Förra veckan lanserades ett nytt spel med syfte att hjälpa oss göra förändringar i våra egna liv för att driva på hållbar förändring. Jag vill gärna tävla tillsammans med er!
All.for.eco är en hemsida och spelapp där en samlar så många poäng som möjligt genom att utföra olika hållbarhetsutmaningar. Det kan vara allt från att bjuda ett vängäng på vegetarisk middag till att läsa om vad Naturskyddsföreningen gör. Vissa uppdrag är enklare och ger lite färre poäng, medan andra kräver lite mer engagemang och ger då lite mer guld till poängsumman.
Jag träffade flera av appens skapare förra veckan när jag var på Klimatriksdagen och tycker att det är en väldigt kul grej! Jag vill gärna testa tjänsten och tänkte att det hade varit jättekul att göra det tillsammans med er som läser bloggen!
Fyll i formuläret om du vill tävla tillsammans ☞ Jag använder inte e-postadressen till något annat eller ger den till någon annan part
Tjänsten är helt gratis och fungerar att köra genom hemsidan eller via en app på både Android och iPhone. Det går att spela på egen hand eller skapa lag och tävla tillsammans och till och med utmana andra lag. När jag såg att en kan spela tillsammans tänkte jag direkt på er.
Miriam Espacio | Unsplash
Vad jag vet finns ingen gräns för hur många som kan delta i ett lag så alla ni följare som vill vara med är välkomna att vara med på mitt lag! Ni kan spela både genom hemsidan och appen. Jag tänkte att vi kan börja spela om en vecka, på så sätt kan så många som möjligt hinna läsa detta och vara med från början. Men jag kommer lämna öppet för att gå med i laget när som helst, för er som ramlar på detta inlägg senare.
Min tanke är att köra en månad till att börja med. Därefter kan vi tillsammans utvärdera om det var kul, hur det gått och om vi vill fortsätta tillsammans. Jag har som sagt inte använt tjänsten själv ännu, så jag tänker att vi kan lära oss på vägen.
I vårt lag är det högt i tak och alla lägger sig på den nivå som känns rätt och kanske lite utmanande för en själv. Det blir ingen tävling oss emellan- vi gör detta tillsammans och glädjer oss till alla poäng vi samlar och det nya vi lär oss.
rawpixel | Unsplash
Fyll i din e-postadress i formuläret nedan, så bjuder jag in dig till att vara med på mitt lag för att samla poäng tillsammans och kanske också klå ett annat lag💪 (givetvis använder jag inte e-postadressen till något annat eller ger den till någon annan part).
Jag vet inte hur mycket det går att interagera med varandra genom själva tjänsten, så jag tänkte att vi också kan skapa en grupp för alla deltagare (alla som vill) på Facebook, där vi kan peppa varandra och diskutera utmaningarna i appen.
Hoppas ni vill vara med, det blir kul! Kram så länge 🌱
PS. Har du en vän/vänner som vill vara med på laget? Jättekul! Be dem att också fylla ut detta formulär.
Fyll i formuläret om du vill tävla tillsammans ☞ Jag använder inte e-postadressen till något annat eller ger den till någon annan part
PS. Kritiskt tänkande läsare kanske undrar om detta är ett sponsrat inlägg. Det är det inte. Ibland tipsar jag om initiativ och produkter som jag själv tycker om och som jag tror ni skulle uppskatta, dock utan ersättning eller andra band till företagen eller tjänsterna.
Svenskarna ploggar, pantar, startar gräsrotsorganisationer och byter grejer med varandra. Inte undra på att Sverige ofta hamnar på kartan när det handlar om hållbarhet. Här är fem saker vi kan vara stolta över som snart blir lika »typiskt svenskt« som ordet lagom, att prata om vädret och att vi varje år ägnar en hel dag åt att hylla kanelbullen.
1. Vi har gjort det trendigt att plocka skräp
Andrew Tanglao | Unsplash
Plogging är ett fenomen som uppkommit i Sverige och innebär att en plockar skräp samtidigt som en är ute och joggar. Jag kallar det fenomen eftersom företeelsen har plockats upp i flera utländska media i bland annat USA och Tyskland. Personligen är det nog inte för mig då jag har fullt upp med att fokusera på att komma mig framåt när jag joggar. Men det är väl en otroligt bra trend! Om ni vill haka på tycker jag allt ni kan dela med er av hur ni städat upp genom att använda #plogging på till exempel Instagram.
2. Vi pantar mer och mer för varje år
Lacey Williams | Unsplash
Svenskarna pantar mer och mer för varje år. Enligt Returpack slog svenskarna rekord 2017 när vi pantade 183 förpackningar per person, det vill säga totalt 1.85 miljarder burkar och PET-flaskor. De senaste 10 åren har vi pantat 17 miljarder förpackningar. Snyggt! Detta betyder att omkring 17.000 ton aluminium och mer än 20.000 ton PET-material har återvunnits och kan bli till nya burkar och flaskor. I många länder finns det ingen möjlighet att panta sina tomflaskor, så på det sättet har vi svenskar tur som kan det. Men vi har också lite jävla anamma i oss som faktiskt släpar med oss pantflaskorna till återvinning. Om det som förmår oss att göra det är de små riksdalerna vi får tillbaka eller våra miljöpatos- det spelar mindre roll.
3. Vi lagar & återbrukar det som är trasigt
David Siglin | Unsplash
I stället för att skicka saker som går att laga rätt i soporna ger sig svenskarna ut och lagar det som är trasigt. Några exempel på platser som en kan besöka för att laga sina saker eller köpa saker som någon annan har lagat eller gjort om är listas. Det finns förstås liknande initiativ över hela Sverige, så snälla en kommentar och berätta vilka platser jag missat, så lägger jag till i listan!
☞ Cykelköket – Lär dig laga din cykel i Malmö & Göteborg
☞Repair Café– Lär dig laga bl.a. elektronik i Göteborg
☞ Gröna TrådarBloggtips! Anna-Lisa är textilvetare och har en hel den tips på hur en lagar trasiga kläder ifall en vill göra det hemifrån.
4. Vi byter saker med varandra
Daniel Hjalmarsson | Unsplash
I stället för att kasta det vi inte vill ha ser vi potentialen i prylarna och byter dem mot någonting vi hellre vill ha. Det händer väldigt mycket på den här fronten hela tiden tycker jag. Det anordnas frö- och sticklingbytardagar här och det anordnas klädbytardagar där. Själv har jag startat en bytesgrupp för vänner och bekanta som bor i närheten av mig för omkring en månad sedan. Hittills har jag bytt bort en bok och flera sticklingar genom den här gruppen. Så det känns väldigt kul! Jag valde att skapa den här gruppen via facebook för jag tyckte det var så enkelt- varför inte skapa en likadan för er och era vänner (vad vet jag, ni kanske redan har en!)?
Det har också kommit en ny app som heter Bytis som jag tycker är verkar spännande. Jag har laddat hem den idag, men inte hunnit testa den ännu. Så jag kan förstås inte ge ett betyg. Är det någon av er som testat Bytis?
5. Vi engagerar oss i stiftelsen Håll Sverige Rent
Varje år organiserar sig många svenskar för att plocka sopor genom den obundna ideella stiftelsen Håll Sverige Rent. Stiftelsen också arbetar förebyggande för att få människor att sluta skräpa ned, samtidigt som de främjar återvinning och jobbar proaktivt på olika sätt med företag och kommuner. Håll Sverige Rent jobbar brett på många fronter och har hela tiden mycket på g, så kolla in deras hemsida ifall ni har lust att vara med.
Ps. Kritiskt tänkande läsare kanske undrar om detta är ett sponsrat inlägg. Det är det inte. Ibland tipsar jag om initiativ och produkter som jag själv tycker om och som jag tror ni skulle uppskatta, dock utan ersättning eller andra band till företagen.
I sin bok från 1987 skriver Donald Trump att hans filosofi är enkel- han anställer bara de mest lämpade för att utföra jobbet.
Dagen då Donald Trump vann presidentvalet i USA snöade det så mycket hos mig att snön redan under förmiddagen nådde mig till knäna. Det var en väldigt mörk dag för mig. Jag kunde inte se någon humor i det då, men nu när han har härjat på en stund kan jag ibland inte låta bli att skratta åt allt sjukt han gör. Jag får givetvis fortfarande rysningar av hans hot mot den fria pressen, hans kvinnosyn, retorik och personalen han väljer att omge sig med. Idag skulle jag vilja presentera några av de där personer som herr president tyckte var »de bästa av de bästa«. Enjoy- och kom ihåg- det är lov att skratta åt eländet!
Scott Pruitt- Chef för Amerikanska Miljömyndigheten EPA
/ ledande motståndare mot EPA
Scott Pruitt | Foto: Gage Skidmore CC BY-SA 3.0
Scott Pruitt är republikan och var tidigare federal åklagare i Oklahoma i sex år, mellan 2011 och 2017. När Donald Trump blev president utsåg han Pruitt till chef för USAs miljömyndighet, Environmental Protection Agency (EPA). Innan Pruitt tillträdde sin post arbetade forskare, aktivister och arkivarier frenetiskt med att kopiera över forskningsresultat och andra filer till säkra platser, av rädsla för att de skulle tvingas radera dem när nya chefen installerat sig.
” En kan tryggt säga att chefen för EPA verkligen hatar EPA. I egenskap av federal åklagare i Oklahoma har han dragit Miljöskyddsmyndigheten inför domstol 14 gånger.”
Varför då, kanske ni undrar? Jo, det förhåller sig nämligen så att Pruitt är självutnämnd stark motståndare mot EPA. Det är verkligen inte klokt, men på EPA-chefens LinkedIn-profil kan en fortfarande läsa att han är en ledande motståndare mot EPAs aktivistagenda.
Skärmdump från EPA-chefen Scott Pruitt’s Linkedinprofil
En kan tryggt säga att chefen för EPA verkligen hatar EPA. I egenskap av federal åklagare Oklahoma har han dragit Miljöskyddsmyndigheten inför domstol 14 gånger. Han arbetade även aktivt för att förhindra föreskrifter från EPA som syftade till att reglera olje- och gasindustrin på grund av deras klimatpåverkan.
”Vi uppdaterar för närvarande vår webbplats för att återspegla EPA: s prioriteringar under ledning av president Trump och Administrator Pruitt”
– står det i felmeddelandet som nu finns över hela EPAs hemsida.
I sitt nya jobb som miljömyndighetschef har Pruitt tagit flyget för omkring 1.3 miljoner SEK (skattebetalarna betalar). Omkring 700 personer ur personalen har avskedats eller slutat självmant och antalet arbetssökande till myndigheten har också minskat. Det kan i och för sig bero på att Pruitt aktivt lobbar för att hans egen myndighet ska få minskade statsbidrag. Nu, ett år efter att Trump blev president har ord som »fossila bränslen«, »växthusgaser« och »global uppvärmning« raderats från EPAs hemsida och många menar att myndigheten är utsatt för forskningscensur.
Pruitt får jobbet gjort – under hans ledarskap har EPA
👎 Nedmonterat ett förbud mot skadliga bekämpningsmedel.
👎 Nedmonterat Obamas Clean Power Plan som syftade till att mildra människoskapade klimatförändringar.
👎 Avslutat myndighetsövervakning av många floder och vattendrag.
Kathleen Hartnett White- nominerad till Vita Husets miljörådgivare
/ anser inte att det finns några miljöproblem
Trump nominerade Hartnett White till att leda Rådet för miljökvalitet (The Council on Environmental Quality [CEQ]) som är ett verkställande kontor tillhörande Vita Huset. Rådet ansvarar för samordningen av statlig utveckling av miljö- och energipolicy och initiativ. Tanken var alltså att hon skulle bli presidentens närmaste miljörådgivare.
”Det finns i princip inga riktiga miljöproblem” – Kathleen Hartnett-White
En nominering måste dock godkännas av senaten först innan en person får tillträda sin post. Innan utfrågningen av White skrev 300 forskare ett brev till senaten och krävde att de skulle stoppa nomineringen. Deras böner blev hörda- i detta tillfälle avslog senaten enhälligt nomineringen, tack och pris. I den 2 min långa videon nedan kan ni se varför. Vita Huset drog därefter tillbaka nomineringen.
En kan inte förvänta att alla vet svaret på frågorna som senaten ställde till White. En kan ändå tycka att en miljövetare borde ha ett hum och Vita Husets klimat- och miljörådgivare borde absolut kunna ge ett svar. Redan innan senatens utfrågning var det många som tyckte att nomineringen av White var helt urspårad, eftersom hon är en känd klimatförnekare.
2. Haven påverkas negativt av våra koldioxidutsläpp. När koldioxidhalten i atmosfären höjs, så höjs jordens och havens medeltemperatur. Det är bl.a. problematiskt för havens motsvarighet till regnskogar: korallreven.
* En förhöjd temperatur i haven leder till att korallrev bleks och dör.
* När koldioxid lagras i haven förändras pH-värdet i haven och de blir surare. Detta gör att kalciumet i haven ändrar kemisk form, vilket gör att koraller inte kan ta upp den och slutar växa.
3. 97% av forskarna är eniga om att temperaturhöjningen på jorden som vi ser idag beror på människans utsläpp av klimatgaser. Det är en väldigt stark majoritet och en kan tryggt lita på forskningen i förhållande till den här frågan.
Rex Tillerson- tidigare utrikesminister
/ Dessförinnan världens största oljemogul som anklagats för undanhållande av information från federala myndigheter
| Public Domain
Tillerson var styrelseordförande och VD för världens största icke-statliga oljebolag Exxon Mobile i 10 år innan han blev Trumps utrikesminister. Han har alltså rest runt i världen och förhandlat om olja med ledare i exempelvis Yemen, Nigeria, Qatar och Ryssland. I 2011 beslutades att Exxon och Rysslands största statligt ägda oljeföretag skulle göra gemensam sak och börja borra efter olja i Arktis. Under hans ledarskap har Exxon utretts för undanhållande av forskningsresultat som visat på oljeföretagets bidrag till klimatförändringarna, samtidigt som de lobbat för att stoppa regleringar avsedda att minska klimatförändringarna.
Skärmdump från Twitter
Det Tillerson däremot inte hade någon erfarenhet av i någon form- det var myndighetsämbete. Trots detta fick han tjänstgöra som utrikesminister i strax över ett år, fram tills han nyligen blev sparkad genom en tweet.
Andra uppseendeväckande val av personal
👏 Trump har föreslagit att Vita Husets läkare (som inte har någon relevant erfarenhet) ska bli den nya chefen för den stora myndigheten för krigsveteraner.
👏 Nancy DeVos har blivit utbildningsminister- trots att hon inte har någon erfarenhet av ett liknande jobb. Varken hon eller hennes egna barn har heller gått i statlig skola. DeVos har däremot bidragit med generöst mycket pengar till Trumps presidentkampanj.
👏 Ramsey Bolton blev utsedd till chefskirurg för Vita Huset (förlåt min dåliga humor, jag kunde inte låta bli).
Har ni några favoritpersoner som Donald Trump utnämnt?
Appen som låter dig skapa alla lister du kan tänka dig- och dela dem med den/de som är berörda av det du planerar. Jag har ett gäng egna kom-ihåg-listor över växter jag skulle vilja ha, resmål jag vill besöka, ny musik jag måste lyssna på och så vidare. Jag delar även flera lister med min partner Jo, i stil med ”Matinköp”, ”Till renoveringen” och ”Serier & Filmer vi vill se tillsammans”.
Appen är väldigt lätt att använda och den synkar direkt mellan telefon och dator, så att de alltid är uppdaterade där du är. Vi brukar exempelvis ösa järnet genom matvarubutiken och bocka av det vi ska ha när vi tar ned det från hyllan. Vips så är handlingen klar! Det var min vän Lina rekommenderade den här appen till mig, vilket jag är otroligt glad för- det är nästan så att jag skulle vilja säga att den har revolutionerat mitt liv (men det hade väl varit lite överilat kanske).
När jag använder den här appen behöver jag inte använda en massa lappar, skrivblock och allt vad det kan vara för att skriva mina listor. Så jag sparar nog livet till i vart fall något av mina älskade träd.
Tiny Calendar
Detta är kompisen till Googles desktop-kalender. Det jag tycker bäst om med den här appen är att det går att använda flera kalendrar parallellt. Jag delar (återigen) en kalender med min partner, där vi fyller i händelser som rör oss båda. Jag har också en personlig kalender och när jag hade ett schema att följa på universitetet prenumererade jag på den kalendern också.
Jag har egentligen alltid varit en person som sett mig tvungen att ha en papperskalender, men nu har jag inte haft någon på omkring ett år. Jag har klarat mig ganska bra, även om jag kan sakna att skriva upp saker ibland. Det väger dock upp att ett träd kanske får stå kvar.
P Tracker Lite
Eftersom jag använder menskopp, undviker jag andra engångs-mensskydd och producerar därmed mindre skräp. Eftersom jag även vill spara pengar tycker jag att det är extra skönt att veta när jag ska få min mens, så att jag inte hamnar i en situation där jag blodar ner mig på bussen (vilket också har hänt), eller i all hast måste köpa mensskydd för att undvika ovanstående situation.
Det måste jag säga, att den här appen är verkligen till stor hjälp för att förutse när mensen ska anlända. Efter att jag hade använt den ett par månader visar den rätt första mensdag med +- 1 dag. Det tycker jag är helt fantastiskt! Jag använder gratisversionen och tycker att det duger helt förträffligt.
Hygglo
Hygglo är en app jag nyligen upptäckt. Det är skapad för att låta människor hyra ut saker som sällan används till personer som plötsligt behöver dem. Vi har inte hyrt ut någonting ännu, men vi har flera gånger hyrt en tigersåg av en supertrevlig kille som heter Andreas.
Hygglo är enkel att använda och det är så otroligt guld att ha möjligheten att hyra saker av en annan privatperson på ett så smidigt sätt. Ofta blir det billigare också. Win-win-win för uthyraren som tjänar en liten slant, för mig som sparar en liten slant (på att hyra i stället för att köpa), samt för jorden, som är i desperat behov av att vi i väst slutar förbruka mer än vår tillägnade fotbollsplan.
🦎 Kommentera gärna och berätta om vilka appar ni använder för att minska er miljöpåverkan.
Ps. Kritiskt tänkande läsare kanske undrar om detta är ett sponsrat inlägg. Det är det inte. Ibland tipsar jag om initiativ och produkter som jag själv tycker om och som jag tror ni skulle uppskatta, dock utan ersättning eller andra band till företagen.
I Melbourne i Australien har 77.000 träd tilldelats ett ID-nummer och fått en egen e-postadress för att göra det enkelt för människor att rapportera om träden utsatts för vandalism eller är försvagade på grund av den fleråriga torkan som har drabbat staden. Det gick inte helt som planerat.
Katie Salerno | Pexels
När jag var barn älskade jag lönnen som stod i den lilla backen utanför vårt hus, som vi barn kunde plocka frökapslarna från och använda som lösnäsor. När jag kom upp i tonåren spenderade jag mycket tid i en av Sveriges nordligaste bokskogar. De senaste åren har jag utvecklat ett alldeles speciellt intresse för träd. Ju mer jag lär mig, desto mer kärlek känner jag för dem.
Jag känner djup vördnad när jag ser en gammal gigant som i mer än ett århundrade har vänt sig mot solen och låtit strålarna värma lövverket, som har böjt sig för vinden och skyddat beundrare från fallande regn. Det är svindlande att tänka på alla historier som de gamla träden har sett utspela sig.
Till: Alm (Quercus canariensis), Träd-ID 1037148
Kära 1037148, Du förtjänar att vara känd som mer än ett nummer. Jag älskar dig. Alltid och för evigt.
Ryan Hafey | Unsplash
Jag är inte ensam om att känna så här för träd. I Melbourne i Australien fick 77.000 träd ett ID-nummer och en egen e-postadress för att göra det enkelt för människor att rapportera om träden utsatts för vandalism eller hade försvagats på grund av den fleråriga torkan som har drabbat staden. Det gick dock inte helt som myndigheterna hade planerat.
Hej trädet vid hörnet mellan Punt Road och Alexandra Avenue och den där lilla gatan som löper längs sidan. Hur mår du? Hur gammal är du? Jag har alltid undrat över dig sedan min lite underliga körinstruktör (som alltid luktade kattmat och pepparmint) berättade för mig att du är hans favoritträd. Jag hoppas att de inte hugger ner dig.
Istället började det snart strömma in tusentals meddelanden av en annan sort till träden. Nämligen Kärleksbrev. Sedan träden fick egna email-adresser 2013 har människor över hela världen skrivit brev till dem och önskat dem väl, skickat positiv energi, ställt frågor och visat sin uppskattning. Så fint, va? Inte nog med det- några har till och med fått svar. Ni kan läsa några av breven i det här inlägget.
Till: Algerisk ek (Quercus canariensis), Träd-ID 1032705
Kära Algeriska ek,
Tack för att du ger oss syre. Tack för att du är så fin. Jag vet inte vart jag skulle befinna mig utan dig som extraherar min koldioxid (jag skulle förmodligen vara i himlen). Var stark, stå högt bland folkmassan. Du är gåvan som fortsätter att ge. Vi skulle prata om naturen, men har inte tillräckligt med tid och har andra prioriteringar, dessvärre. Förhoppningsvis kommer miljön vara vår prioritet en dag.
Hej Herr Willow Leaf Peppermint, eller borde jag säga Fru Willow Leaf Peppermint? Har träd kön? Jag hoppas att du har fått njuta av härlig sol idag Hälsningar L
Hej,
Jag är inte en Herr eller Fru eftersom jag har någonting som kallas perfekta blommor som inkluderar båda könen i min blomstruktur, termen är monoik. Vissa trädarter har endast manliga eller kvinnliga blommor på individuella plantor och har därför ett kön, detta kallas enkönade. Vissa andra träd har både manliga och kvinnliga blommor på samma träd. Allt detta är väldigt förvirrande och det är ganska otroligt hur mångfaldiga och komplexa träd kan vara.
Vänliga hälsningar Herr och fru Willow Leaf Peppermint (samma träd)
🌳 Hoppas ni tyckte att den här historien var lika härlig som jag tyckte den var att skriva. Berätta gärna om era favoritträd i kommentarerna. Jag hade älskat att få läsa om dem!
Endast 2% av allt vatten på jorden är färskvatten som vi har tillgång till i grundvatten, sjöar, vattendrag och is. Vattenbrist leder till krig och konflikter, försvagande av ekosystem och minskad biologisk mångfald. Gällande våra hav riskerar plasten att bli vanligare än fisk om 30 år. Idag tipsar jag om vad vi kan göra för att hjälpa.
Nu på torsdag 22 mars är det världsvattendagen som är ett FN-initiativ som tillkom för att uppmärksamma olika frågor relaterade till vatten. Målet är att sprida information om vattenfrågor och väcka engagemang för vattenrelaterade problem. I år är temat »Nature for water« översatt naturbaserade vattentjänster. Världsvattendagen fokuserar mest på sötvatten, men jag eftersom ändå 98% av världens vatten är saltvatten där det finns egna utmaningar ville jag skriva om mina enklaste tips för att göra en insats för hela världens vatten.
Hej du som är engagerad i frågor kopplade till grundvatten, sjöar och vattendrag 👋
Jordan Whitt | Unsplash
Plantera träd: Få det att regna & fyll på grundvattenreserverna
Träd motverkar jorderosion, lagrar koldioxid från atmosfären i form av kol, vilket har en kylande effekt på klimatet. Varje dag tillför skogarna vattenånga till atmosfären, som sedan kommer ned i form av nederbörd. Skogarna tar upp vatten genom sina rötter och släpper de igen via sina löv via transpiration. Tillsammans med förångning från hav och andra vattenkroppar är det här vad som driver vattnets cykel och laddar atmosfären med vattenånga. Den är processen är så kraftfull att den kan ses från rymden.
Träd bidrar också till försörjning för många fattiga människor. Ny forskning visar nu dessutom att plantering av »lagom många« träd i torra regioner leder till att grundvattenreserverna fylls på till max. Detta motsäger den rådande uppfattningen om att det blir torrare när träd planteras och är väldigt goda nyheter för människor (ofta fattiga) som bor i torra områden. Med andra ord finns det otroligt många goda grunder till att plantera träd, inte minst för att öka tillgängligheten till färskvatten.
Jag och mina vänner Frida och Julia planterade träd när vi var på exkursion till Kina tillsammans
Organisationer som får plantera mina träd
Ni som har följt denna blogg länge vet att jag tycker att det är passande att plantera ett träd vid de flesta anledningar. Det kanske roligaste är att effekten blir så stor för en så liten insats (ibland kostar det så lite som 8 kr för ett träd). Det finns många organisationer som arbetar på olika sätt med trädplantering. Här är organisationerna jag gärna planterar träd genom:
Hej du som är intresserad av frågor kopplade till världshaven 👋
Anurag Harishchandrakar | Unsplash
Rensa haven från plast: Ge de havslevande djuren en chans
Idag finns det 5 biljoner plastbitar som ligger och skräpar i världshaven och om vi inte gör någonting kommer det finnas mer plast än fisk i våra världshav om 30 år. Plasten i haven orsakar lidande för djur som äter den och därefter dör av svält, med magarna fyllda med plast. Detta gäller allt från valar, sköldpaddor och sjöfåglar till mindre fisk som har visats föredrar att äta plast än plankton. För att stoppa den här utvecklingen måste vi framförallt stoppa det ständiga flödet av skräp som hamnar i havet. Men vi måste också städa upp det som redan har hamnat där.
Ricardo Braham | Unsplash
Den största andelen sopor i havet kommer från fartyg, men stormar och floder kan också föra med sig sopor från stränder och städer ut i havet. Därför firas världsvattendagen väldigt bra med att plocka sopor längs en strand i ens närområde tycker jag. Jag själv ska i alla fall ut och plocka skräp på torsdag.
Organisationen som hjälper mig att städa haven
🌊 The Ocean Cleanup startades av en ung kille som kom på att det är smart att låta havet hjälpa till att städa sig självt med hjälp av vågenergi. Om en fullskalig implementering av teknologin han utvecklat förverkligas, förväntas 50% av världens största sopområde till havs- Great Pacific Garbage Patch vara uppstädad inom 5 år. Forskarna vet inte exakt hur stor detta sopområde är, men beräkningar som gjorts tyder på att den är åtminstone lika stor som delstaten Texas
Inspireras av miljöhjältar som fokuserar på havsfrågor 💪
Det här är del 3 i en fördjupning i ämnet Hållbar konsumtion*. Idag blir det lite mer personligt och handlar om hur hållbar konsumtion kan relatera till minimalism, kollaborativ ekonomi- och framförallt lycka.
Artem Beliaikin | Unsplash
Enligt mig handlar hållbar konsumtion dels om att vara en medveten konsument, men framförallt om att inte konsumera så himla mycket. Det var när jag insåg det som jag på riktigt började uppskatta minimalism och kollaborativ ekonomi.
Ett minimalistiskt tankesätt gjorde mig lyckligare
Vad minimalism betyder och hur en praktiserar det skiljer sig åt mellan människor. Men grundtanken inom minimalismen är att göra sig av med det som är onödigt för att lämna plats och frigöra tid till det som verkligen betyder något. Att prioritera det som är viktigt genom att eliminera det som är mindre viktigt. Oftast innebär minimalism att reflektera mycket över sina ägodelar. Eller snarare att rensa bort onödiga ägodelar, så att en inte behöver spendera så mycket tid med att tänka på dem.
Enligt mig bör inte minimalism betraktas som ett mål i sig, utan som ett verktyg som hjälper oss att rensa ut bland våra prylar (och att sluta köpa så många fler) och skapar utrymme till det vi faktiskt är passionerade för, såsom relationer och fritidsaktiviteter. Men det är fortfarande upp till oss att göra det mesta av möjligheterna som minimalism kan öppna upp.
Grundtanken inom minimalismen är att göra sig av med det som är onödigt för att lämna plats och frigöra tid till det som verkligen betyder något.
Jag är inte minimalist i den bemärkelsen att jag räknar mina ägodelar och inte heller äger några onödiga prylar (även om jag jobbar på att minska andelen onödiga saker). Men jag kan känna mig ofri av alla prylar som måste tas om hand, städas undan och förvaras. Jag har exempelvis väldigt svårt att koncentrera mig på en specifik uppgift om det står mycket saker framme. Därför har jag länge velat ändra min relation till mina ägodelar- lösgöra mig. Minimalismen har varit en hjälp för mig på den resan. Sedan jag började praktisera ett minimalistiskt tankesätt känner jag mer frihet, glädje och tillfredsställelse i vardagen.
Garage AG | Unsplash
Så här gör jag för att leva mer minimalistiskt
Jag tränar på att vara nöjd med det jag redan har
Det enklaste sättet för mig att förbli nöjd med det jag redan har, är att aktivt välja att inte «gå på stan» för att titta på alla saker som finns att köpa. Vi exponeras ändå för så mycket reklam designad för att få oss att känna oss missnöjda med det vi har och att vilja köpa nytt. Jag vill inte addera till den känslan. Ju längre tiden går utan att ”fönstershoppa”, desto lättare är det att känna mig nöjd. Men jag kan fortfarande ofta tycka att det är svårt. Just nu sliter jag till exempel med att vara nöjd med lerkrukorna (som jag absolut ville ha) till mina blommor för att «alla andra» har så fina blomkrukor hemma. Det är så sjukt, eftersom jag vet att jag köpte dessa krukor för att jag tänkte att de ska fungera hela livet.
Jag säljer, ger bort och donerar saker jag inte använder
Det vanligaste argumentet för att spara saker är att de kanske kommer till användning i framtiden. Jag själv (och min partner framförallt) använder det här argumentet för att spara på prylar. Och visst är det så, att ett antal av dessa saker kommer att komma till användning någon gång. Men andra kommer inte att göra det.
För att lista ut vilka saker jag ska behålla/inte behålla har jag börjat fundera på 5 saker
Har jag någon gång tidigare haft användning för / glädje av saken?
Under hur lång period hade jag användning för den?
Hur länge sedan är det jag hade användning för den?
Var jag samma person när jag fick glädje av saken som jag är idag?
Kan jag förställa mig vid vilket tillfälle jag kan ha användning av saken i framtiden?
Med hjälp av svaren på ovanstående frågor bestämmer jag mig för om det är sannolikt att jag kommer ha nytta av och eller glädje av föremålet i framtiden. Om jag inte tror att prylen kommer fylla någon funktion hos mig i framtiden bestämmer jag mig för att sälja, ge bort eller donera den.
Jag skyndar inte
Jag brukar aldrig köpa en sak direkt när jag får lust att köpa den. Jag låter det alltid gå en tid för att fundera på om jag «verkligen» vill ha/ behöver den. När jag får tid att tänka efter visar det sig att köplusten allt som oftast bara var en impuls. I skrivande stund kan jag inte komma på en enda sak som jag väntade för länge på att köpa och liksom missade chansen.
Jag deltar i den kollaborativa ekonomin
rawpixel.com | Unsplash
Kollaborativ ekonomi brukar sammanfattas som tillgång framför ägande. För er som vill läsa mer om det har jag tidigare skrivit flera inlägg om kollaborativ ekonomi:
Det är inte så att jag är enormt aktiv inom den kollaborativa ekonomin. Men jag är ändå en deltagare och en stor förespråkare. Jag lånar till exempel ut verktyg till mina grannar, böcker till mina vänner, jag byter gärna sticklingar och förra veckan fick jag min soffa helt gratis. Det roligaste med att delta i kollaborativa aktiviteter och initiativ är att «makten» är fördelad lika mellan människor eftersom dessa aktiviteter bygger på människa-till-människa interaktion. Att vi väljer att exempelvis låna någonting av en annan medmänniska och sedan lämna tillbaka den, i stället för att köpa något som kanske endast används under en kort period- det känns bra.
Jag menar att kollaborativ ekonomi berikar samhället genom att tillgängliggöra fler outnyttjade resurser och framförallt genom att föra människor närmare varandra. Personligen har jag blivit lyckligare på köpet (pun intended).
* «Hållbar konsumtion och produktion syftar till att ”göra mer och bättre med mindre” och höja nettovälfärden från ekonomisk verksamhet genom att minska resursanvändning, utarmning och föroreningar under hela livscykeln och samtidigt höja livskvaliteten.»
Detta är del 2 i miniserien med en fördjupning i ämnet *Hållbar konsumtion som jag skrivit på beställning av er läsare. Idag handlar det om våra sakers liv- från vaggan till graven och hur de påverkar oss och omvärlden på sin färd genom livet.
Prylarna lever ett helt liv- på sätt och vis
Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att undersöka vad en produkt har för miljöpåverkan. Att genomföra en livscykelanalys kräver att en har ett livscykelperspektiv, vilket i sin tur innebär att lyfta blicken och försöka se hela bilden. Ett helikopterperspektiv på en produkts förflyttning i tid och rum skulle en kunna säga.
Med andra ord innebär en livscykelanalys att undersöka hur produkten påverkar miljön från «början till slut»: från utvinningen av råvarorna som produkten består av (tillverkning), genom tiden den används och fram till tidpunkten då den inte längre används och övergår till att bli avgaser, föroreningar eller fast avfall.
Att vara en medveten konsument innebär inte alltid att en kan välja det «bästa» alternativet.
En livscykelanalys brukar också innehålla en produktionskedja som visar alla steg på produktens väg från råvara till kundens hem. Föreställ er vart alla delar till en mobiltelefon kommer ifrån. Mineralerna till skärmen o.s.v. kommer sannolikt från ett land som Kongo-Kinshasa, medan plasten, kretskortet och kameralinsen förmodligen kommer någon helt annanstans ifrån. Efter att alla delar till mobiltelefonen har producerats ska de fraktas till en fabrik där de monteras ihop till en färdig mobiltelefon. Därefter ska telefonen transporteras till butiken och slutligen hem till dig. Hela den här processen kallas för produktionskedja och har förstås en påverkan på människor och miljö.
Bakgrund: Dominik Schröder | Unsplash
Ett livscykelperspektiv och granskning av produktionskedjor är oftast någonting som myndigheter eller företag använder för att utvärdera en varas miljöpåverkan. Men det går att tänka i samma banor även som enskild konsument. Att försöka ha ett livscykelperspektiv när en är ute och handlar kan vara enormt krävande. Jag menar dock att det samtidigt skapar en starkare relation till hur en påverkar sin omgivning genom sina val- vilket är positivt i flera bemärkelser.
OBS☝ Att vara en medveten konsument innebär inte alltid att en kan välja det «bästa» alternativet. Ofta är det svårt att avgöra vad som faktiskt är det bästa utifrån ett helhetsperspektiv. Alla har inte heller verktyg i förhållande till tid, kunskap eller ekonomi för att konsumera hållbart. Som jag tog upp i det förra inlägget om kapitalismen, så finns det även andra starka krafter som motverkar en strävan efter att leva hållbart. Det är politikernas ansvar att reda bot på den problematiken. Den förståelsen är central när vi betraktar oss själva och andra i förhållande till hållbar konsumtion. Så var snälla mot er själva och var snälla mot andra. Med det sagt så menar jag att det alltid är positivt att reflektera kring sina köp och jag tror på att alla har möjlighet att göra någonting.
3 frågor som kan hjälpa en på vägen att konsumera hållbart
Vart kommer produkten ifrån?
Vem har tillverkat produkten?
Vart tar produkten vägen sen?
Låt oss gå in lite närmare på dessa frågeställningar:
1. Vart kommer produkten ifrån?
Milada Vigerova | Unsplash
Om jag ska generalisera är det oftast bäst att välja varor som är tillverkade i ett land nära mig. Allra helst inom landet. Anledningen till det är att långväga transporter har en negativ påverkan på klimatet (och miljön) grundat stora utsläpp från transportsektorn. Andra faktorer som gör det bra att välja inhemska varor är att det är lättare att kontrollera under vilka omständigheter en vara är producerad. När det gäller avstånd brukar jag tänka likadant oavsett vad jag köper. Men många saker produceras inte i så stor utsträckning (eller överhuvudtaget) i Sverige- hur ska en tänka då?
Mat är ofta det enklaste att börja med tycker jag. Speciellt när det gäller varor som inte är processade (och de som endast består av en ingrediens). Vanligen är det tydligt utskrivet i butiken vart varan kommer ifrån. Detta underlättar när en vill köpa närproducerat.
Det har hänt flertalet gånger att jag har valt bort en produkt för att ingen kan svara på vart den egentligen kommer ifrån.
Om jag kan välja mellan morötter i samma prisklass som är odlade antingen i Estland eller Sverige väljer jag svenska morötter. Gärna ekologiska. Då vet jag nämligen att morötterna inte besprutats med kemiska bekämpningsmedel eller gödslats med konstgödsel (jag har tidigare skrivit ett inlägg om miljömärkningar som är bra att känna till för den intresserade). För att göra en fullständig livscykelanalys på de morötterna skulle jag utöver ursprungsland exempelvis behövt veta vart vattnet och gödseln till morötterna kommit från, men det menar jag är överkurs för oss som konsumenter.
Chris Liverani | Unsplash
När det kommer till annat än mat för mänsklig förtäring blir det ofta mycket mer komplicerat. En produkt som består av flera ingredienser eller material kan ofta härstamma från flera platser samtidigt. Det är någonting jag blir trött på gällande hundmat till exempel. När det gäller djurfoder finns det inget krav på att producenten delger konsumenten vart de olika ingredienserna kommer ifrån. Jag tycker att det är väldigt problematiskt eftersom djurskyddslagar kan se väldigt olika ut i olika länder. Jag vill veta att jag inte ger mina hundar mat som kommer från plågade djur och att ingredienserna inte av någon anledning är olämpliga (minns ni de klorblekta hundbenen?) Därför gjorde jag faktiskt en kartläggning av produktionskedjan för hundmaten jag ger mina hundar.
Om jag fick bestämma skulle företagen vara pliktiga att vara transparenta med vart deras produkter är producerade och hur de har förflyttat sig i tid och rum innan de hamnade på marknaden.
Jag rekommenderar att börja sökandet efter produktens ursprung genom att fråga i butiken eller läsa på producentens hemsida. Hittar ni inget kan ni gå vidare och kontakta producenten eller en grossist för att få svar.
Det har hänt flertalet gånger att jag har valt bort en produkt för att ingen kan svara på vart den egentligen kommer ifrån. Även om jag inte alltid får ett svar tycker jag att det är värt att fråga, så att jag har tydliggjort för producenten att jag vill veta mer om produkterna jag funderar på att köpa. Om jag fick bestämma skulle företagen vara pliktiga att vara transparenta med vart deras produkter är producerade och hur de har förflyttat sig i tid och rum innan de hamnade på marknaden. Det skulle underlätta för mig att konsumera hållbart.
2. Vem har tillverkat produkten?
fashionrevolution.org
Har ni någon gång undrat vem som har tillverkat era prylar, hur dennes arbetssituation ser ut och hur mycket personen i fråga får betalt? Att ta reda på vem som har tillverkat en produkt är inte direkt vardagsmat. Men en behöver kanske inte nödvändigtvis ta uppdraget bokstavligt. Även om det hade varit ascoolt att veta exakt vem som har sytt byxorna jag har på mig, monterat ihop min dator, eller odlat upp en av mina favoritväxter så är det ändå viktigare att veta att personen i fråga har gjort detta under bra arbetsförhållanden. «Hur kan en veta det då?» undrar säkert ni. Jag också. Om en producent inte väljer att vara transparent med vem/ vilka/ vilken fabrik som producerar min vara är det väldigt svårt.
Personligen letar jag alltid efter andra hand i första hand (no pun intended).
Ett knep som jag brukar använda mig av är svaret på min första fråga «Vart kommer produkten ifrån?». Är varan producerad i Sverige kan jag känna mig trygg med att arbetarna i det sista ledet av produktionskedjan får skäligt betalt. Att något är producerat i Sverige innebär förstås inte nödvändigtvis (oftast inte?) att också råvarorna kommer från Sverige. Tillverkningsland ger alltså inga garantier för att människor inte utnyttjats och miljön inte påverkas stort i och med råvaruproduktionen.
Återigen kan vi som konsumenter ställa frågor i butiken när vi handlar. Till vår hjälp när vi ska välja finns miljömärkningar. En del märkningar innehåller direkta krav på att arbetarna har bra arbetsvillkor, medan andra garanterar hållbar produktion- vilket indirekt gynnar lokalsamhällena där produkten tillverkas (genom undvikande av miljöförstöring t.ex.). Ett annat sätt att konsumera är att välja att köpa i andra hand. Sakerna som säljs second hand har ju redan tillförts systemet för att «marknaden» efterfrågade dem. Personligen letar jag alltid efter andra hand i första hand (no pun intended).
3. Vart tar produkten vägen sen?
Knud Kittel | Unsplash
Inget går upp i rök- allt hamnar någonstans. Men vart? Eftersom vi nu betraktar konsumtion ur ett livscykelperspektiv för att kunna konsumera hållbart måste vi också ha i åtanke vad som händer med produkten när den är uttjänt eller vi tröttnat på den och gör oss av med den.
Vid tillverkningen av de saker som vi till slut kastar, skapas en massa skräp i form av restavfall från produktion och transport. Det betyder att saken jag slänger inte bara blir till skräp när jag kastar den- prylen i fråga har redan orsakat flera gånger mer skräp långt innan den hamnade i mina händer. Detta betyder att källsortering inte kan utgöra en lösning på problemen som uppkommer genom konsumtion. Missförstå mig inte: självklart ska vi källsortera (jag källsorterar verkligen allt jag kan eftersom vi har som mål att leva zero waste)! Men källsortering når inte roten av problemet (överkonsumtion). Många saker går ju inte ens att återvinna.
99% av allt som skördades, grävdes upp (exempelvis mineraler) och transporterades genom produktionskedjan förvandlas till någon form av avfall inom ett halvår.
I Sverige förbränner vi det mesta av vårat avfall (och mycket av andras), till skillnad från många länder som samlar allt på hög på soptippar. Oberoende av vilket sätt vi hanterar vårat avfall så kommer det att påverka miljön negativt. Saker försvinner ju inte bara. Antingen förbränns de och blir till klimatgaser och andra giftiga ämnen som tillförs till vår atmosfär och luften vi andas, eller så grävs de ned och läcker ut giftiga ämnen i marken. Därför är det viktigt att vi slutar slänga så himla mycket saker.
Ett exempel från USA: Av det totala flödet av material som passerar genom produktionskedjan (naturresurs → fabrikstillverkning → butik → amerikanska hem → avfall) var endast 1% kvar som produkt eller i användning efter 6 månader (år 2009)😱. Detta betyder att 99% av allt som skördades, grävdes upp (exempelvis mineraler) och transporterades genom produktionskedjan förvandlas till någon form av avfall inom ett halvår. Det är klart att det är ohållbart.
Tiago Muraro | Unsplash
För att konsumera hållbart bör en i största möjliga mån försöka välja saker som en kan ha länge (som kanske till och med kan ärvas i generationer). Ska vi ändå göra oss av med saker som är fungerande, så bör vi försöka sälja dem eller skänka bort dem, så att någon annan kan välja att handla second hand. Det allra mest hållbara är givetvis att försöka lära oss att vara nöjda med det vi redan har (trots bombardemanget av reklam med målet att göra oss missnöjda med oss själva och våra liv, så att vi ska köpa nya «bättre» saker). Det är en väldigt stor utmaning för många och jag kan själv känna igen mig i det ibland.
Jag hoppas att ni tyckte att detta väldigt långa inlägg var intressant och att ni fått några verktyg för att tillämpa ett livscykelperspektiv på konsumtion. Jag tänkte att vi ska återkomma till detta med att vara nöjd och känna lycka när vi pratar om hållbar konsumtion nästa vecka. Stay tuned och glöm inte 👇
Lämna gärna en kommentar och berätta vad ni tyckte om det här inlägget. Håller ni med mig? Hur tänker ni kring hållbar konsumtion? 🍀
* «Hållbar konsumtion och produktion syftar till att ”göra mer och bättre med mindre” och höja nettovälfärden från ekonomisk verksamhet genom att minska resursanvändning, utarmning och föroreningar under hela livscykeln och samtidigt höja livskvaliteten.»
För ett tag sedan hade jag som ni kanske minns en omröstning här på bloggen om vilket ämne ni skulle vilja fördjupa er lite mer i. Majoriteten av er som röstade valde hållbar konsumtion* och nu har jag sammanställt tre inlägg för att gå lite mer på djupet på just detta.
Jag kommer inte tipsa er om saker ni ska köpa. Ni känner ju mig. Istället vill jag att vi ska gå igenom tre teman som relaterar till hållbar konsumtion. Idag kommer vi att börja med kapitalismen, sedan gå vidare med livscykelperspektiv nästa vecka och därefter avsluta med att prata om hållbar konsumtion och lyckaveckan därpå. Dela gärna med er av era tankar kring hållbar konsumtion också. Nu kör vi!
Niels Steeman | Unsplash
Pengavinsternas herravälde
Kapitalismen är det ekonomiska system som dominerar de flesta av dagens samhällen. Kapitalism betyder att fabriker och företag ägs av enskilda individer eller andra företag. Med andra ord är det individer och företag (och inte staten eller kooperativ) som äger mest mark och industrier. Inom kapitalismen är det marknadskrafterna (utbud och efterfrågan) som avgör vad, samt hur mycket som ska produceras i form av varor och tjänster. Sverige och många andra västerländska länder är i stort sett kapitalistiska, men staten äger ändå vissa företag. Kapitalismen är en expansiv modell som förutsätter en ständig produktionsökning och bygger på ett mål om ständig ekonomisk tillväxt (kapitalisten ska tjäna mer och mer pengar på tjänster och produkter som konsumenterna köper). Läs mer om grunderna i kapitalismen hos NE.se.
Har vi ett problem eller?
Kapitalismen förstärker ojämlikheter i våra samhällen. Människor blir indelade i klasser där kapitalistklassen är överordnad/ har mer makt än arbetarklassen eftersom arbetarklassen säljer sin arbetskraft till kapitalisterna som i sin tur tjänar större pengar på sitt ägarskap av varor, naturresurser och entreprenörskap. Enligt hjälporganisationen Oxfam gick 82 procent av förmögenhetsökningen i världen till den rikaste procenten av världens befolkning förra året.
Grundförutsättningen för kapitalismen är strävan efter ständig ekonomisk tillväxt och vinst för företag, men den kapitalistiska modellen tar inte hänsyn till negativa konsekvenser för miljön och våra samhällen (utnyttjandet av fattiga människor t.ex.) som uppkommer på grund av ett ständigt ökande användandet av naturresurser. För att nå tillväxt måste företag producera mer och (eller) billigare varor. Det i sin tur betyder att det hela tiden går åt mer naturresurser och innebär en större påfrestning för miljön i förhållande till miljöförstöring, klimatförändringar och föroreningar. Dessa saker gör kapitalismen till ett ohållbart system.
Konsumtionspropaganda, konspirationer och 4 fotbollsplaner var
Scott Webb | Unsplash
Reklamen
Kapitalismens grundprincip gör det svårt för oss att konsumera hållbart. Eftersom företagen drivs av vinstsyften peppras vi konsumenter exempelvis med reklam. Vi exponeras för mellan 3000- 20.000 reklambudskap varje dag (helt vansinnigt). Reklamen är så klart till för att vi ska handla mer saker. Detta gäller förstås alla produkter, även sådana som är mer hållbart producerade än andra. För det är ju så att också företag med hållbarhetsinriktning som regel drivs av ett vinstsyfte (för det är så systemet är uppbyggt).
Vi exponeras för mellan 3000- 20.000 reklambudskap varje dag
Reklam skapar lust att konsumera saker utöver de vi faktiskt behöver. Har någon av er haft lust att köpa den där fina sopborsten i trä, trots att det står en fullt fungerande sopborste i plast hemma? Jag räcker i alla fall upp handen på den 🙋. Att köpa den sopborsten hade inte varit ett hållbart val av mig, även om den är mer hållbart producerad än min plastborste; för jag behöver ju inte en ny borste i trä. Reklam bidrar till att skapa behov som vi egentligen inte har och försvårar för oss att agera som hållbara konsumenter.
Planerat åldrande
Tina Rataj-Berard | Unsplash
Företagen har också andra strategier för att få oss att handla mer. Många saker tillverkas numera med ett mål om att de ska gå sönder i förtid genom ett så kallat «planerat åldrande». Det började redan 1924 med glödlampan, när en kartell av världens största glödlampstillverkare gick ihop och bestämde att glödlampor skulle bli ömtåligare och ha en livslängd på max 1000 timmar så att vi måste köpa nya oftare (en uppfinnare har t.ex. sökt patent på en glödlampa som kunde lysa i 100.000 timmar, men den kom aldrig ut på marknaden).
Många saker tillverkas numera med ett mål om att de ska gå sönder i förtid
Har någon av er varit med om att ett föremål har gått sönder och det är omöjligt att hitta en reservdel för att laga det? Det har jag. En liten plastring gick sönder på mitt dammsugarmunstycke för ett tag sedan, så jag ringde till återförsäljare, tillverkare och reservdelsgrossist för att beställa en ny. Av samtliga fick jag rådet att köpa ett nytt munstycke eftersom det inte fanns någonting som kunde användas som reservdel. Andra saker hemma hos mig som «inte gått att reparera» eller varit billigare att köpa nya inkluderar en kaffekvarn (kugghjulet som maler bönorna är utsliten) och en LED-lampa till mitt akvarium (det går inte att öppna plastlocket som skyddar LED-dioderna för att torka bort saltavlagringar från vattnet).
Det senaste avslöjandet jag läste var att Apple medvetet gör gamla mobiler långsammare (enligt dem för att förlänga batteritiden). Jag är personligen skitsur på det. Jag har ärvt min systers telefon och den har fungerat hur bra som helst- fram tills jag gjorde en uppdatering och batteriet blev helt förstört. Jag måste ha laddare med mig vart jag än går och telefonen laddar ut direkt om det är 30% batteri kvar och jag är ute i temperaturer under 10°C. Jag vet inte om mobilen blivit långsammare eller om den plötsligt börjat dra mer än dubbelt så mycket batteri. Vad jag vet, är att det inte är en slump eftersom det hände i samband med att jag installerade en uppdatering.
För er som vill veta mer om planerat åldrande rekommenderar jag dokumentären Glödlamskonspirationen.
En orättvis spelplan
Igor Ovsyannykov | Unsplash
Om vi skulle dela all jordbruksmark, alla skogar och all övrig produktiv mark rättvist mellan jordens alla människor skulle var och en ha en yta stor som en fotbollsplan att förfoga över per år. Med andra ord ska all mat jag äter, alla resor jag gör och allt jag konsumerar kunna «utvinnas» ur min fotbollsplan. Om de resurser som krävs för att tillverka exempelvis en ny t- shirt till mig inte finns på min fotbollsplan så har jag börjat använda någon annans fotbollsplan om jag köper den t-tröjan (på fotbollsplanen måste det gå att utvinna 2700 liter vatten, bomull till tyget, energi att producera tröjan och energi att frakta tröjan från produktionsplatsen hem till mig).
Den genomsnittliga svensken lever som om hen hade 4,2 fotbollsplaner att tillgå per år. Living Planet Report 2016 beskriver anledningen till att vi förbrukar så enormt mycket resurser per person, som en kombination av «slit- och slängsamhället», transporter och våra matvanor. Om alla levde som oss skulle vi behöva drygt fyra jordklot. Vi konsumerar helt enkelt för mycketoch det kan aldrig vara hållbar konsumtion.
Lämna gärna en kommentar och berätta vad ni tyckte om det här inlägget. Håller ni med mig? Hur tänker ni kring hållbar konsumtion? 🍀
* «Hållbar konsumtion och produktion syftar till att ”göra mer och bättre med mindre” och höja nettovälfärden från ekonomisk verksamhet genom att minska resursanvändning, utarmning och föroreningar under hela livscykeln och samtidigt höja livskvaliteten.»
Har du en gammal mobil liggande i en låda? Du är inte ensam i så fall. 8 av 10 svenskar har nämligen minst en oanvänd telefon hemma. Jag tillhörde också denna sällsamma skara, fram tills jag bestämde mig för att panta min lur.
Jag tillhörde fram till förra veckan den stora skara av svenskar med en extra mobil som aldrig används. För att vara ärlig blev den gamla telefonen bortglömd när den ersattes av en ny som jag ärvde efter min syster för omkring ett år sedan.
Nu när vi har flyttat har vi plötsligt mycket mindre utrymme till att lagra saker och jag har börjat ta tag i att göra mig av med prylar som jag inte använder. Detta är egentligen ett ständigt pågående projekt eftersom jag helst inte kastar något, utan säljer eller skänker, men nu har jag bestämt att jag ska använda tiden som vi är boende i den här lägenheten (mellan 6-12 månader) på att rensa bort ALLT som på något sätt känns överflödigt😅.
En mobil tar ju inte så mycket fysisk plats, men mentalt är min hjärna fullproppad av saker (speciellt nu när vi har så litet förråd att vi måste ha typ tio flyttlådor uppe i lägenheten), så det blev plötsligt bråttom att mobilen skulle bort. Det var verkligen inte svårt: jag pantade den helt enkelt. Det finns olika sätt att göra det på. Det finns ofta möjlighet att lämna in telefonen på platser där en köper mobiler. Ett annat alternativ är pantbanker för elektronik på nätet. Det var en sådan pantbank jag använde mig av. Jag fick ett färdigfrankerat kuvert i posten och behövde bara lägga mobilen i närmaste postlåda.
Hao Zhang | Unsplash
Att tillverka elektronik är belastande för miljön. Bland annat bryts mineraler ofta ur gruvor i olika afrikanska länder, vilket förutom miljöproblem ofta också medför annan problematik så som väpnade konflikter och barnarbete. Därför är det bra om vi kan börja återvinna vår gamla elektronik så att nytillverkningen kan minska. Idag återvinner endast var femte svensk sin gamla mobil. Det allra bästa hade varit om fler också valde att köpa begagnad elektronik!
I Sverige har producenterna ansvar för att se till att mobilerna återvinns på rätt sätt. Men som med det mesta här i världen är saken ändå lite komplicerad. En stor del av de telefoner som samlas in skickas nämligen utomlands och då kan inte producenterna hålla koll på vart de tar vägen (konstigt att inte kunna använda serienumret på något sätt?). Elektronikskrot är världens tredje största illegala handelsvara och dessvärre lär det väl vara en risk att just min telefon försvinner någonstans på vägen och bidrar till någonting dåligt. Men jag valde ändå att panta den- för intentionen från min sida är god och jag har «gjort mitt». Nu är det upp till politikerna och företagen att göra sitt. Jag läste just att Miljöpartiet nu lämnat in ett förslag om ett nytt pantsystem för elektronik- en bra början.
Allt behöver inte köpas nytt. I veckan gick kabinhaken på ett av mina hundkoppel sönder när den hamnade i en konstig vinkel samtidigt som lilla monstret till 25 kg valp bestämde sig för att göra något form av ljushopp i närheten av en stor väg. Skräcken! Jag visste inte om hon skulle komma tillbaka på inkallning, men lyckligtvis gjorde hon det, så ingen skada skedd. Som tur är följer min man scoutmottot «Alltid beredd» slaviskt och hade ett extra koppel i bilen «ifall att».
Hur som helst tycker jag fortfarande om kopplet som gick sönder (slitstarkt av nylon). Vi behövde inte ett nytt koppel- vi behövde helt enkelt en ny kabinhake. Därför lämnade min man in kopplet till skomakaren som misstroget frågade «Har din HUND gjort detta?» Sen letade han fram en ny, kraftigare kabinhake och sydde helt sonika fast den som berget. Därefter ville han inte ha betalt förrän dagen efter när min partner skulle lämna in det andra kopplet för att även byta den kabinhaken (alltid beredd).
Kalaset blev billigare än att köpa ett nytt koppel och jag har nog aldrig sett en så trygg kabinhake, så jag är väldigt nöjd. Till detta kan jag bara tillägga, som alltid: Support your locals ❤️.
Hundsaker jag tror kan vara enkelt och/eller prisvärt att laga:
🔨 Flytväst
🔨 Ytterkläder av olika slag
🔨 Hundsängar
🔨 Koppel
2. Bada hunden med miljösnällt shampoo
Autri Taheri | Unsplash
Det är bra för hunden och miljön att bada med ekologiskt och parfymfritt shampoo. Det finns även hårda tvålar som kan användas till hund. Jag var för ett tag sedan i kontakt med Malin i Ratan som (tillverkar ekologiska tvålar) och frågade henne om hur hennes tvålar är att använda på hund. Hon gav mig ett jättebra och utfyllande svar, så jag har testat hennes tvål Naturell på Zita och tyckte om den!
Ett bra sätt att få saker att hålla och se fina ut länge är att hålla dem rena. Jag brukar till exempel tvätta hundarnas reflexvästar på 30° i tvättmaskinen när de blir smutsiga av slasket ute. Med fördel kan en också tvätta sina nylonkoppel och hundens leksaker. Det brukar jag göra för hand med Västerbottensåpa för jag tänker att det inte är så otäckt ifall det skulle finnas några rester kvar som hundarna får i sig. Till er med läderkoppel rekommenderar jag att använda vax för att impregnera kopplet då och då, för att förhindra att lädret torkar ut. 🐝- vax funkar fint.
4. Ta med kompis på hemestern
Pete Bellis | Unsplash
«Gör mig lycklig, du är hela mitt liv». Sedan vi skaffade hund har det varit naturligt att vara mer hemma under semestern. Vi brukar även åka på bilsemester och vara ute i den härliga svenska sommaren tillsammans med Zita som älskar det (nu har vi ju fått en till, så det lär nog fortsätta så). Jag missunnar ingen att åka utomlands eller att ta semester utan sin hund- det gör jag också ibland. Men ur klimatsynpunkt är det bättre att åka på bilsemester än att flyga. Samtidigt tycker jag att det är väldigt härligt att kunna ta med hunden när jag åker bort över min ledighet. Det känns logiskt på något sätt.
Ja, kanske kompis faktiskt behöver en slips eller fluga. Det är alltid en bra grej att välja pre-loved framför fabriksnytt ur miljösynpunkt. Jag kan rekommendera att leta efter en på Tradera. Där har jag köpt en spindelkostym som Zita hade på Halloween ett år.
Ps. Kritiskt tänkande läsare kanske undrar om detta är ett sponsrat inlägg. Svaret är nej. Jag puffar ibland för initiativ och produkter som jag anser är värda att uppmärksamma, dock utan ersättning eller andra band till företagen.
Appen som låter dig skapa alla lister du kan tänka dig- och dela dem med den/de som är berörda av det du planerar. Jag har ett gäng egna kom-ihåg-listor över växter jag skulle vilja ha, resmål jag vill besöka, ny musik jag måste lyssna på och så vidare. Jag delar även flera lister med min partner Jo, i stil med ”Matinköp”, ”Till renoveringen” och ”Serier & Filmer vi vill se tillsammans”.
Detta är kompisen till Googles desktop-kalender. Det jag tycker bäst om med den här appen är att det går att använda flera kalendrar parallellt. Jag delar (återigen) en kalender med min partner, där vi fyller i händelser som rör oss båda. Jag har också en personlig kalender och när jag hade ett schema att följa på universitetet prenumererade jag på den kalendern också.
Eftersom 
Hygglo är en app jag nyligen upptäckt. Det är skapad för att låta människor hyra ut saker som sällan används till personer som plötsligt behöver dem. Vi har inte hyrt ut någonting ännu, men vi har flera gånger hyrt en tigersåg av en supertrevlig kille som heter Andreas.
