Idag är det Overshoot Day och vi lever från och med nu på lånade resurser fram till nyår

gronamoment.se
Foto: Geran de Klerk via Unsplash

Idag har människan använt mer naturresurser än vår planet kan återskapa på ett år.


I 2015 skrev jag ett inlägg om Overshoot Day som då inföll den 13 augusti. Idag är det återigen Overshoot Day och dagens datum är 2 augusti. I år har alltså den ekologiska skuldens dag anlänt mer än tio dagar tidigare än för två år sedan. Det är rekord- i år igen. Än värre: om alla människor på jorden levde som vi gör i Sverige skulle Overshoot Day istället infalla den 6 april (Norge 18 april). Det betyder att vi skulle ha använt upp alla jordens naturresurser som produceras under ett helt år på endast tre månader!

Globalt sett behöver vi 1,7 jordklot per år för att underhålla våra levnadsvanor. Anledningen till att vi svenskar kan fortsätta leva som att vi hade 4,2 jordklot är att jorden än så länge har mer naturresurser utöver de som produceras per år. Det betyder att vi år efter år utarmar jordens ”reserver” och exploaterar samtidigt våra ekosystem, utrotar världens djur- och växtliv och bidrar till den globala uppvärmningen. Det är ett högriskbeteende.

Vad betyder Overshoot Day?

Overshoot Day (sv. Den ekologiska skuldens dag) är den dag på året då människans ekologiska fotavtryck är större än mängden naturresurser som jorden kan skapa på ett år. Den ekologiska skuldens dag infaller när jorden globalt sett har ett ekologiskt underskott. Det är alltså tidpunkten på året då vi har förbrukat det som borde vara jordens totala årskvot för användning av naturresurser. Overshoot Day inträffar tidigare och tidigare varje år. Läs mer om Overshoot Day på Earthovershootday.org.

EOD-Past-dates-En-1000

Vi vänder den negativa utvecklingen tillsammans

Det krävs förstås politiska reformer för att förhindra att världen utvecklas i en negativ riktning i förhållande till miljön. Politiska reformer har historiskt sett ofta tvingats fram av medborgarrättsrörelser. Därför säger jag, som alltid, att det bästa är att engagera sig i ett medborgarinitiativ eller en organisation som representerar dina värderingar. Tillsammans kan vi uträtta stordåd!

sidharth-bhatia-131092.jpg
Foto: Sidharth Bhatia via Unsplash

Andra positiva saker är förstås att delta i den kollaborativa ekonomin, sprida viktig kunskap om miljöfrågor i era nätverk, shoppa mindre och smartare och äta mindre kött. Glöm inte att berätta för grannarna vad ni har för elförbrukning (att tävla med grannen om vem som har lägst energiförbrukning är mer motiverande till att sänka energianvändningen än pengar, barnen och jordens framtid).


Vad är naturresurser?
Naturresurser eller naturtillgångar är naturföreteelser i form av materia och energi som efterfrågas och utnyttjas av oss människor. Exempel på förnyelsebara naturresurser är vind, sol och skog. Ej förnyelsebara naturresurser är exempelvis olja, kol och malm.

Vad är ekologiskt fotavtryck?
Ekologiska fotavtryck mäter jordens befolknings efterfrågan på ekosystemens tillgångar mot hur stora naturtillgångar det finns. Det ekologiska fotavtrycket har alltså två sidor: utbud och efterfrågan.

Människan efterfrågar växtbaserade livsmedels- och fiberprodukter, boskap och fiskprodukter, virke och andra skogsprodukter, utrymme för stadsinfrastruktur och skog för att absorbera koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Jordens ”utbud” består av biologiskt produktiva land- och havsområden, inklusive skogsmarker, betesmarker, odlingsmark, fiskeområden och bebyggd mark.

Går det att återvinna tandborsten i plast?

4389831997_3f12fa3b64_o
Foto: Laura Henderson (Licens CC BY-ND 2.0)

Får vi kasta all plast i återvinningen? Nehe? Varför inte?

Som många av er säkert har undrat över,  så har jag också frågat mig varför en inte ska kasta all plast i återvinningen. Är det enbart grundat att plastprodukter som inte är förpackningar inte omfattas av producentansvar*? Eller finns det någon annan anledning?

Jag fick faktiskt frågan av en vän för en stund sedan; vad händer egentligen med plasttandborsten som jag lägger i återvinningskärlet? Sorteras den ut eller vad? Jag blev osäker och inspirerad till att söka svaret! Initialt blev jag faktiskt ganska sur när jag med enkelhet hittade information om att plasttandborsten minsann ska kastas i brännbart, men inte en enda vettig förklaring till varför. Efter en del eftersökning och förfrågningar fick jag tillslut svar.

Jag mailade Förpacknings & tidningsinsamlingen

Jag: Hej, Jag undrar vad som händer rent tekniskt ifall jag skulle kasta min plasttandborste i plaståtervinningskärlet? Sorteras den bort och blir till brännbart iaf eller sorteras den på lik linje med den andra plasten? Är det någon anledning till att den plast som inte är förpackning inte ska läggas i plaståtervinningen (utöver producentansvar för förpackningar), exempelvis att annan plast av en eller annan anledning inte går att återvinna? Jag hittar inget svar på någon av dessa frågor någonstans och hoppas ni kan hjälpa

Läs också: säg NEJ TACK till plastpåsar – så här gör jag

FTI: Så länge det som läggs i behållaren är av sådan kvalité så det går att materialåtervinnas så kommer det att ske oavsett om det är en förpackning eller annan plast då sorteringsanläggningarna inte sorterar upp dessa fraktioner innan det läggs på transportbandet för att sorteras med NIR [nära infraröd laser] Anledningen till att de inte ska läggas i våra behållare är som du redan nämnt  kopplat till producentansvaret och därmed finansieringen av hela systemet.

Men jag nöjde mig inte med det svaret

Jag: Bara så att jag har förstått det rätt: Menar du att det blir ”fel” att jag lämnar en plasttandborste till återvinningen, grundat att producenterna  får betala för återvinning av något som egentligen inte ingår i deras lagstadgade ansvar att betala för?

FTI: Exakt så är det. Då alla steg från underhåll och tömning av behållare till materialåtervinningsprocessen av plast kostar pengar så får de som redovisar sina förpackningar och betalar för detta då bära kostnaden för hanteringen av de produkter så som tandborsten mm. som inte är med och finansierar detta system.

Läs också: Mikroplaster: ett problem av enorma proportioner

Är det rimligt att företagen betalar? Ja det tycker jag

Rent krasst är väl sannolikheten att samma företag producerar både tandkrämstuben och tandborsten enormt stor. Kolla själva i tandborsthyllan i butiken. Detta antar jag gälla andra plastprodukter också.

Läs också: År 2050 kommer plasten vara den vanligaste fisken i havet

Jag skiter fullständigt i att det är ”fel” av mig att lämna plast som inte är en förpackning till återvinningen. Nu känner jag mig dessutom verkligen tillfreds med att göra det. Jag kanske är en missdådare, men det skiter jag gladeligen också i. Det tycker jag gott ni också kan göra. Om ni ändå tröttnat på plasttandborsten kan jag varmt rekommendera att ni testar en i bambu i stället :) Själv använder jag enbart bambutandborstar och är väldigt nöjd.


*Producentansvar innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta omhand uttjänta produkter (alltså betalar producenterna för detta). Läs mer om producentansvar hos Naturvårdsverket.

Årskrönika 2016

Januari

8451055057_33da13503e_o
Foto: Sergey Yeliseev Licens CC BY-NC-ND 2.0

I januari gjorde jag DIY deodorant (utan aluminium & parabener) till hen och DIY talgbollar till vildfågel som hittills lockat till sig både nötväcka och större hackspett. Jag skrev också om att det år 2050 kommer vara mer plast än fisk i havet och om små saker vi kan göra för att stoppa den utvecklingen.

Februari

cedric4
Snötäckt Tarfala. Foto: Cedric Abele

I februari delade jag med mig av underbara bilder som mina vänner tagit i subarktis, jag gav en present till jorden på Alla Hjärtans Dag och skrev en krönika om min upplevelse av världen.

Mars

I mars passade jag på att berätta om 3 miljöhjältinnor alla bör känna till! på Internationella kvinnodagen. Jag skrev om Supermiljöbloggens kampanj Ett skräp om dagen och om att Roundup kan komma att förbjudas inom EU.

April

finding-nemo-blackfish
Bildkälla

I april  bestämde sig Sea World för att sluta avla på späckhuggare efter enorma påtryckningar från allmänheten. Jag gjorde en inventering av mina sopor  och skrev för första gången på bloggen om varför jag tilltalas av den kollaborativa ekonomin.

Maj

160813_cj_middag-41
Anette Lovehav. Foto: Cim Ek

I maj skrev min mamma en uppskattad gästkrönika om fördelarna med att använda regnvatten i trädgården, jag berättade om min väninna Ragnhild som lever som vegan och har författat en liten bok med veganska recept. Jag erbjöd faktiskt också en inblick i framtiden. Närmare bestämt till år 2053.

Juni

20.jpg

I juni skrev jag om varför det är så viktigt att barn ges möjlighet att vara utomhus och om uppstarten av min maskkompost som jag är mycket förtjust i.

Juli

160813_cj_vigsel-43
Helene Føllesdal. Foto: Cim Ek

I juli skrev Helene Føllestad en gästkrönika om hur det gick att vara vegetarian i Oslo i en månad. Miljöpartiet vann svenska Greenwashpriset och berättade hur en kan bli kvitt direktadresserad reklam.

Augusti

live_nelvik
Live Nelvik Foto: NRK P3 CC BY-NC-SA 2.0

I augusti återgav jag  10 grunder till varför TTIP måste stoppas, rekommenderade miniserien Live redder verlden. litt där Norges kanske härligaste TV-personlighet är på uppdrag för att göra världen lite bättre. Mina vänner ordnade också möhippa för mig innan mitt bröllop som stod den 13 augusti.

September

boyan_slat
Boyan Slat. Foto: The Ocean Cleanup

I september skrev jag om stämningen mot Svenska staten för Vattenfalls brunkolsförsäljning (heja våra ungdomar). Jag berättade om Boyan Slat som planerar att rensa världshaven för plast (woop woop) och om hur en kan plantera träd genom att sitta i soffan.

Oktober

virunga
Foto: Virunga Movie

I oktober listade jag mina bästa dokumentärtips, vilket flera tycks ha uppskattat. Jag berättade också om mina ambitioner om att börja leva Zero Waste.

November

carolina_foto
Carolina Jeppson. Foto: Privat

I november skrev Carolina Jeppson en uppskattad krönika om frihandel. Jag själv deltog på utdelningen av det nyinstiftade Children’s Climate Prize där årets vinnare var klimathjälten Xiuhtezcatl Tonatiuh Martinez. Han är sjukt bra så det var välförtjänt! Till hjälp för den som har för lite miljö i Instagramflödet postade jag också ett inlägg om 10 intressanta miljökonton att följa på Instagram

December

ezgif.com-video-to-gif.gif

I december startade Earth Guardians ett crew i Sverige och jag skrev en krönika om varför jag inte är speciellt förtjust i julklappar. Jag firade också min födelsedag med att demonstrera för flygskatt tillsammans med Grön Ungdom. JA till flygskatt!

God fortsättning till er allihop! En nyårshälsning kommer från mig den 31 december ♥