”Gröna moment uppmärksammar något inom miljö- och klimatfrågan som inte många andra gör- just oss kvinnor. Det är fantastiskt att se ert innehåll och arbete för att främja både hållbar utveckling i relation till ett genusperspektiv!”
För en kort tid sedan blev jag kontaktad av Kristina på GreenMatch som berättade att jag var nominerad till hållbarhetsinspiratör 2017. Idag fick jag besked om att jag är en av 40 stycken som kom med på listan. Jag är så glad! Extra roligt var förstås att GreenMatch uppmärksammat min serie om 100 kvinnliga miljöhjältar.
Jag fick frågan om mitt bästa tips till en hållbar livsstil och svarade:
”Delta i ett medborgarinitiativ för att förändra tillsammans med andra. Historiskt har politiska reformer på miljöområdet ofta föregåtts av medborgarkamp. Personligen tilltalas jag av initiativ inom kollaborativ ekonomi.”
Jag vill passa på att tacka alla er som har uttryckt stöd för 100 kvinnliga miljöhjältar, till er som bidragit till listan och till er som fortsätter att sprida och dela den. Respekt till alla icke-män därute som får för lite uppmärksamhet för det viktiga arbete ni gör.
Det finns några kökstillbehör som både förgyller tillvaron och bidrar till att konsumera mindre.
Bivaxdukar
Foto: Roman Kraft via Unsplash
Jag använder bivaxdukar för att packa in mat i stället för att använda plastpåsar. Det är enkelt att göra egna om ni vill. Recept hittar ni här: DIY bivaxduk ersätter plasten
Jag brukar ta med egna matlådor när jag ska köpa take-away och det är sällan några problem. Det är så skönt när det är möjligt att undvika engångsartiklar!
Ätpinnar
Foto: Lily Lvnatikk via Unsplash
När jag var i Kina för två år sedan köpte jag underbart fina ätpinnar där. När jag köper take-away mat på platser där det är naturligt att få med ätpinnar brukar jag därför alltid säga att jag inte behöver pinnarna. Det blir liksom lyxigare att använda de jag har hemma. Jag brukar även avstå från soyan på påse och använder i stället soya jag har
Tygservetter
Foto: Hans Vivek via Unsplash
Tygservetter har ersatt allt behov av hushållspapper både till vardags och fest. Så enkelt att bara slänga in i tvättmaskin efter användning.
Kaffefilter i tyg
Foto: Daniel Russwick via Unsplash
Foto: Chris Campbell CC-BY-NC 2.0
Jag använder två kaffefilter i lintyg som jag köpte av en tjej som sytt dem själv. De ser ut som vanliga kaffefilter i papper och jag tror jag betalade 25 kr styck för dem. Det var ett riktigt klipp! Jag tömmer kaffesumpen i maskkomposten, sköljer av filtret och använder det på nytt. När jag använt båda några gånger kokar jag dem bara i en kastrull på spisen och de är klara att användas på nytt.
Disktrasor i tyg
Foto: Jennifer Burk via Unsplash
Disktrasan i tyg tvättar jag i tvättmaskin på 60° när de känns ofräscha. Så är de strax klara till att användas på nytt. På något sätt känns det också som det blir mer rent än att använda en wettex-variant.
Kökshanddukar
Foto: Chinh Le Duc via Unsplash
Hej då hushållspapper!
Tipsa mig gärna om fler flergångsartiklar som gör livet lättare 🌸
Du har säkert hört att kvinnor kommer att rädda världen. Men kan du namnge fler än tre miljöhjältinnor? Under tio veckor kommer du i denna bloggserie få stifta bekantskap med totalt 100 av dem. Tio nya personer introduceras varje måndag. Hjältarna listas i bokstavsordning och utan inbördes rangordning. Detta är del 10/10 i en skildring av 100 kvinnor som räddar världen.
➊ Susan Solomon
Susan Salomon. Foto: Public Domain
Solomon är kemist som forskar på atmosfärkemi hos National Oceanic and Atmospheric Administration (NOOA) Hennes forskning spelade en nyckelroll i upptäckten att förlusten av ozon i atmosfären (ozonhålet) över Antarktis orsakades av mänskliga utsläpp av klorfluorkarboner vilket i förlängningen ledde till ett globalt förbud mot användande av dessa kemikalier.
Professor i skogsekologi som i huvudsak forskar på svampmycel som under markytan ansluter träd i ett nätverk och möjliggör interaktion och kommunikation mellan träd. Hon och hennes team har upptäckt att mycel kan flytta vatten, kol och näringsämnen mellan träd. De har också visat att dessa komplexa nätverk utgår ifrån det Simard kallar moderträd. Moderträd är de största träden i skogar och fungerar som ett nav för mycelnätverken och de kan stötta unga träd genom att förse dem med de näringsämnen de behöver för att växa.
➌ Sylvia Earle
Sylvia Earle. Foto: OAR/National Undersea Research Program (NURP) (NOAA Photo Library) Public domain
Earle är oceanograf som har forskat om havet i över 60 år och ha utgivit mer än 150 vetenskapliga publikationer. Hon är tidigare chefsforskare hos National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) och grundare av Mission Blue som arbetar för att generera allmänhetens stöd för världsomspännande nätverk av marina skyddsområden. Genom åren har hon överösts med utmärkelser för sina värv.
Edwards är klimatolog som är känd för sin förmåga att kommunicera klimatforskningen till allmänheten. I hennes forskning modellerar hon effekter av framtida klimatförändringar och studerar hur säkra kan vara i vår kunskap om klimatet historiskt sätt. Hon bloggar också om klimatförändringarna på All models are wrong.
Roth är reproduktionsbiolog som arbetar för att skydda den akut utrotningshotade sumatranoshörningen från att dö ut (det finns mindre än 275 individer kvar). Hon har i sitt arbete vid Cincinnati Zoo arbetat för att deras sumatranoshörningshona Emi skulle klara att bära fram en unge (tidigare hade hon fått missfall fem gånger). Roth designade en hormonbehandling som hjälpte Emi att bära fram en levande kalv i 2001, vilket blev den första som fötts i fångenskap på 112 år. Sedan dess har flera kalvar fötts och minst en har till skyddsområdet Sumatran Rhino på Sumatra.
➏ Terrie M. Williams
Terrie Williams. Foto: AAAS
Williams är professor i biologi som forskar på stora rovdjur och är specialiserad på marina däggdjur. Hennes sätt att bedriva forskning genom användning av videokameror och modellering har lett till flera genombrott i vår förståelse för flera arters rutin-beteenden. Hon löste mysteriet om hur delfiner kan hålla sig under vatten så länge – de spenderar nämligen mycket tid på att ‘glida’ snarare än simma för att hålla nere sin syrekonsumtion. Hon ansågs också vara den enda som kunde rädda den lilla Hawaiiska munksälen KP2 (som är en akut hotad art) som övergavs av sin mamma. Hon skrev senare en bok om den erfarenheten: The Odyssey of KP2: An Orphan Seal, a Marine Biologist, and the Fight to Save a Species
Shiva är miljöaktivist och engagerar sig i frågor om jordbruk, mat och motstånd mot globaliseringen. Hon har assisterat organisationer i ett flertal länder med kampanjer mot genmodifiering av grödor och spelar en viktig roll i den ekofeministiska rörelsen. Hon har fått många utmärkelser, däribland The Right Livelihood Award för hennes insatser inom jordbruk, biodiversitet, ekologi och genusfrågor.
Maathai (1940-2011) var en Kenyansk politisk aktivist som grundade Green Belt Movement som arbetar med bland annat trädplantering (över 50 miljoner träd i Kenya), klimatförändringar och genusfrågor. Hon grundade Institutet för fred- och miljöstudier i Nairobi och var mellan 2003- 2005 Kenyas vice miljöminister. Hon tilldelades Right Livelihood Award 1984 och Nobels fredspris 2004.
➒ Winnie Byanyima
Winnie Byanyima . Foto: Public Domain
Byanyima är gräsrotsaktivist och tidigare politiker från Uganda som var ledare för en FN-arbetsgrupp som behandlade genusaspekter i förhållande till milleniemålen samt i förhållande till klimatförändringarna. Hon är medgrundare till Global Gender and Climate Alliance och är idag direktör för Oxfam International som arbetar med fattigdomsbekämpning.
LaDuke är amerikansk miljörättsaktivist och skribent som arbetar med klimatförändringarna, förnybar energi och miljörättvisa. Hon är medgrundare till Honor the Earth som är en organisation som fungerar som en nationell stödgrupp för att uppbåda offentligt stöd för miljörättvisa för ursprungsfolk. Honor the Earth var till exempel aktiva i organiseringen av protesterna mot Dakota Access Pipeline.
Tycker du också att kvinnliga superhjältar bör uppmärksammas? Dela det här inlägget
