare där ute känner detsamma. Jag har faktiskt nyligen också gästat en av mina favoritpoddar, vilket känns jättekul! Jag ska berätta:)

Miljömuppar & Foliehattar – med mig & Lisen

miljömuppar & Foliehattar miljöpodd
Foto | Miljömuppar & Foliehattar

Jag vill  berätta om podden Miljömuppar & Foliehattar som gick live tidigare idag! Det är en lättsam miljöpodd som riktar sig till både den riktiga miljönörden och till människor som inte har miljö som sitt huvudsakliga intresse. Jag skulle vilja mena att det faktiskt kan vara riktigt roligt att snacka om miljö. Hoppas ni ska gilla den!

Miljömuppar & Foliehattar kan ni lyssna på där poddar finns.

🎧 iTunes (Podcaster)
🎧 Podbean
🎧 Acast
🎧 Pocket Casts

☝ Någon kanal ni tycker saknas?

Betygsätt hemskt gärna Miljömuppar & Foliehattar i den app du använder så att fler hittar den. Ni kan också gå in och gilla Miljömuppar & Foliehattar på Facebook.

Hälsningar från Yours truly.

Gröna Fingrar Svart Jord

Podd gröna fingrar svart jord
Foto | Gröna Fingrar Svart Jord

What else is new? Jag har haft äran att gästa podden Gröna fingrar Svart jord som jag troget lyssnat på en god stund. Podden produceras av Mimmi och Matilda och de beskriver podcasten som »En podd om odling, framtidsdystopi, förändringsvilja och livet på landsbygden«. Jag tycker att den är befriande att lyssna på för att de talar fritt om när saker inte går som planerat, de håller biskola och samtalar ibland också om aktivism och politik. De är dessutom roliga!

Som nämnt hade jag glädjen att få träffa Mimmi och Matilda när jag deltog på Klimatriksdagen för några veckor sedan och nu har alltså avsnittet där jag är med kommit ut. Vi pratade bland annat om #100kvinnligamiljöhjältar, barnfilmer och klimatbovar. Jag tyckte det var väldigt kul att lyssna på. Snyggt klippt Matilda! Avsnittet där jag är gästar och alla andra avsnitt av Gröna fingrar Svart jord hittar ni där poddar finns.

 

Vill du bli min lagkamrat?

Miljöblogg
NeONBRAND | Unsplash

Förra veckan lanserades ett nytt spel med syfte att hjälpa oss göra förändringar i våra egna liv för att driva på hållbar förändring. Jag vill gärna tävla tillsammans med er!


All.for.eco är en hemsida och spelapp där en samlar så många poäng som möjligt genom att utföra olika hållbarhetsutmaningar. Det kan vara allt från att bjuda ett vängäng på vegetarisk middag till att läsa om vad Naturskyddsföreningen gör. Vissa uppdrag är enklare och ger lite färre poäng, medan andra kräver lite mer engagemang och ger då lite mer guld till poängsumman.

Jag träffade flera av appens skapare förra veckan när jag var på Klimatriksdagen och tycker att det är en väldigt kul grej! Jag vill gärna testa tjänsten och tänkte att det hade varit jättekul att göra det tillsammans med er som läser bloggen!


Fyll i formuläret om du vill tävla tillsammans 
Jag använder inte e-postadressen till något annat eller ger den till någon annan part


Tjänsten är helt gratis och fungerar att köra genom hemsidan eller via en app på både Android och iPhone. Det går att spela på egen hand eller skapa lag och tävla tillsammans och till och med utmana andra lag. När jag såg att en kan spela tillsammans tänkte jag direkt på er.

Miljöblogg
Miriam Espacio | Unsplash

Vad jag vet finns ingen gräns för hur många som kan delta i ett lag så alla ni följare som vill vara med är välkomna att vara med på mitt lag! Ni kan spela både genom hemsidan och appen. Jag tänkte att vi kan börja spela om en vecka, på så sätt kan så många som möjligt hinna läsa detta och vara med från början. Men jag kommer lämna öppet för att gå med i laget när som helst, för er som ramlar på detta inlägg senare.

Min tanke är att köra en månad till att börja med. Därefter kan vi tillsammans utvärdera om det var kul, hur det gått och om vi vill fortsätta tillsammans. Jag har som sagt inte använt tjänsten själv ännu, så jag tänker att vi kan lära oss på vägen.

I vårt lag är det högt i tak och alla lägger sig på den nivå som känns rätt och kanske lite utmanande för en själv. Det blir ingen tävling oss emellan- vi gör detta tillsammans och glädjer oss till alla poäng vi samlar och det nya vi lär oss.

Miljöblogg
rawpixel | Unsplash

Fyll i din e-postadress i formuläret nedan, så bjuder jag in dig till att vara med på mitt lag för att samla poäng tillsammans och kanske också klå ett annat lag💪 (givetvis använder jag inte e-postadressen till något annat eller ger den till någon annan part).

Jag vet inte hur mycket det går att interagera med varandra genom själva tjänsten, så jag tänkte att vi också kan skapa en grupp för alla deltagare (alla som vill) på Facebook, där vi kan peppa varandra och diskutera utmaningarna i appen.

Hoppas ni vill vara med, det blir kul! Kram så länge 🌱
PS. Har du en vän/vänner som vill vara med på laget? Jättekul! Be dem att också fylla ut detta formulär.


Fyll i formuläret om du vill tävla tillsammans 
Jag använder inte e-postadressen till något annat eller ger den till någon annan part

 


PS. Kritiskt tänkande läsare kanske undrar om detta är ett sponsrat inlägg. Det är det inte. Ibland tipsar jag om initiativ och produkter som jag själv tycker om och som jag tror ni skulle uppskatta, dock utan ersättning eller andra band till företagen eller tjänsterna.

Några intresseväckande personer President Trump tyckte passade att representera USA

miljöblogg
donald trump protest
Roya Ann Miller | Unsplash

I sin bok från 1987 skriver Donald Trump att hans filosofi är enkel- han anställer bara de mest lämpade för att utföra jobbet.


Dagen då Donald Trump vann presidentvalet i USA snöade det så mycket hos mig att snön redan under förmiddagen nådde mig till knäna. Det var en väldigt mörk dag för mig. Jag kunde inte se någon humor i det då, men nu när han har härjat på en stund kan jag ibland inte låta bli att skratta åt allt sjukt han gör. Jag får givetvis fortfarande rysningar av hans hot mot den fria pressen, hans kvinnosyn, retorik och personalen han väljer att omge sig med. Idag skulle jag vilja presentera några av de där personer som herr president tyckte var »de bästa av de bästa«. Enjoy- och kom ihåg- det är lov att skratta åt eländet!


Scott Pruitt- Chef för Amerikanska Miljömyndigheten EPA

/ ledande motståndare mot EPA

Scott Pruitt chef amerikanska miljömyndigheten
Scott Pruitt | Foto: Gage Skidmore CC BY-SA 3.0

Scott Pruitt är republikan och var tidigare federal åklagare i Oklahoma i sex år, mellan 2011 och 2017. När Donald Trump blev president utsåg han Pruitt till chef för USAs miljömyndighet, Environmental Protection Agency (EPA). Innan Pruitt tillträdde sin post arbetade forskare, aktivister och arkivarier frenetiskt med att kopiera över forskningsresultat och andra filer till säkra platser, av rädsla för att de skulle tvingas radera dem när nya chefen installerat sig.

” En kan tryggt säga att chefen för EPA verkligen hatar EPA. I egenskap av federal åklagare i Oklahoma har han dragit Miljöskyddsmyndigheten inför domstol 14 gånger.”

Varför då, kanske ni undrar? Jo, det förhåller sig nämligen så att Pruitt är självutnämnd stark motståndare mot EPA. Det är verkligen inte klokt, men på EPA-chefens LinkedIn-profil kan en fortfarande läsa att han är en ledande motståndare mot EPAs aktivistagenda.

miljöblogg
Skärmdump från EPA-chefen Scott Pruitt’s Linkedinprofil

En kan tryggt säga att chefen för EPA verkligen hatar EPA. I egenskap av federal åklagare Oklahoma har han dragit Miljöskyddsmyndigheten inför domstol 14 gånger. Han arbetade även aktivt för att förhindra föreskrifter från EPA som syftade till att reglera olje- och gasindustrin på grund av deras klimatpåverkan.

”Vi uppdaterar för närvarande vår webbplats för att återspegla EPA: s prioriteringar under ledning av president Trump och Administrator Pruitt
– står det i  felmeddelandet som nu finns över hela EPAs hemsida.

I sitt nya jobb som miljömyndighetschef har Pruitt tagit flyget för omkring 1.3 miljoner SEK (skattebetalarna betalar). Omkring 700 personer ur personalen har avskedats eller slutat självmant och antalet arbetssökande till myndigheten har också minskat. Det kan i och för sig bero på att Pruitt aktivt lobbar för att hans egen myndighet ska få minskade statsbidrag. Nu, ett år efter att Trump blev president har ord som »fossila bränslen«, »växthusgaser« och »global uppvärmning« raderats från EPAs hemsida och många menar att myndigheten är utsatt för forskningscensur.

Pruitt får jobbet gjort – under hans ledarskap har EPA

👎 Nedmonterat ett förbud mot skadliga bekämpningsmedel.

👎 Nedmonterat Obamas Clean Power Plan som syftade till att mildra människoskapade klimatförändringar.

👎 Avslutat myndighetsövervakning av många floder och vattendrag.


Kathleen Hartnett White- nominerad till Vita Husets miljörådgivare

/ anser inte att det finns några miljöproblem

Trump nominerade Hartnett White till att leda Rådet för miljökvalitet (The Council on Environmental Quality [CEQ]) som är ett verkställande kontor tillhörande Vita Huset. Rådet ansvarar för samordningen av statlig utveckling av miljö- och energipolicy och initiativ. Tanken var alltså att hon skulle bli presidentens närmaste miljörådgivare.

”Det finns i princip inga riktiga miljöproblem”
Kathleen Hartnett-White

En nominering måste dock godkännas av senaten först innan en person får tillträda sin post. Innan utfrågningen av White skrev 300 forskare ett brev till senaten och krävde att de skulle stoppa nomineringen. Deras böner blev hörda- i detta tillfälle avslog senaten enhälligt nomineringen, tack och pris. I den 2 min långa videon nedan kan ni se varför. Vita Huset drog därefter tillbaka nomineringen.

En kan inte förvänta att alla vet svaret på frågorna som senaten ställde till White. En kan ändå tycka att en miljövetare borde ha ett hum och Vita Husets klimat- och miljörådgivare borde absolut kunna ge ett svar. Redan innan senatens utfrågning var det många som tyckte att nomineringen av White var helt urspårad, eftersom hon är en känd klimatförnekare.

3 saker presidentens närmaste miljörådgivare borde veta

1.  Havet fungerar som en kolsänka och lagrar koldioxid från atmosfären. En studie från 2017 visar att havet tagit upp omkring 40% av människans klimatgasutsläpp.

2.  Haven påverkas negativt av våra koldioxidutsläpp. När koldioxidhalten i atmosfären höjs, så höjs jordens och havens medeltemperatur. Det är bl.a. problematiskt för havens motsvarighet till regnskogar: korallreven.
* En förhöjd temperatur i haven leder till att korallrev bleks och dör.
* När koldioxid lagras i haven förändras pH-värdet i haven och de blir surare. Detta gör att kalciumet i haven ändrar kemisk form, vilket gör att koraller inte kan ta upp den och slutar växa.

3.  97% av forskarna är eniga om att temperaturhöjningen på jorden som vi ser idag beror på människans utsläpp av klimatgaser. Det är en väldigt stark majoritet och en kan tryggt lita på forskningen i förhållande till den här frågan.


Rex Tillerson- tidigare utrikesminister

/ Dessförinnan världens största oljemogul som anklagats för undanhållande av information från federala myndigheter

Rex Tillerson
| Public Domain

Tillerson var styrelseordförande och VD för världens största icke-statliga oljebolag Exxon Mobile i 10 år innan han blev Trumps utrikesminister. Han har alltså rest runt i världen och förhandlat om olja med ledare i exempelvis Yemen, Nigeria, Qatar och Ryssland.  I 2011 beslutades att Exxon och Rysslands största statligt ägda oljeföretag skulle göra gemensam sak och börja borra efter olja i Arktis. Under hans ledarskap har Exxon utretts för undanhållande av forskningsresultat som visat på oljeföretagets bidrag till klimatförändringarna, samtidigt som de lobbat för att stoppa regleringar avsedda att minska klimatförändringarna.

 

trump sparkar Rex Tillerson Gröna moment
Skärmdump från Twitter

Det Tillerson däremot inte hade någon erfarenhet av i någon form- det var myndighetsämbete. Trots detta fick han tjänstgöra som utrikesminister i strax över ett år, fram tills han nyligen blev sparkad genom en tweet.


Andra uppseendeväckande val av personal

👏 Trump har föreslagit att Vita Husets läkare (som inte har någon relevant erfarenhet) ska bli den nya chefen för den stora myndigheten för krigsveteraner.

👏 Nancy DeVos har blivit utbildningsminister- trots att hon inte har någon erfarenhet av ett liknande jobb. Varken hon eller hennes egna barn har heller gått i statlig skola. DeVos har däremot bidragit med generöst mycket pengar till Trumps presidentkampanj.

👏 Ramsey Bolton blev utsedd till chefskirurg för Vita Huset (förlåt min dåliga humor, jag kunde inte låta bli).

miljöblogg


Har ni några favoritpersoner som Donald Trump utnämnt?

Hållbar konsumtion och varornas hemliga liv

Packning
STIL | Unsplash

Detta är del 2 i miniserien med en fördjupning i ämnet *Hållbar konsumtion som jag skrivit på beställning av er läsare. Idag handlar det om våra sakers liv- från vaggan till graven och hur de påverkar oss och omvärlden på sin färd genom livet.


Prylarna lever ett helt liv- på sätt och vis

Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att undersöka vad en produkt har för miljöpåverkan. Att genomföra en livscykelanalys kräver att en har ett livscykelperspektiv, vilket i sin tur innebär att lyfta blicken och försöka se hela bilden. Ett helikopterperspektiv på en produkts förflyttning i tid och rum skulle en kunna säga.

Med andra ord innebär en livscykelanalys att undersöka hur produkten påverkar miljön från «början till slut»: från utvinningen av råvarorna som produkten består av (tillverkning), genom tiden den används och fram till tidpunkten då den inte längre används och övergår till att bli avgaser, föroreningar eller fast avfall.

Att vara en medveten konsument innebär inte alltid att en kan välja det «bästa» alternativet.

En livscykelanalys brukar också innehålla en produktionskedja som visar alla steg på produktens väg från råvara till kundens hem. Föreställ er vart alla delar till en mobiltelefon kommer ifrån. Mineralerna till skärmen o.s.v. kommer sannolikt från ett land som Kongo-Kinshasa, medan plasten, kretskortet och kameralinsen förmodligen kommer någon helt annanstans ifrån. Efter att alla delar till mobiltelefonen har producerats ska de fraktas till en fabrik där de monteras ihop till en färdig mobiltelefon. Därefter ska telefonen transporteras till butiken och slutligen hem till dig. Hela den här processen kallas för produktionskedja och har förstås en påverkan på människor och miljö.

quote be kind gronamoment.se
Bakgrund: Dominik Schröder | Unsplash

Ett livscykelperspektiv och granskning av produktionskedjor är oftast någonting som myndigheter eller företag använder för att utvärdera en varas miljöpåverkan. Men det går att tänka i samma banor även som enskild konsument. Att försöka ha ett livscykelperspektiv när en är ute och handlar kan vara enormt krävande. Jag menar dock att det samtidigt skapar en starkare relation till hur en påverkar sin omgivning genom sina val- vilket är positivt i flera bemärkelser.

OBSAtt vara en medveten konsument innebär inte alltid att en kan välja det «bästa» alternativet. Ofta är det svårt att avgöra vad som faktiskt är det bästa utifrån ett helhetsperspektiv. Alla har inte heller verktyg i förhållande till tid, kunskap eller ekonomi för att konsumera hållbart. Som jag tog upp i det förra inlägget om kapitalismen, så finns det även andra starka krafter som motverkar en strävan efter att leva hållbart. Det är politikernas ansvar att reda bot på den problematiken. Den förståelsen är central när vi betraktar oss själva och andra i förhållande till hållbar konsumtion. Så var snälla mot er själva och var snälla mot andra. Med det sagt så menar jag att det alltid är positivt att reflektera kring sina köp och jag tror på att alla har möjlighet att göra någonting.

 

3 frågor som kan hjälpa en på vägen att konsumera hållbart

  1. Vart kommer produkten ifrån?
  2. Vem har tillverkat produkten?
  3. Vart tar produkten vägen sen?

Låt oss gå in lite närmare på dessa frågeställningar:

1. Vart kommer produkten ifrån?

map hand gronamoment.se
Milada Vigerova | Unsplash

Om jag ska generalisera är det oftast bäst att välja varor som är tillverkade i ett land nära mig. Allra helst inom landet. Anledningen till det är att långväga transporter har en negativ påverkan på klimatet (och miljön) grundat stora utsläpp från transportsektorn. Andra faktorer som gör det bra att välja inhemska varor är att det är lättare att kontrollera under vilka omständigheter en vara är producerad. När det gäller avstånd brukar jag tänka likadant oavsett vad jag köper. Men många saker produceras inte i så stor utsträckning (eller överhuvudtaget) i Sverige- hur ska en tänka då?

Mat är ofta det enklaste att börja med tycker jag. Speciellt när det gäller varor som inte är processade (och de som endast består av en ingrediens). Vanligen är det tydligt utskrivet i butiken vart varan kommer ifrån. Detta underlättar när en vill köpa närproducerat.

Det har hänt flertalet gånger att jag har valt bort en produkt för att ingen kan svara på vart den egentligen kommer ifrån.

Om jag kan välja mellan morötter i samma prisklass som är odlade antingen i Estland eller Sverige väljer jag svenska morötter. Gärna ekologiska. Då vet jag nämligen att morötterna inte besprutats med kemiska bekämpningsmedel eller gödslats med konstgödsel (jag har tidigare skrivit ett inlägg om miljömärkningar som är bra att känna till för den intresserade). För att göra en fullständig livscykelanalys på de morötterna skulle jag utöver ursprungsland exempelvis behövt veta vart vattnet och gödseln till morötterna kommit från, men det menar jag är överkurs för oss som konsumenter.

factory
Chris Liverani | Unsplash

När det kommer till annat än mat för mänsklig förtäring blir det ofta mycket mer komplicerat. En produkt som består av flera ingredienser eller material kan ofta härstamma från flera platser samtidigt. Det är någonting jag blir trött på gällande hundmat till exempel. När det gäller djurfoder finns det inget krav på att producenten delger konsumenten vart de olika ingredienserna kommer ifrån. Jag tycker att det är väldigt problematiskt eftersom djurskyddslagar kan se väldigt olika ut i olika länder. Jag vill veta att jag inte ger mina hundar mat som kommer från plågade djur och att ingredienserna inte av någon anledning är olämpliga (minns ni de klorblekta hundbenen?) Därför gjorde jag faktiskt en kartläggning av produktionskedjan för hundmaten jag ger mina hundar.

Om jag fick bestämma skulle företagen vara pliktiga att vara transparenta med vart deras produkter är producerade och hur de har förflyttat sig i tid och rum innan de hamnade på marknaden.

Jag rekommenderar att börja sökandet efter produktens ursprung genom att fråga i butiken eller läsa på producentens hemsida. Hittar ni inget kan ni gå vidare och kontakta producenten eller en grossist för att få svar.

Det har hänt flertalet gånger att jag har valt bort en produkt för att ingen kan svara på vart den egentligen kommer ifrån. Även om jag inte alltid får ett svar tycker jag att det är värt att fråga, så att jag har tydliggjort för producenten att jag vill veta mer om produkterna jag funderar på att köpa. Om jag fick bestämma skulle företagen vara pliktiga att vara transparenta med vart deras produkter är producerade och hur de har förflyttat sig i tid och rum innan de hamnade på marknaden. Det skulle underlätta för mig att konsumera hållbart.

2. Vem har tillverkat produkten?

Hållbar konsumtion
fashionrevolution.org

Har ni någon gång undrat vem som har tillverkat era prylar, hur dennes arbetssituation ser ut och hur mycket personen i fråga får betalt? Att ta reda på vem som har tillverkat en produkt är inte direkt vardagsmat. Men en behöver kanske inte nödvändigtvis ta uppdraget bokstavligt. Även om det hade varit ascoolt att veta exakt vem som har sytt byxorna jag har på mig, monterat ihop min dator, eller odlat upp en av mina favoritväxter så är det ändå viktigare att veta att personen i fråga har gjort detta under bra arbetsförhållanden. «Hur kan en veta det då?» undrar säkert ni. Jag också. Om en producent inte väljer att vara transparent med vem/ vilka/ vilken fabrik som producerar min vara är det väldigt svårt.

Personligen letar jag alltid efter andra hand i första hand (no pun intended).

Ett knep som jag brukar använda mig av är svaret på min första fråga «Vart kommer produkten ifrån?». Är varan producerad i Sverige kan jag känna mig trygg med att arbetarna i det sista ledet av produktionskedjan får skäligt betalt. Att något är producerat i Sverige innebär förstås inte nödvändigtvis (oftast inte?) att också råvarorna kommer från Sverige. Tillverkningsland ger alltså inga garantier för att människor inte utnyttjats och miljön inte påverkas stort i och med råvaruproduktionen.

Återigen kan vi som konsumenter ställa frågor i butiken när vi handlar. Till vår hjälp när vi ska välja finns miljömärkningar. En del märkningar innehåller direkta krav på att arbetarna har bra arbetsvillkor, medan andra garanterar hållbar produktion- vilket indirekt gynnar lokalsamhällena där produkten tillverkas (genom undvikande av miljöförstöring t.ex.). Ett annat sätt att konsumera är att välja att köpa i andra hand. Sakerna som säljs second hand har ju redan tillförts systemet för att «marknaden» efterfrågade dem. Personligen letar jag alltid efter andra hand i första hand (no pun intended).

3. Vart tar produkten vägen sen?

gronamoment.se Hållbar konsumtion
Knud Kittel | Unsplash

Inget går upp i rök- allt hamnar någonstans. Men vart? Eftersom vi nu betraktar konsumtion ur ett livscykelperspektiv för att kunna konsumera hållbart måste vi också ha i åtanke vad som händer med produkten när den är uttjänt eller vi tröttnat på den och gör oss av med den.

Vid tillverkningen av de saker som vi till slut kastar, skapas en massa skräp i form av restavfall från produktion och transport. Det betyder att saken jag slänger inte bara blir till skräp när jag kastar den- prylen i fråga har redan orsakat flera gånger mer skräp långt innan den hamnade i mina händer. Detta betyder att källsortering inte kan utgöra en lösning på problemen som uppkommer genom konsumtion. Missförstå mig inte: självklart ska vi källsortera (jag källsorterar verkligen allt jag kan eftersom vi har som mål att leva zero waste)! Men källsortering når inte roten av problemet (överkonsumtion). Många saker går ju inte ens att återvinna.

99% av allt som skördades, grävdes upp (exempelvis mineraler) och  transporterades genom produktionskedjan förvandlas till någon form av avfall inom ett halvår.

I Sverige förbränner vi det mesta av vårat avfall (och mycket av andras), till skillnad från många länder som samlar allt på hög på soptippar. Oberoende av vilket sätt vi hanterar vårat avfall så kommer det att påverka miljön negativt. Saker försvinner ju inte bara. Antingen förbränns de och blir till klimatgaser och andra giftiga ämnen som tillförs till vår atmosfär och luften vi andas, eller så grävs de ned och läcker ut giftiga ämnen i marken. Därför är det viktigt att vi slutar slänga så himla mycket saker.

Ett exempel från USA: Av det totala flödet av material som passerar genom produktionskedjan (naturresurs → fabrikstillverkning → butik → amerikanska hem → avfall) var endast 1% kvar som produkt eller i användning efter 6 månader (år 2009)😱. Detta betyder att 99% av allt som skördades, grävdes upp (exempelvis mineraler) och  transporterades genom produktionskedjan förvandlas till någon form av avfall inom ett halvår. Det är klart att det är ohållbart.

camera grandma
Tiago Muraro | Unsplash

För att konsumera hållbart bör en i största möjliga mån försöka välja saker som en kan ha länge (som kanske till och med kan ärvas i generationer). Ska vi ändå göra oss av med saker som är fungerande, så bör vi försöka sälja dem eller skänka bort dem, så att någon annan kan välja att handla second hand. Det allra mest hållbara är givetvis att försöka lära oss att vara nöjda med det vi redan har (trots bombardemanget av reklam med målet att göra oss missnöjda med oss själva och våra liv, så att vi ska köpa nya «bättre» saker). Det är en väldigt stor utmaning för många och jag kan själv känna igen mig i det ibland.

LÄS OCKSÅ
DEL 1:
Hållbar konsumtion och elefanten i rummet
DEL 3: Om hållbar konsumtion, minimalism och lycka


Jag hoppas att ni tyckte att detta väldigt långa inlägg var intressant och att ni fått några verktyg för att tillämpa ett livscykelperspektiv på konsumtion. Jag tänkte att vi ska återkomma till detta med att vara nöjd och känna lycka när vi pratar om hållbar konsumtion nästa vecka. Stay tuned och glöm inte 👇

Lämna gärna en kommentar och berätta vad ni tyckte om det här inlägget. Håller ni med mig? Hur tänker ni kring hållbar konsumtion? 🍀


* «Hållbar konsumtion och produktion syftar till att ”göra mer och bättre med mindre” och höja nettovälfärden från ekonomisk verksamhet genom att minska resursanvändning, utarmning och föroreningar under hela livscykeln och samtidigt höja livskvaliteten.»

Direktöversatt från FNs text om de globala målen för hållbar utveckling. Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Hållbar konsumtion och elefanten i rummet

För ett tag sedan hade jag som ni kanske minns en omröstning här på bloggen om vilket ämne ni skulle vilja fördjupa er lite mer i. Majoriteten av er som röstade valde hållbar konsumtion* och nu har jag sammanställt tre inlägg för att gå lite mer på djupet på just detta.

Jag kommer inte tipsa er om saker ni ska köpa. Ni känner ju mig. Istället vill jag att vi ska gå igenom tre teman som relaterar till hållbar konsumtion. Idag kommer vi att börja med kapitalismen, sedan gå vidare med livscykelperspektiv nästa vecka och därefter avsluta med att prata om hållbar konsumtion och lycka veckan därpå. Dela gärna med er av era tankar kring hållbar konsumtion också. Nu kör vi!


gronamoment.se kapitalismen
Niels Steeman | Unsplash

Pengavinsternas herravälde

Kapitalismen är det ekonomiska system som dominerar de flesta av dagens samhällen. Kapitalism betyder att fabriker och företag ägs av enskilda individer eller andra företag. Med andra ord är det individer och företag (och inte staten eller kooperativ) som äger mest mark och industrier. Inom kapitalismen är det marknadskrafterna (utbud och efterfrågan) som avgör vad, samt hur mycket som ska produceras i form av varor och tjänster. Sverige och många andra västerländska länder är i stort sett kapitalistiska, men staten äger ändå vissa företag. Kapitalismen är en expansiv modell som förutsätter en ständig produktionsökning och bygger på ett mål om ständig ekonomisk tillväxt (kapitalisten ska tjäna mer och mer pengar på tjänster och produkter som konsumenterna köper). Läs mer om grunderna i kapitalismen hos NE.se.

Har vi ett problem eller?

Kapitalismen förstärker ojämlikheter i våra samhällen. Människor blir indelade i klasser där kapitalistklassen är överordnad/ har mer makt än arbetarklassen eftersom arbetarklassen säljer sin arbetskraft till kapitalisterna som i sin tur tjänar större pengar på sitt ägarskap av varor, naturresurser och entreprenörskap. Enligt hjälporganisationen Oxfam gick 82 procent av förmögenhetsökningen i världen till den rikaste procenten av världens befolkning förra året.

Grundförutsättningen för kapitalismen är strävan efter ständig ekonomisk tillväxt och vinst för företag, men den kapitalistiska modellen tar inte hänsyn till negativa konsekvenser för miljön och våra samhällen (utnyttjandet av fattiga människor t.ex.) som uppkommer på grund av ett ständigt ökande användandet av naturresurser. För att nå tillväxt måste företag producera mer och (eller) billigare varor. Det i sin tur betyder att det hela tiden går åt mer naturresurser och innebär en större påfrestning för miljön i förhållande till miljöförstöring, klimatförändringar och föroreningar. Dessa saker gör kapitalismen till ett ohållbart system.

Konsumtionspropaganda, konspirationer och 4 fotbollsplaner var

gronamoment.se reklam
Scott Webb | Unsplash

Reklamen

Kapitalismens grundprincip gör det svårt för oss att konsumera hållbart. Eftersom företagen drivs av vinstsyften peppras vi konsumenter exempelvis med reklam. Vi exponeras för mellan 3000- 20.000 reklambudskap varje dag (helt vansinnigt). Reklamen är så klart till för att vi ska handla mer saker. Detta gäller förstås alla produkter, även sådana som är mer hållbart producerade än andra. För det är ju så att också företag med hållbarhetsinriktning som regel drivs av ett vinstsyfte (för det är så systemet är uppbyggt).

Vi exponeras för mellan 3000- 20.000 reklambudskap varje dag

Reklam skapar lust att konsumera saker utöver de vi faktiskt behöver. Har någon av er haft lust att köpa den där fina sopborsten i trä, trots att det står en fullt fungerande sopborste i plast hemma? Jag räcker i alla fall upp handen på den 🙋. Att köpa den sopborsten hade inte varit ett hållbart val av mig, även om den är mer hållbart producerad än min plastborste; för jag behöver ju inte en ny borste i trä. Reklam bidrar till att skapa behov som vi egentligen inte har och försvårar för oss att agera som hållbara konsumenter.

Planerat åldrande

gronamoment.se planerat åldrande
Tina Rataj-Berard | Unsplash

Företagen har också andra strategier för att få oss att handla mer. Många saker tillverkas numera med ett mål om att de ska gå sönder i förtid genom ett så kallat «planerat åldrande». Det började redan 1924 med glödlampan, när en kartell av världens största glödlampstillverkare gick ihop och bestämde att glödlampor skulle bli ömtåligare och ha en livslängd på max 1000 timmar så att vi måste köpa nya oftare (en uppfinnare har t.ex. sökt patent på en glödlampa som kunde lysa i 100.000 timmar, men den kom aldrig ut på marknaden).

Många saker tillverkas numera med ett mål om att de ska gå sönder i förtid

Har någon av er varit med om att ett föremål har gått sönder och det är omöjligt att hitta en reservdel för att laga det? Det har jag. En liten plastring gick sönder på mitt dammsugarmunstycke för ett tag sedan, så jag ringde till återförsäljare, tillverkare och reservdelsgrossist för att beställa en ny. Av samtliga fick jag rådet att köpa ett nytt munstycke eftersom det inte fanns någonting som kunde användas som reservdel. Andra saker hemma hos mig som «inte gått att reparera» eller varit billigare att köpa nya inkluderar en kaffekvarn (kugghjulet som maler bönorna är utsliten) och en LED-lampa till mitt akvarium (det går inte att öppna plastlocket som skyddar LED-dioderna för att torka bort saltavlagringar från vattnet).

Det senaste avslöjandet jag läste var att Apple medvetet gör gamla mobiler långsammare (enligt dem för att förlänga batteritiden). Jag är personligen skitsur på det. Jag har ärvt min systers telefon och den har fungerat hur bra som helst- fram tills jag gjorde en uppdatering och batteriet blev helt förstört. Jag måste ha laddare med mig vart jag än går och telefonen laddar ut direkt om det är 30% batteri kvar och jag är ute i temperaturer under 10°C. Jag vet inte om mobilen blivit långsammare eller om den plötsligt börjat dra mer än dubbelt så mycket batteri. Vad jag vet, är att det inte är en slump eftersom det hände i samband med att jag installerade en uppdatering.

För er som vill veta mer om planerat åldrande rekommenderar jag dokumentären Glödlamskonspirationen.

En orättvis spelplan

gronamoment.se ekologiskt fotavtryck
Igor Ovsyannykov | Unsplash

Om vi skulle dela all jordbruksmark, alla skogar och all övrig produktiv mark rättvist mellan jordens alla människor skulle var och en ha en yta stor som en fotbollsplan att förfoga över per år. Med andra ord ska all mat jag äter, alla resor jag gör och allt jag konsumerar kunna «utvinnas» ur min fotbollsplan. Om de resurser som krävs för att tillverka exempelvis en ny t- shirt till mig inte finns på min fotbollsplan så har jag börjat använda någon annans fotbollsplan om jag köper den t-tröjan (på fotbollsplanen måste det gå att utvinna 2700 liter vatten, bomull till tyget, energi att producera tröjan och energi att frakta tröjan från produktionsplatsen hem till mig).

Den genomsnittliga svensken lever som om hen hade 4,2 fotbollsplaner att tillgå per år. Living Planet Report 2016 beskriver anledningen till att vi förbrukar så enormt mycket resurser per person, som en kombination av «slit- och slängsamhället», transporter och våra matvanor. Om alla levde som oss skulle vi behöva drygt fyra jordklot. Vi konsumerar helt enkelt för mycket och det kan aldrig vara hållbar konsumtion.

LÄS OCKSÅ
DEL 2:
Hållbar konsumtion och varornas hemliga liv
DEL 3: Om hållbar konsumtion, minimalism och lycka

Lämna gärna en kommentar och berätta vad ni tyckte om det här inlägget. Håller ni med mig? Hur tänker ni kring hållbar konsumtion? 🍀


* «Hållbar konsumtion och produktion syftar till att ”göra mer och bättre med mindre” och höja nettovälfärden från ekonomisk verksamhet genom att minska resursanvändning, utarmning och föroreningar under hela livscykeln och samtidigt höja livskvaliteten.»

Direktöversatt från FNs text om de globala målen för hållbar utveckling. Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.

Vilket ämne ska vi fördjupa oss i?

gronamoment.se KlimatförändringarnaGod morgon alla härliga läsare!
Jag tycker att det hade varit jättekul om ni ville vara med och bestämma vilket ämne ni tycker att jag ska fördjupa mig lite mer i under 3 inlägg framöver. Därför har jag gjort en liten omröstning där ni ska få tycka till om vad ni vill läsa mer om.


Ni röstade på en serie om hållbar konsumtion, vilket resulterade i dessa inlägg ☞

DEL 1: Hållbar konsumtion och elefanten i rummet
DEL 2: Hållbar konsumtion och varornas hemliga liv
DEL 3: Om hållbar konsumtion, minimalism och lycka


Jag har förberett några kategorier här nedanför som ni kan välja mellan. Skulle ni vilja läsa om någonting som inte finns med på listan över svarsalternativ kan ni välja att fylla i ”Other”- fältet och själva skriva vad ni vill läsa om.

Det går att rösta till och med måndag den 5 februari. Jag kommer sedan att utarbeta en serie på 3 inlägg i det ämne som fått flest röster. Medan jag jobbar på detta kommer jag som vanligt att blogga ett inlägg i veckan är det tänkt. Hoppas att ni ska tycka att detta är kul!

Det är gjort på ett klick. Klara, färdiga, rösta (inga uppgifter om er sparas)🌱

 

 

Kvinnlig hjälte Susan Solomon tilldelas ett av världens mest prestigefyllda vetenskapspris

gronamoment.se
Från vänster: Susan Solomon Foto: EAPS. Ozonhålet över Antarktis. Blå och lila färg visar platserna med tunnast ozonskikt och gröna och gula områden visar vart det är mest ozon. 21-30 september var ozonhålet 22.5 miljoner kvadratkilometer stort, vilket är det största som någonsin uppmätts. Foto: NASA (public domain)

Årets Crafoordpris går till Susan Solomon som upptäckte grunden till att ozonlagret minskade drastiskt över Antarktis på 1980-talet. Hennes forskning ledde till ett globalt förbud mot användning av freoner som bland annat var vanligt att använda som kylelement i kylskåp.


Jag tycker att det är extra kul att kunna säga att Susan Solomon sedan tidigare är med på min lista över 100 kvinnliga miljöhjältar grundat sin banbrytande klimatforskning. Hon är nu en av ytterst få kvinnor som någonsin tilldelats Crafoordpriset.

Susan Solomon är atmosfärkemisten som löste mysteriet om varför ozonhålet uppkom över Antarktis på 1980-talet. Teorin om kemiska processerna i Antarktis, som hon lade fram är idag en viktig del av alla modelleringar som görs över stratosfärens kemiska sammansättning. I mer än 30 år har hon varit i framkant gällande forskning om ozonskiktet och dess roll i jordens klimatsystem.

Enligt DN befinner hon sig för närvarande på forskningsexpedition i Antarktis och kan inte nås för att kommentera att hon tilldelats priset. True Badass.


Om Crafoordpriset

Crafoordpriset delas ut i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen i Lund

Prisets områden är olika från år till år och är valt för att komplettera Nobelpriset.

Ämnesområdena är matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper och polyartrit (ledgångsreumatism).

Årets pris är inom geovetenskap och prissumman är 6 miljoner kronor som i år delas lika mellan Susan Solomon och Syukuro Manabe som båda är legendariska för sina bidrag till klimatforskningen.

Unga feminister berättar om klimaträttvisa

zine-4-illustration-back.jpg
youngfeministclimatestorytelling.com

«Young Feminists for Climate Justice Storytelling Project» är ett projekt där unga feminister från hela världen delar sina erfarenheter och berättelser om sina kamper för klimaträttvisa och jämställdhet.


Ett underbart initiativ där ni kan läsa massor intressanta perspektiv på feminism och klimaträttvisa. Eftersom feministiska målsättningar är intimt kopplade till arbetet för klimaträttvisa, vill Young Feminists for Climate Justice Storytelling Project framhålla de erfarenheter som unga aktivister från hela världen upplever i förhållande till sexism, åldersdiskriminering och andra former av förtryck i förbindelse med deras klimataktivism. Målet är att öka synligheten av unga som arbetar i gränslandet mellan feminism och klimaträttvisa. Jag själv identifierar mig med denna grupp och har därför skickat in min berättelse den 31 december förra året. Jag är osäker på om det var för sent, för det har inte publicerats på Young Feminists for Climate Justice Storytelling Project. Därför vill jag dela mitt bidrag här på bloggen:


 

gronamoment.secould tell you all about the times when my heart sank like a stone because of the nature of things. Like the time when it dawned on me that there are hardly any female scientists working at the faculty of geosciences at my University. Not because women are less capable, but because of structures of inequality. Or like the time when I read the official statistics that bluntly laid it all out: Female professors are underrepresented within every field of science in Sweden, especially within earth sciences.

This is Sweden, the country where the citizens elected the first feminist government in the world

I started noticing that when climate change was on the agenda in the media, no one spoke of the fact that women more frequently die when natural disasters strike, or that women have contributed the least to the climate crisis that is now the greatest challenge facing our generation. And nobody even asked women’s opinion on the matter. This is Sweden, the country where the citizens elected the first feminist government in the world. In fact, Sweden is top ranked on gender equality within the EU. I am sure you can see what I am getting at.

Female professors are underrepresented within every field of science in Sweden, especially within earth sciences

I have always had an addictive brain. Soon I could not stop thinking about the absolute ridiculousness in the fact that only 15 per cent of interviewed participants at the 2015 Climate Conference in Paris were female. As if female perspectives are somehow less interesting or even worse, as if women do not contribute with anything worth reporting.

I know that the collective intelligence rises with the number of female participants in a group. I know that in many countries, women are more likely to earn a university degree than men. I also know that surveys show that women more often rank values linked to environmental concern as more important compared to men. This alone tells me that women have a lot to add to the climate change discourse.

This is my way of opposing the silencing of women in climate change and environmental debate

So I started telling other women’s stories. I have gathered information on the achievements of female environmentalists around the globe and compiled them into a list with 100 short biographies on environmental heroines. My vision is that it will act as an archive of strong and inspiring women who change the world for the better. The list includes researchers, activists, journalists, cultural subjects and politicians.

This is my way of opposing the silencing of women in climate change and environmental debate, as well as my gift of appreciation to all female and non-binary environmentalists for the miracles you make. From the bottom of my heart, thank you.


Relaterat

100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR- VÄRLDENS LÄNGSTA LISTA
100 kvinnliga miljöhjältar- allt du behöver veta

Årskrönika: Höjdpunkterna 2017

Idag ville jag dela med mig av höjdpunkterna på GRÖNA MOMENT under 2017. Tack för det här året kära läsare. Tack för era kommentarer, delningar och framförallt för ert stöd och engagemang för miljö och klimat. Hade det inte varit för er hade inte bloggen varit värd att fortsätta med. Jag hoppas att vi hörs igen 2018. Kram till er alla och ett riktigt Gott Nytt År ❤️ / Cajsa


5 mest lästa inläggen 2017

🎩 Nätpåsar till frukt och grönsaker

🎩 Går det att återvinna tandborsten i plast?

🎩 Vårt miljövänliga bröllop – idag har vi varit gifta i ett år

🎩 100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR- VÄRLDENS LÄNGSTA LISTA

🎩 Flergångsartiklarna som är ett måste i mitt kök


Januari

pink_robin2.jpg
Steve Duke Photography CC BY-NC-ND 2.0

I januari skrev jag om 5 goda grunder till att bry sig om miljön– det inkluderar den magiska lilla fågeln som ser ut som en hallonlakrits (dör sötdöden). Jag tycker själv att det är ett vitsigt inlägg som fått för lite uppmärksamhet så vill gärna göra reklam för det här;)

Jag var även i kontakt med Förpacknings- och tidningsinsamlingen för att jag undrade om det verkligen inte är tekniskt möjligt att återvinna plasttandborsten. Det visade sig att det är möjligt- rent tekniskt.


Februari

standing_rock.jpg
Foto: Dark Sevier (CC BY-NC 2.0)

Efter stora påtryckningar drog sig Nordea ur byggandet av den kontroversiella oljeledningen genom ursprungsbefolkningens område i Standing Rock i USA.

Jag protesterade tillsammans med många andra, men frihandelsavtalet CETA (även kallat fulhandelsavtalet) röstades igenom i EU-parlamentet i februari. Dessvärre trädde sedan avtalet i kraft under september månad, vilket jag skrev om i det här inlägget.


Mars

gronamoment.se lavendel pollinatörer
Levendel är en favoritväxt bland bin. Foto: Pixabay

I mars gästbloggade biologen Hilde om vad vi kan göra för att hjälpa våra älskade pollinatörer när våren är i antågande. Samtidigt protesterade många mot det hemska ogräsmedlet glyfosat som förstår vår matjord och förgiftas oss och våra djur.


April

I april höll jag tal på People’s Climate March. Jag var ganska nervös till en början, men jag är väldigt glad för att jag gjorde det och att jag fick möjligheten att tala om klimaträttvisa. På Jordens dag gick jag med i  manifestationen för vetenskapen, March for science.


Maj

I maj berättade jag för er om vår ambition om att börja leva zero waste. I maj lanserade jag också 100 kvinnliga miljöhjältar som ni har visat stort intresse och stöd för och som vunnit mig utmärkelse och fått en del mediauppmärksamhet. Jag har också fått en förfrågan om att hålla föreläsning om kvinnliga miljöhjältar (vilket jag ska göra i förbindelse med internationella kvinnodagen 8 mars 2018), vilket känns så otroligt kul!


Juni

nätpåsar till frukt- och grönt gronamoment.seI juni skrev jag ett inlägg om nätpåsar till frukt och grönsaker, vilket blev väldigt populärt hos er. Jag fortsatte skriva om 100 kvinnliga miljöhjältar (Del 4, 5, 6 och 7) och jag deltog i en workshop om Göteborg som «Sharing City», vilken arrangerades av Kollaborativ Ekonomi Göteborg och Göteborgs stad.


Juli

gronamoment.se kvinnliga miljöhjältar

I juli lanserade jag 100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR- VÄRLDENS LÄNGSTA LISTA och berättade om Flergångsartiklarna som är ett måste i mitt kök.


Augusti

gronamoment.se vårt miljövänliga bröllop
Foto: © Cim Ek

Den 13 augusti i år hade vi ettårig bröllopsdag. Jag visade bilder och berättade om vårt bröllop i inlägget Vårt miljövänliga bröllop – idag har vi varit gifta i ett år. Jag gjorde giftfritt myggmedel till vår hund Zita som fungerade hur bra som helst även mot knott. I augusti inträffade dessvärre också Overshoot Day.


September

evenemang om miljö gronamoment.se

I september började jag spara olika evenemang inom klimat & miljö under «Event» på GRÖNA MOMENTs Facebooksida, för att jag gärna vill hjälpa till att underlätta för er att hänga med på vad som händer inom området. Jag tar också gärna emot tips på event jag har missat, så att jag kan lägga till dem. Jag berättade också vad jag har med mig i min väska när jag ger mig ut ur hemmets trygga vrå.


Oktober

Detta bildspel kräver JavaScript.

Oktober var en händelserik månad här på bloggen, i förhållande till klimatet. Jag berättade om barnen som vill stämma Europas regeringar på klimatgrunder och om kvinnan som cyklar runt världen för att samla 1001 historier om klimatförändringarna. Ej att förglömma så väntade jag i spänd förväntan på att klimaträttegången i Norge skulle börja. Jag publicerade också min version av True Activist’s «historiska personer». Fräsig tycker jag.


November

I november vann en 17-årig kille från Tanzania Children’s Climate Prize för sin maskin som förvandlar plast till byggmaterial. Klimaträttegången i Norge började den 22 november, jag åkte till ReTuna återbruksgalleria och en kvinna skänkte det största beloppet någonsin till naturvård (woop).


December

gronamoment.se kollaborativ ekonomi hållbar julkalender

I december startade jag en julkalender med 24 hållbara tips i vardagen. Jag ville göra det som tack för att ni som deltog i min give away tidigare i år delade med er av vad ni tycker om att läsa på en miljöblogg. En positiv nyhet i vintermörkret var att Instagram bestämde sig för att börja varna för foton som kan bidra till att skada djur. Jag blev även uppmärksammad i Expressen för #100kvinnligamiljöhjältar, vilket kändes som ett bra avslut på året.


Ps. Här är min årskrönika från 2016 för er som missade den.