Julia Kukulies: Etisk konsumtion- varför uppoffring och individuell bojkott är värdefullt även om det inte förändrar världen

bojkott etisk konsumtion GRÖNA MOMENT
Isaiah Rustad | Unsplash

Äntligen! Idag delar Julia Kukulies med sig av sina tankar kring varför det är viktigt att konsumera hållbart, även om det inte kommer omkullkasta världsordningen. Ämnet knyter fint an till djupdykningen vi nyss gjort om hållbar konsumtion och jag är väldigt tacksam för detta bidrag, då jag själv har haft lite svårt att formulera mina egna tankar kring just denna aspekt av ämnet.

Om Julia
Julia har en examen i klimatologi och studerar för närvarande en master i atmosfärvetenskap vid Göteborgs Universitet. Hon är också en stark cyklist, klättrare och friluftsmänniska. Julia är samtidigt en av de mest insiktsfulla och ödmjuka människor jag känner. När jag söker efter inspiration för personlig utveckling brukar jag ofta tänka på henne.


Text: Julia Kukulies

gronamoment.se etisk shopping
Artificial Photography | Unsplash

«We do know that responses to climate change that continue to put the entire burden on individual consumers are doomed to fail», argumenterar journalisten och klimataktivisten Naomi Klein i boken «This Changes Everything» (2014). Hon menar att det är problematiskt att lägga ansvaret på individen att välja att bevara miljön istället för att kämpa för strukturella förändringar i det publika samhället som underlättar klimatsmart konsumtion och gör den tillgänglig för alla. Jag håller med henne och tycker att det är en viktig sak att komma ihåg när man läser om alla vardagstips för hållbar konsumtion. För det första är det ett privilegium att kunna fundera på hur och vad man vill konsumera (inte ett val alla människor har råd med).

Vad är moralisk och medveten konsumtion och varför ska man bry sig om det, när det inte leder till någon stor förändring ändå?

För det andra verkar det vara ett faktum att det inte räcker att förändra sitt personliga konsumtionsbeteende så länge ett ekonomiskt system, där vinstdrivande motverkar och motsäger riktig hållbar utveckling, består. Men betyder detta att det inte gör någon skillnad alls hur och vad man konsumerar, om man har valet? Vad är moralisk och medveten konsumtion och varför ska man bry sig om det, när det inte leder till någon stor förändring ändå?

roman-kraft-137437.jpg
Roman Kraft | Unsplash

Jag utgår ifrån att jag inte behöver anstränga mig att nämna argument för etiskt konsumtion för att övertyga er, eftersom de flesta, som läser Cajsas underbara blogg här, skulle nog stämma in på en gång och hålla med om att det är en viktig sak. Jag har dock några tankar kring detta ämne, framför allt frågor som jag har ställt till mig själv, som jag gärna vill dela. Jag tycker nämligen att det är viktigt att inte bara acceptera det självklara «moraliskt riktiga» utan att också tänka på varför ett visst beteende är meningsfullt. Det som kanske är självklart för dig och i din vänskapskrets är inte alls självklart för alla i samhället. Jag håller med Naomi Klein som har ett mer ideologiskt och politiskt perspektiv och hävdar att lösningen inte kan vara att lita på teknologi och individuella konsumtionsval, men tror att jag ändå har hittat svaren för mig. Svaren på varför individuell etisk konsumtion för människor, som har resurser till det (kunskapen, pengar och tillgång) är viktigt, även om det inte kan lösa globala problem.

yaroslav-blokhin-335139.jpg
Yaroslav Blokhin | Unsplash

Först vill jag förtydliga att jag med «etisk konsumtion» refererar till att välja hållbara produkter (t.ex. klimatsmart och fair-trade) framför andra, bojkotta vissa märken eller företag som är kända för ohållbarhet (dåliga arbetsförhållanden, miljöförstöring) eller till full avhållsamhet från vissa produkter och aktiviteter (t.ex. flygresor, kött, etc.). Jag refererar dessutom inte bara till «hållbart» utifrån ett miljö- och klimatperspektiv, men också hållbart i fråga om social rättvisa och jämställdhet, eftersom det för mig är samma fråga man kan ställa sig om man nu köper en Coca Cola, kött, billiga kläder eller kollar på en Weinstein film (jag vet att vissa kanske skulle skilja här, men jag tycker att det handlar om samma fråga: «Är det en produkt som jag stödjer? Vill jag att den produceras på detta sätt?»). Jag vet också att man lika gärna kan flytta till skogen, om man verkligen ska avstå från alla produkter och aktiviteter som inte är hållbara på ett eller ett annat sätt, för då finns kanske inte mycket kvar. Men eftersom det är så, blir det lätt att vissa tycker att man kan lämna det helt. Och det är här som jag inte håller med!

…det för mig är samma fråga man kan ställa sig om man nu köper en Coca Cola, kött, billiga kläder eller kollar på en Weinstein film: Är det en produkt jag stödjer?

Säkert är det mer värdefullt att aktivt utöva påtryckningar för strukturella förändringar (såsom kolmanifestationer eller liknande politiska aktioner) än att avstå från produkter, bojkotta företag och märken och konsumera mindre och mer hållbara produkter. Men vad är alternativet när man kommer fram till att ens eget konsumtionsbeteende egentligen inte gör någon stor skillnad? Är det att alla stänga av medvetenheten och bara konsumerar efter humör och lynne? Det vore ju den logiska konsekvensen och då är vi nog alla eniga om att det skulle skapas en ny generation jordinvånare, som inte ens bråkar om hållbarhetsfrågor, eftersom begreppet raderats ut.

gronamoment.se
Jakob Owens | Unsplash

Att konsumera helt utan att ifrågasätta varifrån behovet för en viss produkt har skapats och om man verkligen behöver den, är också ett sätt att visa att man har tänkt färdigt och att man har accepterat konsumtionsstrukturen som den är. Det vill säga att man vilar ut sig och blir den konsumenten, som man egentligen kritiserar. «Jag kan ju ändå inte förändra någonting, därför njuter jag nu bara för det gör ju ingen skillnad». Omvänt, att låta sig påverkas av nya idéer och alternativa konsumtions- och beteendemönster är kanske den mest värdefulla och konstruktiva egenskapen hos individer som önskar en värld i ständig förändring.

Om alla som tillsammans avstår från kött och plast och bilar och flygresor och Nestlé (och så vidare) inte redan gör en liten skillnad, så är det just därför det är meningsfullt att konsumera medvetet!

Först och främst tycker jag nämligen att det viktigaste med etisk konsumtion är att skapa en diskussion i samhället. Även om det är en väldig trög process tills nya och alternativa idéer etableras och förankras i den allmänna opinionen, så gör man åtminstone ett «statement» och flyttar samtidigt en diskussion om produkter, som man avstår ifrån, från en mer abstrakt till en vardaglig diskussion. «Varför äter du inte kött?» «Cyklar du verkligen till jobbet varje dag?». Det är på så sätt första steget tas, innan man kan utöva tryck på politiken: att fundera över vilka produkter, som man skulle kunna avstå ifrån och hur alternativen skulle kunna se ut.

gronamoment.se
Guus Baggermans | Unsplash

Utöver det tror jag också att det är viktigt att man visar sig beredd att ändra sina konsumtionsmönster. Dels inspirerar man andra, som tror att det inte är möjligt att avstå från vissa saker och dels visar man sig själv, att man som individ skulle vara beredd på den förändring som man kanske vill ha genomförd genom «public policy». På så sätt testar man själv att ifrågasätta vad man egentligen behöver och vilka behov som bara skapas av din social miljö (alla flyger ju till soliga ställen när vintern kommer) eller reklam till exempel.

Om alla som tillsammans avstår från kött och plast och bilar och flygresor och Nestlé (och så vidare) inte redan gör en liten skillnad, så är det just därför det är meningsfullt att konsumera medvetet! Även om den uteblivna efterfrågan inte nödvändigtvis förändrar ekonomiska strukturer, så förändrar den värderingar och tankesätt hos människor, vilket är ett mer indirekt sätt att i framtiden skapa nya strukturer.

När jag funderar över etiskt konsumtion i min vardag, befinner jag mig oftast i en av följande fem situationer:

188233-numbers.png
Jag bestämmer mig för att avstå från en produkt/aktivitet eller berättar om ändrade konsumtionsvanor som jag har bestämt mig för och möter förståelse från människor som håller helt med mig.

188233-numbers
Jag inspireras av någon som berättar för mig varför hen inte konsumerar någonting och funderar på om jag också vill ta hänsyn till detta i framtiden

188233-numbers.png
Jag vill inte vara den tråkiga person som säger, “nej det gör eller köper vi inte nu eftersom egentligen är det ju inte bra.” I denna situation kan socialt umgänge bli viktigare för mig än att avstå från någonting i just denna stund (t.ex. när jag lagar mat med vänner som har andra köpvanor, eller när jag deltar i en aktivitet som jag egentligen inte stödjer men som jag gör för att träffa vänner)

188233-numbers
Jag har den typiska diskussionen med människor som “egentligen” håller med, men hittar på en ursäkt för varför det inte går att avstå ifrån en viss produkt eller som inte inser varför man verkligen realiserar ett nytt konsumtionsbeteende i vardagen eftersom individen inte kan förändra världen (jag är fortfarande nyfiken på om dessa personer verkligen skulle säga “Ja” om ekonomiska strukturer plötsligt förändras mer storskaligt, om de aldrig har testat att avstå förut).

188233-numbers
Jag startar eller startar inte en diskussion med personer som bygger sina argument på helt andra premisser (t.ex. att ekonomisk tillväxt är viktigare än klimatåtgärder) och blir antingen upprörd eller bara trött.


När jag funderar på ovan situationer och hur etisk konsumtion uppfattas av olika människor, önskar jag att situation 1 och 2 blir de vanligaste, även om man umgås med människor utifrån i sin vanliga sociala miljö. Jag vill att det går att ha en allvarlig diskussion om konsumtion som inte bara innebär att en person känner sig tvungen att hitta på ursäkter när den andra person berättar om sina etiska konsumtionsvanor. Eftersom människor, som åtminstone visar viljan och beredskap att ändra sina vanor ger mig hopp, har jag bestämt mig att också vara en av dem.

Jag vill med dessa ord inte anklaga dem, som inte orkar fundera på allt det där i vardagen. Men jag vill uppmuntra till att det är mer makt i ens eget beteende än man tror, i alla fall om man räknar samman alla som argumenterar likadant.

gronamoment.se hållbar konsumtion
Gaelle Marcel | Unsplash

Jag kanske skriver detta utav rent egoistiska skäl, för att känna mig bra, för att det är en åsikt som hör till en personlighet som jag vill vara. Kanske eftersom jag helt och hållet följer den urbana student-hållbarhets-lifestyle-trenden. Men vad spelar det för roll varför man gör det? Man kan nog ifrågasätta allting när det oförståeliga mänskliga beteendet är inblandat, men det handlar om att bestämma sig för någon typ av beteende. Och att konsumera på ett mer hållbart sätt verkar för mig som ett beteende, som alla logiska argument leder till (förutsatt att hållbarhet och social rättvisa är viktiga värderingar för en). Att det har blivit ganska moderiktigt att konsumera hållbart är kanske mer landvinning än ont, men bara om man samtidigt kommer ihåg Naomi Kleins argument och förstår att «hållbart» inte bara betyder att äta på veggie-restauranger och köpa stiliga ekoprodukter utan också att konsumera mindre och vara mer medveten om vad man verkligen behöver. Detta betyder inte alls att leva som på stenåldern!


LÄS MER OM HÅLLBAR KONSUMTION

Hållbar konsumtion och elefanten i rummet
Hållbar konsumtion och varornas hemliga liv
Om hållbar konsumtion, minimalism och lycka

 

Kvinnlig hjälte Susan Solomon tilldelas ett av världens mest prestigefyllda vetenskapspris

gronamoment.se
Från vänster: Susan Solomon Foto: EAPS. Ozonhålet över Antarktis. Blå och lila färg visar platserna med tunnast ozonskikt och gröna och gula områden visar vart det är mest ozon. 21-30 september var ozonhålet 22.5 miljoner kvadratkilometer stort, vilket är det största som någonsin uppmätts. Foto: NASA (public domain)

Årets Crafoordpris går till Susan Solomon som upptäckte grunden till att ozonlagret minskade drastiskt över Antarktis på 1980-talet. Hennes forskning ledde till ett globalt förbud mot användning av freoner som bland annat var vanligt att använda som kylelement i kylskåp.


Jag tycker att det är extra kul att kunna säga att Susan Solomon sedan tidigare är med på min lista över 100 kvinnliga miljöhjältar grundat sin banbrytande klimatforskning. Hon är nu en av ytterst få kvinnor som någonsin tilldelats Crafoordpriset.

Susan Solomon är atmosfärkemisten som löste mysteriet om varför ozonhålet uppkom över Antarktis på 1980-talet. Teorin om kemiska processerna i Antarktis, som hon lade fram är idag en viktig del av alla modelleringar som görs över stratosfärens kemiska sammansättning. I mer än 30 år har hon varit i framkant gällande forskning om ozonskiktet och dess roll i jordens klimatsystem.

Enligt DN befinner hon sig för närvarande på forskningsexpedition i Antarktis och kan inte nås för att kommentera att hon tilldelats priset. True Badass.


Om Crafoordpriset

Crafoordpriset delas ut i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen i Lund

Prisets områden är olika från år till år och är valt för att komplettera Nobelpriset.

Ämnesområdena är matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper och polyartrit (ledgångsreumatism).

Årets pris är inom geovetenskap och prissumman är 6 miljoner kronor som i år delas lika mellan Susan Solomon och Syukuro Manabe som båda är legendariska för sina bidrag till klimatforskningen.

Unga feminister berättar om klimaträttvisa

zine-4-illustration-back.jpg
youngfeministclimatestorytelling.com

«Young Feminists for Climate Justice Storytelling Project» är ett projekt där unga feminister från hela världen delar sina erfarenheter och berättelser om sina kamper för klimaträttvisa och jämställdhet.


Ett underbart initiativ där ni kan läsa massor intressanta perspektiv på feminism och klimaträttvisa. Eftersom feministiska målsättningar är intimt kopplade till arbetet för klimaträttvisa, vill Young Feminists for Climate Justice Storytelling Project framhålla de erfarenheter som unga aktivister från hela världen upplever i förhållande till sexism, åldersdiskriminering och andra former av förtryck i förbindelse med deras klimataktivism. Målet är att öka synligheten av unga som arbetar i gränslandet mellan feminism och klimaträttvisa. Jag själv identifierar mig med denna grupp och har därför skickat in min berättelse den 31 december förra året. Jag är osäker på om det var för sent, för det har inte publicerats på Young Feminists for Climate Justice Storytelling Project. Därför vill jag dela mitt bidrag här på bloggen:


 

gronamoment.secould tell you all about the times when my heart sank like a stone because of the nature of things. Like the time when it dawned on me that there are hardly any female scientists working at the faculty of geosciences at my University. Not because women are less capable, but because of structures of inequality. Or like the time when I read the official statistics that bluntly laid it all out: Female professors are underrepresented within every field of science in Sweden, especially within earth sciences.

This is Sweden, the country where the citizens elected the first feminist government in the world

I started noticing that when climate change was on the agenda in the media, no one spoke of the fact that women more frequently die when natural disasters strike, or that women have contributed the least to the climate crisis that is now the greatest challenge facing our generation. And nobody even asked women’s opinion on the matter. This is Sweden, the country where the citizens elected the first feminist government in the world. In fact, Sweden is top ranked on gender equality within the EU. I am sure you can see what I am getting at.

Female professors are underrepresented within every field of science in Sweden, especially within earth sciences

I have always had an addictive brain. Soon I could not stop thinking about the absolute ridiculousness in the fact that only 15 per cent of interviewed participants at the 2015 Climate Conference in Paris were female. As if female perspectives are somehow less interesting or even worse, as if women do not contribute with anything worth reporting.

I know that the collective intelligence rises with the number of female participants in a group. I know that in many countries, women are more likely to earn a university degree than men. I also know that surveys show that women more often rank values linked to environmental concern as more important compared to men. This alone tells me that women have a lot to add to the climate change discourse.

This is my way of opposing the silencing of women in climate change and environmental debate

So I started telling other women’s stories. I have gathered information on the achievements of female environmentalists around the globe and compiled them into a list with 100 short biographies on environmental heroines. My vision is that it will act as an archive of strong and inspiring women who change the world for the better. The list includes researchers, activists, journalists, cultural subjects and politicians.

This is my way of opposing the silencing of women in climate change and environmental debate, as well as my gift of appreciation to all female and non-binary environmentalists for the miracles you make. From the bottom of my heart, thank you.


Relaterat

100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR- VÄRLDENS LÄNGSTA LISTA
100 kvinnliga miljöhjältar- allt du behöver veta

Årskrönika: Höjdpunkterna 2017

Idag ville jag dela med mig av höjdpunkterna på GRÖNA MOMENT under 2017. Tack för det här året kära läsare. Tack för era kommentarer, delningar och framförallt för ert stöd och engagemang för miljö och klimat. Hade det inte varit för er hade inte bloggen varit värd att fortsätta med. Jag hoppas att vi hörs igen 2018. Kram till er alla och ett riktigt Gott Nytt År ❤️ / Cajsa


5 mest lästa inläggen 2017

🎩 Nätpåsar till frukt och grönsaker

🎩 Går det att återvinna tandborsten i plast?

🎩 Vårt miljövänliga bröllop – idag har vi varit gifta i ett år

🎩 100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR- VÄRLDENS LÄNGSTA LISTA

🎩 Flergångsartiklarna som är ett måste i mitt kök


Januari

pink_robin2.jpg
Steve Duke Photography CC BY-NC-ND 2.0

I januari skrev jag om 5 goda grunder till att bry sig om miljön– det inkluderar den magiska lilla fågeln som ser ut som en hallonlakrits (dör sötdöden). Jag tycker själv att det är ett vitsigt inlägg som fått för lite uppmärksamhet så vill gärna göra reklam för det här;)

Jag var även i kontakt med Förpacknings- och tidningsinsamlingen för att jag undrade om det verkligen inte är tekniskt möjligt att återvinna plasttandborsten. Det visade sig att det är möjligt- rent tekniskt.


Februari

standing_rock.jpg
Foto: Dark Sevier (CC BY-NC 2.0)

Efter stora påtryckningar drog sig Nordea ur byggandet av den kontroversiella oljeledningen genom ursprungsbefolkningens område i Standing Rock i USA.

Jag protesterade tillsammans med många andra, men frihandelsavtalet CETA (även kallat fulhandelsavtalet) röstades igenom i EU-parlamentet i februari. Dessvärre trädde sedan avtalet i kraft under september månad, vilket jag skrev om i det här inlägget.


Mars

gronamoment.se lavendel pollinatörer
Levendel är en favoritväxt bland bin. Foto: Pixabay

I mars gästbloggade biologen Hilde om vad vi kan göra för att hjälpa våra älskade pollinatörer när våren är i antågande. Samtidigt protesterade många mot det hemska ogräsmedlet glyfosat som förstår vår matjord och förgiftas oss och våra djur.


April

I april höll jag tal på People’s Climate March. Jag var ganska nervös till en början, men jag är väldigt glad för att jag gjorde det och att jag fick möjligheten att tala om klimaträttvisa. På Jordens dag gick jag med i  manifestationen för vetenskapen, March for science.


Maj

I maj berättade jag för er om vår ambition om att börja leva zero waste. I maj lanserade jag också 100 kvinnliga miljöhjältar som ni har visat stort intresse och stöd för och som vunnit mig utmärkelse och fått en del mediauppmärksamhet. Jag har också fått en förfrågan om att hålla föreläsning om kvinnliga miljöhjältar (vilket jag ska göra i förbindelse med internationella kvinnodagen 8 mars 2018), vilket känns så otroligt kul!


Juni

nätpåsar till frukt- och grönt gronamoment.seI juni skrev jag ett inlägg om nätpåsar till frukt och grönsaker, vilket blev väldigt populärt hos er. Jag fortsatte skriva om 100 kvinnliga miljöhjältar (Del 4, 5, 6 och 7) och jag deltog i en workshop om Göteborg som «Sharing City», vilken arrangerades av Kollaborativ Ekonomi Göteborg och Göteborgs stad.


Juli

gronamoment.se kvinnliga miljöhjältar

I juli lanserade jag 100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR- VÄRLDENS LÄNGSTA LISTA och berättade om Flergångsartiklarna som är ett måste i mitt kök.


Augusti

gronamoment.se vårt miljövänliga bröllop
Foto: © Cim Ek

Den 13 augusti i år hade vi ettårig bröllopsdag. Jag visade bilder och berättade om vårt bröllop i inlägget Vårt miljövänliga bröllop – idag har vi varit gifta i ett år. Jag gjorde giftfritt myggmedel till vår hund Zita som fungerade hur bra som helst även mot knott. I augusti inträffade dessvärre också Overshoot Day.


September

evenemang om miljö gronamoment.se

I september började jag spara olika evenemang inom klimat & miljö under «Event» på GRÖNA MOMENTs Facebooksida, för att jag gärna vill hjälpa till att underlätta för er att hänga med på vad som händer inom området. Jag tar också gärna emot tips på event jag har missat, så att jag kan lägga till dem. Jag berättade också vad jag har med mig i min väska när jag ger mig ut ur hemmets trygga vrå.


Oktober

Detta bildspel kräver JavaScript.

Oktober var en händelserik månad här på bloggen, i förhållande till klimatet. Jag berättade om barnen som vill stämma Europas regeringar på klimatgrunder och om kvinnan som cyklar runt världen för att samla 1001 historier om klimatförändringarna. Ej att förglömma så väntade jag i spänd förväntan på att klimaträttegången i Norge skulle börja. Jag publicerade också min version av True Activist’s «historiska personer». Fräsig tycker jag.


November

I november vann en 17-årig kille från Tanzania Children’s Climate Prize för sin maskin som förvandlar plast till byggmaterial. Klimaträttegången i Norge började den 22 november, jag åkte till ReTuna återbruksgalleria och en kvinna skänkte det största beloppet någonsin till naturvård (woop).


December

gronamoment.se kollaborativ ekonomi hållbar julkalender

I december startade jag en julkalender med 24 hållbara tips i vardagen. Jag ville göra det som tack för att ni som deltog i min give away tidigare i år delade med er av vad ni tycker om att läsa på en miljöblogg. En positiv nyhet i vintermörkret var att Instagram bestämde sig för att börja varna för foton som kan bidra till att skada djur. Jag blev även uppmärksammad i Expressen för #100kvinnligamiljöhjältar, vilket kändes som ett bra avslut på året.


Ps. Här är min årskrönika från 2016 för er som missade den.

Kvinnlig filantrop skänker 12 miljarder kronor till djur och natur: Största beloppet någonsin

gronamoment.se
Foto: Frida Bredesen / Unsplash

Den kinesiska företagsledaren He Qiaonv är en kvinnlig entreprenör och filantrop som bestämt sig för att skänka mer än en tredjedel av sin förmögenhet för att bevara naturen i Kina.


He Qiaonv är grundaren till en av världens största landskapsarkitekturer, Beijing Oriental Landscape and Ecology Co., Ltd. Utöver ditt entreprenörskap är He Qiaonv filantrop och har tidigare stöttat initiativ kring kvinnligt entreprenörskap, ekologi och klimatförändringarna. I 2012 startade hon stiftelsen Beijing Qiaonv Foundation (BQF) som arbetar för att upprätthålla den biologiska mångfalden och sänka världens koldioxidutsläpp.

I 2017 tillkännagav He Qiaonv att NQF under en period på sju år avser bidra med över 12 miljarder kronor till olika naturvårdsprojekt. Hennes initiativ kan bli det största monetära bidrag som en privatperson någonsin skänkt till förmån för naturen. Planen är att skydda 28 kritiska habitatområden i Kina och skydda dussintals värdefulla djur- och växtarter.

Hennes initiativ kan bli det största monetära bidrag som en privatperson någonsin skänkt till förmån för naturen.

BQF har bland annat inlett ett samarbete med organisationen Panthera som arbetar för att rädda de stora kattdjuren i världen, däribland snöleopard och kinesisk tiger. Nu skänker BQF 160 miljoner kronor till Panthera, vars årsbudget tidigare legat på omkring 110 miljoner kronor. Vid tillkännagivandet av partnerskapet mellan BQF och Panthera introducerade en av Pantheras grundare He Qiaonv som en av de mest spektakulära människor han någonsin mött och som kvinnan som kommer bli den viktigaste drivkraften för djurskydd i världen idag. Detta är ett av de största ögonblicken i mitt liv, tillade han.


Källor:
Panthera Foundation
The Telegraph
Bloomberg

Historiska figurer

True Activist’s version

 

IMG-7674

 

Min version

 

Namnlös teckning(1)

Från vänster: Rachel Carson, Wangari Maathai, Berta Cáceres, Rosalie Edge, Mollie Beattie, Margaret Murie, Jane Goodall och Marjory Stoneman Douglas

Hon cyklar över hela världen för att samla 1001 berättelser om klimatförändringarna

Devi Lockwood gronamoment.se
Devi Lockwood. Foto: Privat (använt med tillåtelse)

Poeten och historieberättaren Devi Lockwood från USA är ute på en cykelresa runt jorden för att samla in 1001 historier om klimatförändringarna och vatten.

Devi är 25 år och säger att klimatförändringarna och vatten är denna generations ödesfrågor. Hon menar att det går att använda lyssnande som en form av aktivism och det är precis det hon gör. Lyssnar. Hennes mål är att samla 1001 berättelser om hur klimatförändringarna och vatten har påverkat människors liv.

Hittills har Devi samlat in över 700 historier från människor från USA, Fiji, Tuvalu, Nya Zeeland, Australien, Thailand, Laos, Kambodja, Qatar, Marocko, Storbritannien, Kanada, Kina, Danmark, Norge och nu senast Sverige (Stockholm, Abisko och Linköping). Tillsammans kommer dessa reflektioner och observationer av klimat och vatten att läggas upp som ljudfiler i en »ljudkarta« där vi kommer att kunna klicka på en punkt och lyssna på vad människor från den platsen har att berätta. Personligen tycker jag att detta är ett otroligt spännande projekt! Det går att följa det på hennes hemsida.


Det var min vän Linda som tipsade mig om Devi Lockwood. Lockwood åkte givetvis in på #100kvinnligamiljöhjältar omedelbart. Jag jublar när ni berättar om nya hjältar- så låt tipsen strömma in!

3 saker jag önskar någon berättat innan jag började använda menskopp

greg-raines-63369
Foto: Greg Raines via Unsplash

🍷
Det tar troligen upp till en vecka innan du och menskoppen blir vänner.

🍷🍷
Det är OK att förkorta det lilla ”handtaget” genom att klippa av en bit om det skapar obehag.

🍷🍷🍷
Om den gör ont att ta ut beror det troligen på att vakuum bildats. Lätta på vakuumet och det går bra.

Läs också: Menskopp är bättre för din underlivshälsa, din ekonomi och för miljön

Vad har ni för erfarenheter av menskopp? Lämna gärna en kommentar och berätta

Jag är en av 40 hållbarhetsinspiratörer i Sverige 2017

gronamoment.se

”Gröna moment uppmärksammar något inom miljö- och klimatfrågan som inte många andra gör- just oss kvinnor. Det är fantastiskt att se ert innehåll och arbete för att främja både hållbar utveckling i relation till ett genusperspektiv!”


För en kort tid sedan blev jag kontaktad av Kristina på GreenMatch som berättade att jag var nominerad till hållbarhetsinspiratör 2017. Idag fick jag besked om att jag är en av 40 stycken som kom med på listan. Jag är så glad! Extra roligt var förstås att GreenMatch uppmärksammat min serie om 100 kvinnliga miljöhjältar.

40 inspiratörer för hållbar livsstil 2017

Jag fick frågan om mitt bästa tips till en hållbar livsstil och svarade:

”Delta i ett medborgarinitiativ för att förändra tillsammans med andra. Historiskt har politiska reformer på miljöområdet ofta föregåtts av medborgarkamp. Personligen tilltalas jag av initiativ inom kollaborativ ekonomi.”

För att se hela presentationen av GRÖNA MOMENT och hela listan över 40 hållbarhetsinspiratörer 2017, klicka här. På årets lista hittar ni många bra bloggar och intressanta personer att följa.


Jag vill passa på att tacka alla er som har uttryckt stöd för 100 kvinnliga miljöhjältar, till er som bidragit till listan och till er som fortsätter att sprida och dela den. Respekt till alla icke-män därute som får för lite uppmärksamhet för det viktiga arbete ni gör.

100 kvinnliga miljöhjältar: Del 10 – Från reproduktionsbiolog till atmosfärkemist

Du har säkert hört att kvinnor kommer att rädda världen. Men kan du namnge fler än tre miljöhjältinnor? Under tio veckor kommer du i denna bloggserie få stifta bekantskap med totalt 100 av dem. Tio nya personer introduceras varje måndag. Hjältarna listas i bokstavsordning och utan inbördes rangordning. Detta är del 10/10 i en skildring av 100 kvinnor som räddar världen.


Susan Solomon

Susan Solomon environmental heroine
Susan Salomon. Foto: Public Domain

Solomon är kemist som forskar på atmosfärkemi hos National Oceanic and Atmospheric Administration (NOOA) Hennes forskning spelade en nyckelroll i upptäckten att förlusten av ozon i atmosfären (ozonhålet) över Antarktis orsakades av mänskliga utsläpp av freoner (klorfluorkarboner) vilket i förlängningen ledde till ett globalt förbud mot användande av dessa kemikalier. I sin senare forskning har hon även visat att ozonskiktets tjocklek påverkar lufthavets strömningsmönster och temperatur ända ned till marken på sydliga breddgrader. Solomon tilldelades Crafoordpriset 2018, ett av forskarvärldens mest prestigefyllda vetenskapspris.

➋ Suzanne Simard

Suzanne Simard environmental heroine
Suzanne Simard. Foto: TED Conference (CC BY-NC 2.0)

Professor i skogsekologi som i huvudsak forskar på svampmycel som under markytan ansluter träd i ett nätverk och möjliggör interaktion och kommunikation mellan träd. Hon och hennes team har upptäckt att mycel kan flytta vatten, kol och näringsämnen mellan träd. De har också visat att dessa komplexa nätverk utgår ifrån det Simard kallar moderträd. Moderträd är de största träden i skogar och fungerar som ett nav för mycelnätverken och de kan stötta unga träd genom att förse dem med de näringsämnen de behöver för att växa.

Sylvia Earle

Sylvia Earle environmental heroine
Sylvia Earle. Foto: OAR/National Undersea Research Program (NURP) (NOAA Photo Library) Public domain

Earle är oceanograf som har forskat om havet i över 60 år och ha utgivit mer än 150 vetenskapliga publikationer. Hon är tidigare chefsforskare hos National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) och grundare av Mission Blue som arbetar för att generera allmänhetens stöd för världsomspännande nätverk av marina skyddsområden. Genom åren har hon överösts med utmärkelser för sina värv.

➍ Tamsin Edwards

tamsin-edwards-environmental-heroine.jpg
Tamsin Edwards. Foto: CERN

Edwards är klimatolog som är känd för sin förmåga att kommunicera klimatforskningen till allmänheten. I hennes forskning modellerar hon effekter av framtida klimatförändringar och studerar hur säkra kan vara i vår kunskap om klimatet historiskt sätt. Hon bloggar också om klimatförändringarna på All models are wrong.

➎ Terri Roth

Terri Roth environmental heroine
Terri Roth. Foto: Snbehnke (CC BY-SA 3.0)

Roth är reproduktionsbiolog som arbetar för att skydda den akut utrotningshotade sumatranoshörningen från att dö ut (det finns mindre än 275 individer kvar). Hon har i sitt arbete vid Cincinnati Zoo arbetat för att deras sumatranoshörningshona Emi skulle klara att bära fram en unge (tidigare hade hon fått missfall fem gånger). Roth designade en hormonbehandling som hjälpte Emi att bära fram en levande kalv i 2001, vilket blev den första som fötts i fångenskap på 112 år. Sedan dess har flera kalvar fötts och minst en har till skyddsområdet Sumatran Rhino på Sumatra.

➏ Terrie M. Williams

terrie-williams-environmental-heroine.jpeg
Terrie Williams. Foto: AAAS

Williams är professor i biologi som forskar på stora rovdjur och är specialiserad på marina däggdjur. Hennes sätt att bedriva forskning genom användning av videokameror och modellering har lett till flera genombrott i vår förståelse för flera arters rutin-beteenden. Hon löste mysteriet om hur delfiner kan hålla sig under vatten så länge – de spenderar nämligen mycket tid på att ‘glida’ snarare än simma för att hålla nere sin syrekonsumtion. Hon ansågs också vara den enda som kunde rädda den lilla Hawaiiska munksälen KP2 (som är en akut hotad art) som övergavs av sin mamma. Hon skrev senare en bok om den erfarenheten: The Odyssey of KP2: An Orphan Seal, a Marine Biologist, and the Fight to Save a Species

Vandana Shiva

vandana-shiva-environmental-heroine.jpg
Vandana Shiva. Foto: greensefa (CC BY 2.0)

Shiva är miljöaktivist och engagerar sig i frågor om jordbruk, mat och motstånd mot globaliseringen. Hon har assisterat organisationer i ett flertal länder med kampanjer mot genmodifiering av grödor och spelar en viktig roll i den ekofeministiska rörelsen. Hon har fått många utmärkelser, däribland  The Right Livelihood Award för hennes insatser inom jordbruk, biodiversitet, ekologi och genusfrågor.

➑ Wangari Maathai

Wangari Maathai environmental heroine
Wangari Maathai. Foto: s pants (CC BY 2.0)

Maathai (1940-2011) var en Kenyansk politisk aktivist som grundade Green Belt Movement som arbetar med bland annat trädplantering (över 50 miljoner träd i Kenya), klimatförändringar och genusfrågor. Hon grundade  Institutet för fred- och miljöstudier i Nairobi och var mellan 2003- 2005 Kenyas vice miljöminister. Hon tilldelades Right Livelihood Award 1984 och Nobels fredspris 2004.

➒ Winnie Byanyima

winnie-byanyima-environmental-heroine.jpg
Winnie Byanyima . Foto: Public Domain

Byanyima är gräsrotsaktivist och tidigare politiker från Uganda som var ledare för en FN-arbetsgrupp som behandlade genusaspekter i förhållande till milleniemålen samt i förhållande till klimatförändringarna. Hon är medgrundare till Global Gender and Climate Alliance och är idag direktör för Oxfam International som arbetar med fattigdomsbekämpning.

➓ Winona LaDuke

Winona LaDuke environmental heroine
Winona LaDuke. Foto: Jim (CC BY-SA 2.0)

LaDuke är amerikansk miljörättsaktivist och skribent som arbetar med klimatförändringarna, förnybar energi och miljörättvisa. Hon är medgrundare till Honor the Earth som är en organisation som fungerar som en nationell stödgrupp för att uppbåda offentligt stöd för miljörättvisa för ursprungsfolk. Honor the Earth var till exempel aktiva i organiseringen av protesterna mot Dakota Access Pipeline.


Tycker du också att kvinnliga superhjältar bör uppmärksammas?
Dela det här inlägget

Saknas någon?
Lämna en kommentar och berätta

Mer info?
100 kvinnliga miljöhjältar: allt du behöver veta


ALLA DELAR I SERIEN 100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR

Del 1: Från ZeroWaste-guru till modell
Del 2:
Från antitjuvjägare till grundaren av Greenpeace
Del 3: Från dokumentärskapare till klimatminister
Del 4: Från redwoodskogens bodyguard till Green Porno
Del 5: Från grönyteanläggare till matsvinnsbekämpare
Del 6:
Från insektsforskare till Everglades beskyddare
Del 7: Från Kinas mest kända klimatfeminist till kvinnan som återinförde vargarna till Yellowstone
Del 8: Från världsomvälvande författarskap till flickan som räddar Mexikanska Golfen
Del 9: Från elefantviskare till The Grandmother of Trees
Del 10: Från reproduktionsbiolog till atmosfärkemist

100 kvinnliga miljöhjältar: Del 9 – Från elefantviskare till The Grandmother of Trees

Du har säkert hört att kvinnor kommer att rädda världen. Men kan du namnge fler än tre miljöhjältinnor? Under tio veckor kommer du i denna bloggserie få stifta bekantskap med totalt 100 av dem. Tio nya personer introduceras varje måndag. Hjältarna listas i bokstavsordning och utan inbördes rangordning. Detta är del 9/10 i en skildring av 100 kvinnor som räddar världen.


➊ Saalumarada Thimmakka

saalumarada_thimmakkaj-environmental-heroine.jpeg
Saalumarada Thimmakka. Foto: Arun4speed (CC0)

105-åriga Thimmakka och hennes man (som nu är avliden) var ofrivilligt barnlösa, vilket innebär ett stort stigma på den indiska landsbygden. Efter 25 års barnlöshet bestämde de sig för att börja planera så många träd de kunde och Thimmakka har under 75 år planterat över 380 Banyan-träd längs en motorväg i ett nederbördsfattigt område i sin hemstat Karnataka i Indien. I perioder när regnet uteblivit har hon vattnat skotten fyra gånger om dagen med vatten som hon burit från en brunn belägen kilometervis bort. Hon gavs namnet Saalumarada som betyder ”rad av träd” på Kannanda (ett av de officiella språken i Indien) från sin hemby där hon nu anses vara en stor förebild. Hennes trädplantering beräknas vara värd minst $270.000, men trots att hon själv lever i fattigdom planerar hon att låta träden stå.

Safia Minney

Safia Minney environmental heroine
Safia Minney. Foto: safia-minney.com (använt med tillåtelse)

Minney är grundare av klädföretaget People Tree som är vida erkänt för sin hållbara produktion. Hon är även VD för Po-Zu som är ett skoföretag som också arbetar utifrån hållbara metoder.  Minney menar att fast fashion måste bort och ersättas med slow fashion som tar hänsyn till textilarbetarna och miljön. Hon är författare till böckerna Slow Fashion- Aestetics Meets Ethics och Slave to Fashion och har även medverkat i dokumentären The True Cost (2015) som handlar om modeindustrins utnyttjande av människor och miljö i det globala syd.

➌ Sandra Bessudo

sandra-bessudo-environmental-heroine.jpeg
Sandra Bessudo aboard the research schooner Tara in Malpelo. Foto: © Yann Chavance / Tara Expeditions Foundation (använt med tillåtelse)

Bessudo är marinbiolog som som arbetat ihärdigt för att skydda hajar och marin biodiversitet runt Colombias kust. Bessudo är grundare och var tidigare direktör för stiftelsen Malpelo foundation där hon var djupt involverad i etablerandet av skyddsområdet runt ön Malpelo som är en global hot-spot för marint liv utanför Colombias kust. Området runt ön är nu listat som världsarv hos UNESCO. Numera arbetar hon som generaldirektör för den statliga myndigheten för internationellt samarbete i Colombia.

➍ Sangduen Chailert

sangduen-chailert-environmental-heroine.jpeg
Sangduen Chailert. Foto: Elemanxx (CC BY 3.0)

Chailert är grundare till stiftelsen Save Elephant Foundation som arbetar för att skydda utrotningshotade asiatiska elefanter i hennes hemland Thailand. Hon har också etablerat det  250 hektar stora skyddsområdet Elephant Nature Park för skadade eller föräldralösa elefanter i alla åldrar, varav många blivit räddade från ägare som vanvårdat dem och utnyttjat dem vid skogsavverkning, turistaktiviteter och tiggeri.

➎ Shadia Fayne Wood

Shadia Fayne Wood environmental heroine
Shadia Fayne Wood. Foto: Robert van Waarden (använt med tillåtelse)

Som sjuåring började Wood kampanja för att cancerfallen i hennes närområde som orsakats av giftigt avfall skulle bemötas. Efter åtta års kamp inrättades lagstiftning för  att finansiera Programmet för inaktivt avfall och avfallshantering som identifierar och sanerar platser med farligt avfall i delstaten New York. Wood har varit kampanjledare i Environmental Justice & Climate Change Initiative och är grundare och direktör för Project Survival Media som är ett globalt ungdomsnätverk som producerar foto- och videodokumentärer om klimatförändringarna.

➏ Shehla Masood

Shehla Masood
Sheila Masood. Foto: Alchetron

Masood (1973-2011) var en aktivist som är mest känd för sitt arbete mot myndighetskorruption i hennes hemland Indien. Hon var även miljöaktivist och månaderna innan hon blev mördad (brottet  uppklarades aldrig) protesterade hon högljutt mot gruvbolaget Rio Tintos planer om diamantutvinning i Chhatarpur-distriktet som skulle hota en viltpassage mellan  Panna Tiger-reservatet och Navardehi Wildlife Sanctuary och riskera att förgifta Shyamriflodens avrinningsområde (företaget bestämde sig för att dra sig ur projektet 2016).

➐ Sheila Watt-Cloutier

IceCider
Sheila Watt-Cloutier. Foto: Robert J. Galbraith (CC BY-ND 2.0)

Watt-Cloutier är en av de  främsta förespråkarna för inuiternas rättigheter. Mellan 1995-2006 arbetade hon för Inuit Circumpolar Council (ICC) och har i den egenskapen arbetat för att George W. Bush-administrationen i USA inte skulle hindra Arktiska stater från att införa riktlinjer för att minska sina växthusgasutsläpp, bland annat genom att presentera Arctic Climate Impact Assessment (ACIA) för senator John McCaine’s vetenskapsakademi. I 2007 blev hon nominerad till Nobelpriset för sitt arbete med att illustrera hur klimatförändringarna hotar mänskliga rättigheter i Arktis. Hon är också författare till boken The Right to be Cold som handlar om just detta.

➑ Simran Sethi

Simran Sethi environmental heroine
Simran Sethi. Foto: Michelle Mockbee (CC BY-NC-ND 2.0)

Prisvinnande miljöjournalist som skriver om ekologisk hållbarhet och mat. Hon är författare till boken Bread, Wine, Chocolate: The Slow Loss of the Foods We Love  och har bland annat synts som miljöexpert hos Oprah Winfrey och The Ellen DeGeneres show. Hon har arbetat som miljöskribent på flertalet stora nyhetsmedier så som NBS och Huffington Post. Hon har även producerat ljud och bild på TreeHugger.com som är en ledande webbsida med miljöprofil.

➒ Sofia Jannok

sofia-jannok-environmental-heroine.jpg
Sofia Jannok. Foto: Gregor Tatschl (CC BY-SA 2.0)

Samiska artisten Jannok har länge arbetat för samernas rättigheter och för att motverka gruvetableringen i Sápmi. I av 2015 talade hon på FN:s klimatkonferens i Paris, i 2016 reste hon till North Dakota för att sluta upp i kampen mot oljeledningen North Dakota Access Pipeline och i år medverkade hon vid People’s Climate March i Stockholm 29 april.

➓ Susanna Baltscheffsky

Klotet
Susanna Baltscheffsky. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Journalist med klimat, miljö, energi och teknik som specialitet. Hon var Svenska Dagbladets miljö- och klimatreporter i mer än 15 år och har därefter arbetat som chefredaktör på Ny Teknik och med redaktionell utveckling för Nobel Media. Hon är sedan början av 2017 producent och reporter på vetenskapsradions miljöprogram Klotet.


Tycker du också att kvinnliga superhjältar bör uppmärksammas?
Dela det här inlägget

Saknas någon?
Lämna en kommentar och berätta

Mer info?
100 kvinnliga miljöhjältar: allt du behöver veta


ALLA DELAR I SERIEN 100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR

Del 1: Från ZeroWaste-guru till modell
Del 2:
Från antitjuvjägare till grundaren av Greenpeace
Del 3: Från dokumentärskapare till klimatminister
Del 4: Från redwoodskogens bodyguard till Green Porno
Del 5: Från grönyteanläggare till matsvinnsbekämpare
Del 6:
Från insektsforskare till Everglades beskyddare
Del 7: Från Kinas mest kända klimatfeminist till kvinnan som återinförde vargarna till Yellowstone
Del 8: Från världsomvälvande författarskap till flickan som räddar Mexikanska Golfen
Del 9: Från elefantviskare till The Grandmother of Trees
Del 10: Från reproduktionsbiolog till atmosfärkemist