Jag är en av 40 hållbarhetsinspiratörer i Sverige 2017

gronamoment.se

”Gröna moment uppmärksammar något inom miljö- och klimatfrågan som inte många andra gör- just oss kvinnor. Det är fantastiskt att se ert innehåll och arbete för att främja både hållbar utveckling i relation till ett genusperspektiv!”


För en kort tid sedan blev jag kontaktad av Kristina på GreenMatch som berättade att jag var nominerad till hållbarhetsinspiratör 2017. Idag fick jag besked om att jag är en av 40 stycken som kom med på listan. Jag är så glad! Extra roligt var förstås att GreenMatch uppmärksammat min serie om 100 kvinnliga miljöhjältar.

40 inspiratörer för hållbar livsstil 2017

Jag fick frågan om mitt bästa tips till en hållbar livsstil och svarade:

”Delta i ett medborgarinitiativ för att förändra tillsammans med andra. Historiskt har politiska reformer på miljöområdet ofta föregåtts av medborgarkamp. Personligen tilltalas jag av initiativ inom kollaborativ ekonomi.”

För att se hela presentationen av GRÖNA MOMENT och hela listan över 40 hållbarhetsinspiratörer 2017, klicka här. På årets lista hittar ni många bra bloggar och intressanta personer att följa.


Jag vill passa på att tacka alla er som har uttryckt stöd för 100 kvinnliga miljöhjältar, till er som bidragit till listan och till er som fortsätter att sprida och dela den. Respekt till alla icke-män därute som får för lite uppmärksamhet för det viktiga arbete ni gör.

100 kvinnliga miljöhjältar: Del 10 – Från reproduktionsbiolog till atmosfärkemist

Du har säkert hört att kvinnor kommer att rädda världen. Men kan du namnge fler än tre miljöhjältinnor? Under tio veckor kommer du i denna bloggserie få stifta bekantskap med totalt 100 av dem. Tio nya personer introduceras varje måndag. Hjältarna listas i bokstavsordning och utan inbördes rangordning. Detta är del 10/10 i en skildring av 100 kvinnor som räddar världen.


Susan Solomon

Susan Solomon environmental heroine
Susan Salomon. Foto: Public Domain

Solomon är kemist som forskar på atmosfärkemi hos National Oceanic and Atmospheric Administration (NOOA) Hennes forskning spelade en nyckelroll i upptäckten att förlusten av ozon i atmosfären (ozonhålet) över Antarktis orsakades av mänskliga utsläpp av klorfluorkarboner vilket i förlängningen ledde till ett globalt förbud mot användande av dessa kemikalier.

➋ Suzanne Simard

Suzanne Simard environmental heroine
Suzanne Simard. Foto: TED Conference (CC BY-NC 2.0)

Professor i skogsekologi som i huvudsak forskar på svampmycel som under markytan ansluter träd i ett nätverk och möjliggör interaktion och kommunikation mellan träd. Hon och hennes team har upptäckt att mycel kan flytta vatten, kol och näringsämnen mellan träd. De har också visat att dessa komplexa nätverk utgår ifrån det Simard kallar moderträd. Moderträd är de största träden i skogar och fungerar som ett nav för mycelnätverken och de kan stötta unga träd genom att förse dem med de näringsämnen de behöver för att växa.

Sylvia Earle

Sylvia Earle environmental heroine
Sylvia Earle. Foto: OAR/National Undersea Research Program (NURP) (NOAA Photo Library) Public domain

Earle är oceanograf som har forskat om havet i över 60 år och ha utgivit mer än 150 vetenskapliga publikationer. Hon är tidigare chefsforskare hos National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) och grundare av Mission Blue som arbetar för att generera allmänhetens stöd för världsomspännande nätverk av marina skyddsområden. Genom åren har hon överösts med utmärkelser för sina värv.

➍ Tasmin Edwards

tamsin-edwards-environmental-heroine.jpg
Tamsin Edwards. Foto: CERN

Edwards är klimatolog som är känd för sin förmåga att kommunicera klimatforskningen till allmänheten. I hennes forskning modellerar hon effekter av framtida klimatförändringar och studerar hur säkra kan vara i vår kunskap om klimatet historiskt sätt. Hon bloggar också om klimatförändringarna på All models are wrong.

➎ Terri Roth

Terri Roth environmental heroine
Terri Roth. Foto: Snbehnke (CC BY-SA 3.0)

Roth är reproduktionsbiolog som arbetar för att skydda den akut utrotningshotade sumatranoshörningen från att dö ut (det finns mindre än 275 individer kvar). Hon har i sitt arbete vid Cincinnati Zoo arbetat för att deras sumatranoshörningshona Emi skulle klara att bära fram en unge (tidigare hade hon fått missfall fem gånger). Roth designade en hormonbehandling som hjälpte Emi att bära fram en levande kalv i 2001, vilket blev den första som fötts i fångenskap på 112 år. Sedan dess har flera kalvar fötts och minst en har till skyddsområdet Sumatran Rhino på Sumatra.

➏ Terrie M. Williams

terrie-williams-environmental-heroine.jpeg
Terrie Williams. Foto: AAAS

Williams är professor i biologi som forskar på stora rovdjur och är specialiserad på marina däggdjur. Hennes sätt att bedriva forskning genom användning av videokameror och modellering har lett till flera genombrott i vår förståelse för flera arters rutin-beteenden. Hon löste mysteriet om hur delfiner kan hålla sig under vatten så länge – de spenderar nämligen mycket tid på att ‘glida’ snarare än simma för att hålla nere sin syrekonsumtion. Hon ansågs också vara den enda som kunde rädda den lilla Hawaiiska munksälen KP2 (som är en akut hotad art) som övergavs av sin mamma. Hon skrev senare en bok om den erfarenheten: The Odyssey of KP2: An Orphan Seal, a Marine Biologist, and the Fight to Save a Species

Vandana Shiva

vandana-shiva-environmental-heroine.jpg
Vandana Shiva. Foto: greensefa (CC BY 2.0)

Shiva är miljöaktivist och engagerar sig i frågor om jordbruk, mat och motstånd mot globaliseringen. Hon har assisterat organisationer i ett flertal länder med kampanjer mot genmodifiering av grödor och spelar en viktig roll i den ekofeministiska rörelsen. Hon har fått många utmärkelser, däribland  The Right Livelihood Award för hennes insatser inom jordbruk, biodiversitet, ekologi och genusfrågor.

➑ Wangari Maathai

Wangari Maathai environmental heroine
Wangari Maathai. Foto: s pants (CC BY 2.0)

Maathai (1940-2011) var en Kenyansk politisk aktivist som grundade Green Belt Movement som arbetar med bland annat trädplantering (över 50 miljoner träd i Kenya), klimatförändringar och genusfrågor. Hon grundade  Institutet för fred- och miljöstudier i Nairobi och var mellan 2003- 2005 Kenyas vice miljöminister. Hon tilldelades Right Livelihood Award 1984 och Nobels fredspris 2004.

➒ Winnie Byanyima

winnie-byanyima-environmental-heroine.jpg
Winnie Byanyima . Foto: Public Domain

Byanyima är gräsrotsaktivist och tidigare politiker från Uganda som var ledare för en FN-arbetsgrupp som behandlade genusaspekter i förhållande till milleniemålen samt i förhållande till klimatförändringarna. Hon är medgrundare till Global Gender and Climate Alliance och är idag direktör för Oxfam International som arbetar med fattigdomsbekämpning.

➓ Winona LaDuke

Winona LaDuke environmental heroine
Winona LaDuke. Foto: Jim (CC BY-SA 2.0)

LaDuke är amerikansk miljörättsaktivist och skribent som arbetar med klimatförändringarna, förnybar energi och miljörättvisa. Hon är medgrundare till Honor the Earth som är en organisation som fungerar som en nationell stödgrupp för att uppbåda offentligt stöd för miljörättvisa för ursprungsfolk. Honor the Earth var till exempel aktiva i organiseringen av protesterna mot Dakota Access Pipeline.


Tycker du också att kvinnliga superhjältar bör uppmärksammas?
Dela det här inlägget

Saknas någon?
Lämna en kommentar och berätta


ALLA DELAR I SERIEN 100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR

Del 1: Från ZeroWaste-guru till modell
Del 2:
Från antitjuvjägare till grundaren av Greenpeace
Del 3: Från dokumentärskapare till klimatminister
Del 4: Från redwoodskogens bodyguard till Green Porno
Del 5: Från grönyteanläggare till matsvinnsbekämpare
Del 6:
Från insektsforskare till Everglades beskyddare
Del 7: Från Kinas mest kända klimatfeminist till kvinnan som återinförde vargarna till Yellowstone
Del 8: Från världsomvälvande författarskap till flickan som räddar Mexikanska Golfen
Del 9: Från elefantviskare till The Grandmother of Trees
Del 10: Från reproduktionsbiolog till atmosfärkemist

100 kvinnliga miljöhjältar: Del 9 – Från elefantviskare till The Grandmother of Trees

Du har säkert hört att kvinnor kommer att rädda världen. Men kan du namnge fler än tre miljöhjältinnor? Under tio veckor kommer du i denna bloggserie få stifta bekantskap med totalt 100 av dem. Tio nya personer introduceras varje måndag. Hjältarna listas i bokstavsordning och utan inbördes rangordning. Detta är del 9/10 i en skildring av 100 kvinnor som räddar världen.


➊ Saalumarada Thimmakka

saalumarada_thimmakkaj-environmental-heroine.jpeg
Saalumarada Thimmakka. Foto: Arun4speed (CC0)

105-åriga Thimmakka och hennes man (som nu är avliden) var ofrivilligt barnlösa, vilket innebär ett stort stigma på den indiska landsbygden. Efter 25 års barnlöshet bestämde de sig för att börja planera så många träd de kunde och Thimmakka har under 75 år planterat över 380 Banyan-träd längs en motorväg i ett nederbördsfattigt område i sin hemstat Karnataka i Indien. I perioder när regnet uteblivit har hon vattnat skotten fyra gånger om dagen med vatten som hon burit från en brunn belägen kilometervis bort. Hon gavs namnet Saalumarada som betyder ”rad av träd” på Kannanda (ett av de officiella språken i Indien) från sin hemby där hon nu anses vara en stor förebild. Hennes trädplantering beräknas vara värd minst $270.000, men trots att hon själv lever i fattigdom planerar hon att låta träden stå.

Safia Minney

Safia Minney environmental heroine
Safia Minney. Foto: safia-minney.com (använt med tillåtelse)

Minney är grundare av klädföretaget People Tree som är vida erkänt för sin hållbara produktion. Hon är även VD för Po-Zu som är ett skoföretag som också arbetar utifrån hållbara metoder.  Minney menar att fast fashion måste bort och ersättas med slow fashion som tar hänsyn till textilarbetarna och miljön. Hon är författare till böckerna Slow Fashion- Aestetics Meets Ethics och Slave to Fashion och har även medverkat i dokumentären The True Cost (2015) som handlar om modeindustrins utnyttjande av människor och miljö i det globala syd.

➌ Sandra Bessudo

sandra-bessudo-environmental-heroine.jpeg
Sandra Bessudo aboard the research schooner Tara in Malpelo. Foto: © Yann Chavance / Tara Expeditions Foundation (använt med tillåtelse)

Bessudo är marinbiolog som som arbetat ihärdigt för att skydda hajar och marin biodiversitet runt Colombias kust. Bessudo är grundare och var tidigare direktör för stiftelsen Malpelo foundation där hon var djupt involverad i etablerandet av skyddsområdet runt ön Malpelo som är en global hot-spot för marint liv utanför Colombias kust. Området runt ön är nu listat som världsarv hos UNESCO. Numera arbetar hon som generaldirektör för den statliga myndigheten för internationellt samarbete i Colombia.

➍ Sangduen Chailert

sangduen-chailert-environmental-heroine.jpeg
Sangduen Chailert. Foto: Elemanxx (CC BY 3.0)

Chailert är grundare till stiftelsen Save Elephant Foundation som arbetar för att skydda utrotningshotade asiatiska elefanter i hennes hemland Thailand. Hon har också etablerat det  250 hektar stora skyddsområdet Elephant Nature Park för skadade eller föräldralösa elefanter i alla åldrar, varav många blivit räddade från ägare som vanvårdat dem och utnyttjat dem vid skogsavverkning, turistaktiviteter och tiggeri.

➎ Shadia Fayne Wood

Shadia Fayne Wood environmental heroine
Shadia Fayne Wood. Foto: Robert van Waarden (använt med tillåtelse)

Som sjuåring började Wood kampanja för att cancerfallen i hennes närområde som orsakats av giftigt avfall skulle bemötas. Efter åtta års kamp inrättades lagstiftning för  att finansiera Programmet för inaktivt avfall och avfallshantering som identifierar och sanerar platser med farligt avfall i delstaten New York. Wood har varit kampanjledare i Environmental Justice & Climate Change Initiative och är grundare och direktör för Project Survival Media som är ett globalt ungdomsnätverk som producerar foto- och videodokumentärer om klimatförändringarna.

➏ Shehla Masood

Shehla Masood
Sheila Masood. Foto: Alchetron

Masood (1973-2011) var en aktivist som är mest känd för sitt arbete mot myndighetskorruption i hennes hemland Indien. Hon var även miljöaktivist och månaderna innan hon blev mördad (brottet  uppklarades aldrig) protesterade hon högljutt mot gruvbolaget Rio Tintos planer om diamantutvinning i Chhatarpur-distriktet som skulle hota en viltpassage mellan  Panna Tiger-reservatet och Navardehi Wildlife Sanctuary och riskera att förgifta Shyamriflodens avrinningsområde (företaget bestämde sig för att dra sig ur projektet 2016).

➐ Sheila Watt-Cloutier

IceCider
Sheila Watt-Cloutier. Foto: Robert J. Galbraith (CC BY-ND 2.0)

Watt-Cloutier är en av de  främsta förespråkarna för inuiternas rättigheter. Mellan 1995-2006 arbetade hon för Inuit Circumpolar Council (ICC) och har i den egenskapen arbetat för att George W. Bush-administrationen i USA inte skulle hindra Arktiska stater från att införa riktlinjer för att minska sina växthusgasutsläpp, bland annat genom att presentera Arctic Climate Impact Assessment (ACIA) för senator John McCaine’s vetenskapsakademi. I 2007 blev hon nominerad till Nobelpriset för sitt arbete med att illustrera hur klimatförändringarna hotar mänskliga rättigheter i Arktis. Hon är också författare till boken The Right to be Cold som handlar om just detta.

➑ Simran Sethi

Simran Sethi environmental heroine
Simran Sethi. Foto: Michelle Mockbee (CC BY-NC-ND 2.0)

Prisvinnande miljöjournalist som skriver om ekologisk hållbarhet och mat. Hon är författare till boken Bread, Wine, Chocolate: The Slow Loss of the Foods We Love  och har bland annat synts som miljöexpert hos Oprah Winfrey och The Ellen DeGeneres show. Hon har arbetat som miljöskribent på flertalet stora nyhetsmedier så som NBS och Huffington Post. Hon har även producerat ljud och bild på TreeHugger.com som är en ledande webbsida med miljöprofil.

➒ Sofia Jannok

sofia-jannok-environmental-heroine.jpg
Sofia Jannok. Foto: Gregor Tatschl (CC BY-SA 2.0)

Samiska artisten Jannok har länge arbetat för samernas rättigheter och för att motverka gruvetableringen i Sápmi. I av 2015 talade hon på FN:s klimatkonferens i Paris, i 2016 reste hon till North Dakota för att sluta upp i kampen mot oljeledningen North Dakota Access Pipeline och i år medverkade hon vid People’s Climate March i Stockholm 29 april.

➓ Susanna Baltscheffsky

Klotet
Susanna Baltscheffsky. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Journalist med klimat, miljö, energi och teknik som specialitet. Hon var Svenska Dagbladets miljö- och klimatreporter i mer än 15 år och har därefter arbetat som chefredaktör på Ny Teknik och med redaktionell utveckling för Nobel Media. Hon är sedan början av 2017 producent och reporter på vetenskapsradions miljöprogram Klotet.


Tycker du också att kvinnliga superhjältar bör uppmärksammas?
Dela det här inlägget

Saknas någon?
Lämna en kommentar och berätta


ALLA DELAR I SERIEN 100 KVINNLIGA MILJÖHJÄLTAR

Del 1: Från ZeroWaste-guru till modell
Del 2:
Från antitjuvjägare till grundaren av Greenpeace
Del 3: Från dokumentärskapare till klimatminister
Del 4: Från redwoodskogens bodyguard till Green Porno
Del 5: Från grönyteanläggare till matsvinnsbekämpare
Del 6:
Från insektsforskare till Everglades beskyddare
Del 7: Från Kinas mest kända klimatfeminist till kvinnan som återinförde vargarna till Yellowstone
Del 8: Från världsomvälvande författarskap till flickan som räddar Mexikanska Golfen
Del 9: Från elefantviskare till The Grandmother of Trees
Del 10: Från reproduktionsbiolog till atmosfärkemist