Idag är det Overshoot Day och vi lever från och med nu på lånade resurser fram till nyår

gronamoment.se
Foto: Geran de Klerk via Unsplash

Idag har människan använt mer naturresurser än vår planet kan återskapa på ett år.


I 2015 skrev jag ett inlägg om Overshoot Day som då inföll den 13 augusti. Idag är det återigen Overshoot Day och dagens datum är 2 augusti. I år har alltså den ekologiska skuldens dag anlänt mer än tio dagar tidigare än för två år sedan. Det är rekord- i år igen. Än värre: om alla människor på jorden levde som vi gör i Sverige skulle Overshoot Day istället infalla den 6 april (Norge 18 april). Det betyder att vi skulle ha använt upp alla jordens naturresurser som produceras under ett helt år på endast tre månader!

Globalt sett behöver vi 1,7 jordklot per år för att underhålla våra levnadsvanor. Anledningen till att vi svenskar kan fortsätta leva som att vi hade 4,2 jordklot är att jorden än så länge har mer naturresurser utöver de som produceras per år. Det betyder att vi år efter år utarmar jordens ”reserver” och exploaterar samtidigt våra ekosystem, utrotar världens djur- och växtliv och bidrar till den globala uppvärmningen. Det är ett högriskbeteende.

Vad betyder Overshoot Day?

Overshoot Day (sv. Den ekologiska skuldens dag) är den dag på året då människans ekologiska fotavtryck är större än mängden naturresurser som jorden kan skapa på ett år. Den ekologiska skuldens dag infaller när jorden globalt sett har ett ekologiskt underskott. Det är alltså tidpunkten på året då vi har förbrukat det som borde vara jordens totala årskvot för användning av naturresurser. Overshoot Day inträffar tidigare och tidigare varje år. Läs mer om Overshoot Day på Earthovershootday.org.

EOD-Past-dates-En-1000

Vi vänder den negativa utvecklingen tillsammans

Det krävs förstås politiska reformer för att förhindra att världen utvecklas i en negativ riktning i förhållande till miljön. Politiska reformer har historiskt sett ofta tvingats fram av medborgarrättsrörelser. Därför säger jag, som alltid, att det bästa är att engagera sig i ett medborgarinitiativ eller en organisation som representerar dina värderingar. Tillsammans kan vi uträtta stordåd!

sidharth-bhatia-131092.jpg
Foto: Sidharth Bhatia via Unsplash

Andra positiva saker är förstås att delta i den kollaborativa ekonomin, sprida viktig kunskap om miljöfrågor i era nätverk, shoppa mindre och smartare och äta mindre kött. Glöm inte att berätta för grannarna vad ni har för elförbrukning (att tävla med grannen om vem som har lägst energiförbrukning är mer motiverande till att sänka energianvändningen än pengar, barnen och jordens framtid).


Vad är naturresurser?
Naturresurser eller naturtillgångar är naturföreteelser i form av materia och energi som efterfrågas och utnyttjas av oss människor. Exempel på förnyelsebara naturresurser är vind, sol och skog. Ej förnyelsebara naturresurser är exempelvis olja, kol och malm.

Vad är ekologiskt fotavtryck?
Ekologiska fotavtryck mäter jordens befolknings efterfrågan på ekosystemens tillgångar mot hur stora naturtillgångar det finns. Det ekologiska fotavtrycket har alltså två sidor: utbud och efterfrågan.

Människan efterfrågar växtbaserade livsmedels- och fiberprodukter, boskap och fiskprodukter, virke och andra skogsprodukter, utrymme för stadsinfrastruktur och skog för att absorbera koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Jordens ”utbud” består av biologiskt produktiva land- och havsområden, inklusive skogsmarker, betesmarker, odlingsmark, fiskeområden och bebyggd mark.

CETA röstades igenom i EU-parlamentet idag – men kampen är ännu inte förlorad

skiftet-3
Jag bredvid Toofan från skiftet.org innan han överlämnade 15,365 namnunderskrifter mot CETA till EU-parlamentariker Marita Ulvskog (S) i lördags

Vad är CETA?

CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement) är ett handelsavtal mellan Kanada och EU. Liksom systeravtalet TTIP (som just nu är lagt på is i och med Trumps tillträde som president i USA) inkluderar CETA en direktörsdomstol där företag kan stämma stater ifall företagen anser att en stats lagstiftning hotar företagets framtida vinst.

CETA-avtalet kommer att göra det svårt för länder att utveckla miljö- och klimatlagstiftning

Till ovan nämnda domstolar kan enbart företag vända sig. Det skulle kunna gälla missnöje med att en stat genomför lagändringar till skydd för miljön till exempel. Detta har vi redan tidigare sett prov på i ICSID-domstolen där Svenska Vattenfall har  stämt den tyska staten på 50 miljarder för att de vill fasa ut kärnkraften. Ett annat exempel är när delstaten Quebec i Kanada införde lagstiftning mot miljöskadlig fracking och stämdes av ett oljeföretag.

EU-parlamentet röstade ja men kampen är inte över

Idag röstades – handelsavtalet mellan EU och Kanada igenom i EU-parlamentet. Men för att CETA ska bli verklighet krävs att alla EU:s medlemsländer ratificerar avtalet, dvs. röstar ja till avtalet. Kampen är alltså inte över ännu, säger Toofan Salehpour, kampanjare på folkrörelsen Skiftet.

Vi behöver din hjälp

Alla vi som vill se CETA gå i graven behöver mobilisera oss. HÄR kan du skriva under namninsamlingen för att stoppa CETA


Relaterade artiklar publicerade på bloggen

Carolina Jeppsson: Det handlar om frihandelsavtal

10 grunder till varför TTIP måste stoppas

Riksdagsledamot för Vänsterpartiet överklagar hemlighållande av TTIP- dokument

10 grunder till varför TTIP måste stoppas

TTIP.jpg
Bildkälla

TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) är ett frihandelsavtal som EU och USA har förhandlat om sedan 2013. Troligen försöker parterna komma till enighet om avtalet innan USAs nya president väljs den 8 november i år. Förhandlingarna har från början förts bakom stängda dörrar utan att allmänheten eller miljöorganisationer har kunnat ha insyn in vad avtalet ska innehålla. Efter stora protester runt om i Europa har det nu bestämts att nya förhandlingsförslag ska offentliggöras. Men vad är det människor är så rädda för egentligen?

TTIP på 2,5 minuter:

Jordens Vänner har fört en lista på vad du som medborgare borde veta om TTIP. Nedan följer deras lista i förkortad version:

10 saker du bör veta om TTIP

1.  ”… Kort sagt handlar TTIP om att ta bort det som industrin kallar ”tekniska handelshinder”. Det betyder att EU:s regler och standarder inom en lång rad områden som t.ex. matsäkerhet, konsumentskydd och miljö riskerar att bli sänkta eller avskaffade som en följd av avtalet. Målet för avtalet är avreglering, så att industrin ska kunna sälja fler produkter”.

2.Utländska verksamheter kommer att kunna lagföra stater vid sidan om det nationella rättssystemet: Som en del av förhandlingarna ingår den kontroversiella tvistlösningsmekanismen (ISDS – Investor State Dispute Settlement). ISDS ger en utländsk investerare rätt att stämma stater i internationella skiljedomstolar om staterna genomför en politik som går ut över investerarens förväntade vinst. … Exempelvis har Vattenfall stämt Tyskland, Philip Morris har stämt Australien, Chevron har stämt Ecuador och Veolia Egypten.”

Skriv på namninsamlingen för att stoppa TTIP

3. TTIP kan betyda fler kemikalier i leksaker och kosmetika: EU ställer högre krav än USA på användning av och märkning av kemikalier i en lång rad produkter. Medan EU har förbjudit över 1300 kemikalier och ytterligare reglerat användningen av 250 ingredienser är bara 11 substanser förbjudna i USA. Gemensamma regler på kemikalieområdet kan betyda att EU ska acceptera hormonstörande ämnen som ftalater i leksaker för barn eller skadliga substanser i kosmetika.

4.TTIP kan leda till mer GMO, klorkycklingar och tillväxthormoner i EU: EU riskerar att tvingas tillåta gen-modifierade matvaror utan märkning från USA, där genmodifierade organismer (GMO) är mycket utbrett. Företag i USA pressar förhandlarna för att få EU att minska sina restriktioner på import av icke godkända GM – grödor, öka godkännandena och minska säkerhetstest av GM – grödor och ersätta obligatorisk märkning av GM – matvaror och – foder med frivilliga regler.”

5.TTIP är dåligt för klimatet: Det är mycket sannolikt att TTIP kommer att medföra ökad import av skiffergas, tjärsand och olja från USA, där den beryktade fracking – metoden är utbredd … ”

6.TTIP kan betyda adjö till EU:s försiktighetsprincip: Europeisk och amerikansk lagstiftning bygger på olika grundprinciper. I USA krävs vetenskapliga bevis för att t.ex. förbjuda specifika kemikalier medan i EU kan ämnen förbjudas på en väldokumenterad misstanke. USA betraktar EU:s försiktighetsprincip som ett handelshinder och menar at det t.ex. stänger ute det amerikanska lantbrukets genförändrade produkter eller kycklingar tvättade med klor från Europa.”

7. ”TTIP kan medföra restriktioner på offentlig upphandling som främjar inköp av lokala och hållbara produkter: TTIP riskerar att motarbeta lokala matvaruprogram i USA och EU som försöker främja hälsosammare, mer hållbara och lokalt producerade matvaror genom offentliga inköp. Detta eftersom prioriteringen av lokala matvaror ses som ett handelshinder.”

8.De ekonomiska fördelarna med TTIP är starkt övervärderade: Förespråkarna för TTIP framhäver ständigt att ett handelsavtal med USA kommer att kunna pumpa upp EU:s ekonomi med 120 miljarder euro och skapa åtskilliga tusen arbetsplatser. … Samtidigt är beräkningarna fulla med förutsättningar som EU:s ekonomi inte lever upp till och bortser från väsentliga utgifter förbundna med avtalet.”

9. ”Förhandlingarna föregår bakom Slutna dörrar: Medborgarna och det organiserade civilsamhället har vägrats tillgång till förhandlingsbordet, medan näringslivets lobbyister har haft privilegierad tillgång till information och möjlighet att bli hörda. Allmänheten har bara tillgång till en rad läckta dokument från förhandlingarna, som det aldrig var meningen att befolkningen skulle ha insyn i. Den bristande öppenheten gör det svårt att följa förhandlingarna och tillförsäkra att den breda allmänhetens intressen inte sätts åt sidan. …”

10. ”… Med i förhandlingarna hör etablerandet av ett gemensamt regleringsråd som ska garantera att lagar och regler i framtiden utformas i tätt samarbete mellan EU och USA. Det betyder att USA ska rådfrågas varje gång medlemsländerna nationellt eller på EU-nivå önskar genomföra ny lagstiftning, t.ex. på miljö- eller hälsoområdet. Regleringsrådet öppnar samtidigt upp för att näringslivslobbyister kan få inflytande på europeisk och därmed också svensk lagstiftning innan allmänheten får kännedom om processen.”

stop_TTIP
Bildkälla


Kunskap är makt. Lär dig mer och se vad du kan göra för att stoppa fulavtalet: