Jordens Dag 2018 fokuserar på plastskräp

Jordens Dag 2018 Jordglob Earth Day

Den 22 april 1970 – för snart 50 år sedan, gjorde miljontals människor gemensam sak och samlades till en stor protest mot den skadliga miljöpåverkan som industrialismen medfört. Startskottet hade gått för den globala manifestationen som idag heter Earth Day, eller som vi svenskar kallar den: Jordens Dag.


Jordens dag är ett tillfälle då människor manifesterar, möter sina folkvalda politiker, planterar träd (som jag tycker om att göra) och städar upp gator och torg. Den här dagen brukar även företag och organisationer passa på att förbinda sig att göra hållbarhetssatsningar. År 2009 utsåg  till och med FN den 22 april till International Mother Earth Day. Det händer även att religiösa ledare uppmärksammar Earth Day. För tre år sedan höll Påve Francis (jag har stor respekt för nuvarande påven) ett tal på Jordens dag där han sa (fritt översatt):

Relationen mellan människan och naturen får inte anföras av girighet, manipulation och exploatering, utan måste beskydda den himmelska harmonin som existerar mellan varelser och skapelsen inom respektens och varsamhetens logik, så att jorden kan vara en plats för våra bröder och framtida generationer.

Påve Francis Jordens dag tal gröna moment
Nacho Arteaga | Unsplash

Temat för årets Jordens Dag är plastskräp

Vi är inne i en tidsålder när geologerna hittar plast i sedimenten på våra djuphavshavsbottnar. Det är otroligt sorgligt eftersom forskarna inte vet så mycket om dessa miljöer. 95% av världshaven är fortfarande outforskade, men fylls samtidigt på med skräp i en rasande takt. Varje minut dumpas motsvarigheten till en sopbil med plast i haven (2016) och siffror från 2010 visade att 8 miljoner ton plast hamnar i havet per år. Denna siffra beräknas öka tiofaldigt i loppet av tio år. Lägg då till att 5.25 biljoner enskilda plastbitar beräknades flyta runt i världshaven redan 2015.

Marina djur som sköldpaddor, valar, fisk och sjöfåglar äter plast och dör av svält. Andra djur skadas och fastnar i olika typer av plastförpackningar. Har ni sett sköldpaddorna med skal som ser ut som en 8? Det beror ofta på att de fastnat i plasten som håller ihop ett 6-pack dryck och skalet liksom växer runt den. I rovdjuren som står högst upp på näringskedjan ansamlas i stället gifterna som plasten innehåller i hög grad i djurens fettcellerna (delfinerna utanför Japans kust har exempelvis påvisats ha så höga halter av tungmetaller i sig att det är farligt att äta dem [ändå fortsätter slakten i Taiji]). Ej att förglömma är att vi människor äter ju samma fisk som delfinen.

LÄS OCKSÅ: Han ska rensa världshaven från plast

Jag är förstås uppenbart övertydlig när jag säger att plastskräpet i haven är ett stort problem och att vi behöver göra någonting. Organisationen bakom Earth Day vill bland annat utbilda och uppmuntra till minskat användande av engångsartiklar och skapandet av ett mer hållbart sophanteringssystem 👏. Besök Earth Day Network för mer information.

Hur hamnar skräpet som slängs på land i havet?

plastskräp råtta starbucks
Mert Guller | Unsplash

Nedskräpning från allmänheten är en stor bov i dramat

En relativt liten del av plastskräpet som hamnar i haven härstammar från aktiviteter som genomförts just på havet. Med andra ord syftar jag på sådant som dumpats i havet eller på olika sätt förlorats på havet oavsiktligen.

Omkring 80% av skräpet som hamnar i haven kommer däremot ifrån land . Oavsett vart vi befinner oss så är alltid havet »under oss« skulle en kunna säga. Haven ligger nedströms för alla sjöar, floder och vattendrag och vatten färdas därför från våra floder ned till haven. Och skräpet från våra gator och torg, skogar och fjäll som hamnat i vattnet sköljs med och hamnar till slut i havet. Till stor del handlar det om skräp som kastats på marken som sedan kan transporteras med vindar och regn mot dräneringsnätverken som flödar mot haven. På detta sätt forslas motsvarigheten till 100.000 sopbilar (upp till 2.41 miljoner ton) med plast i haven varje år.

plast i havet plastskräp
Paul Morris | Unsplash

Minimala plastbitar som reningsverken inte klarar av att filtrera bort

Mikroplaster tillförs också till haven genom våra aktiviteter här på fast land. Till stor del härstammar de från bildäck och konstgräsplaner. Men mikroplasterna finns även i våra hygienartiklar (vilket jag tidigare skrivit om här). Mikroplasterna är så små att reningsverken inte klarar att fånga upp dem och de får så att säga fri passage ut i naturen.

Som tur är detta ett ganska hett ämne just nu och forskare skriver debattartiklar om att förbjuda mikroplast, miljöorganisationer uppmärksammar ämnet och i januari i år kunde Storbritannien stoltsera med att deras förbud mot försäljning av produkter som innehåller mikroplast trätt i kraft. I flera länder har gjort olika tilltag för att minska mikroplasten– däribland Italien, Nya Zeeland, Indien, Taiwan, Kanada och USA.

Mikroplast gronamoment.se
Sharon McCutcheon | Unsplash

Hur kan en uppmärksamma Jordens Dag?

Det finns såklart en uppsjö av sätt att fira Earth Day, men jag tänkte ändå nämna några som jag tycker kändes lämpliga.

🌏 Plocka #ettskräpomdagen eller en hel jäkla sopsäck.

🌏 Ta beslutet att sluta använda skönhetsprodukter som innehåller plast.

🌏 Kolla på dokumentären »A Plastic Ocean«.

🌏 Plocka fram ditt zero-waste set av grejer så att du är redo för jobb/skola/älska/leva/njuta imorgon måndag. En kommer långt på termos eller termomugg, vattenflaska, matlåda och bestick nedpackat i ryggsäcken (Här är innehållet i min ryggsäck).


MER OM PLAST OCH MILJÖ

MER JORDENS DAG?
Första gången jag skrev om Jordens Dag var 2016- det var en speciell dag. Ni kan läsa inlägget här

 

Jordens dag 2016 kan gå till historien som dagen då nationerna skrev under på att rädda världen

Jordens dag (eng. Earth Day) firades för första gången den 22 april 1970 för att rikta fokus mot miljöproblemen vi människor har skapat. Sedan dess har Jordens dag blivit ett årligt engagemang och koordineras numera av Earth Day Network som arbetar med ett relativt spritt spektrum av frågor, däribland jämställdhet, avyttring (eng. divestment) från fossila bränslen, återplantering av skog och skyddande av utrotningshotade arter. En ganska häftig och stor organisation.


Jorden har till och med blivit tillägnad en egen hymn (eller anthem om en vill). Melodin är  Beethovens ”Ode to Joy”.

Det som gör Jordens dag 2016 till någonting alldeles utöver det vanliga: FN säger att de förväntar att mer än 130 länder kommer att signera Parisavtalet under en ceremoni i New York den 22 april! Parisavtalet är alltså det historiska avtal om att hålla medeltemperaturhöjningen på jorden under 2°C som världens ledare klubbade  (men ej signerade) under klimattoppmötet i Paris i december 2015 (COP21). Om alla dessa 130 + länder signerar detta avtal den 22 april kommer det att slå rekord i antal länder som signerar ett internationellt avtal. Heja Jordens dag!

LÄS OCKSÅ: Plasten är fokus för Jordens Dag 2018

Jag kommer att fira och som jag tidigare nämnt tycker jag om konceptet att plantera ett träd. Jag gjorde det till min kille på Alla hjärtans dag och jag har för avsikt att göra det till mig själv den 22 april. Jag vill på något sätt vara delaktig under dagen då världens nationer går samman och signerar på att börja ta hand om vår planet. Om du också vill plantera ett träd och vill ha inspiration, tipsar jag om vilka organisationer jag tycker om att stötta HÄR.

Vad är det för vits med att plantera ett träd egentligen?

Jordens atmosfär är uppbyggd av olika gaser. Bland dessa återfinns en liten del så kallade växthusgaser som möjliggör för oss att leva på Jorden. NASA får bidra med en 3 min lång video för att förklara detta koncept:

Hade inte atmosfären som skyddar jorden innehållit växthusgaser så hade jordens medeltemperatur varit -18°C (jordens medeltemperatur ligger idag på 15°C) Det skulle alltså vara mer än 30 ° C kallare på jorden utan växthusgaserna!

Koldioxid och andra växthusgaser är alltså essentiella för att liv ska kunna existera på jorden. Men ett ”överflöd” av dessa gaser leder till något forskarna kallar för den förhöjda växthuseffekten. Det är denna förhöjda växthuseffekt som orsakar klimatförändringarna på jorden. Det är detta politikerna vill hindra genom att signera Parisavtalet och det är här träden kommer in i bilden.

träd
Ett träds kolcykel. Bild: Valerie Martin, TERC

Träden är kopplade till jordens kolcykel. Enkelt kan det förklaras som att levande träd tar upp klimatgasen koldioxid (CO2) från atmosfären genom fotosyntesen och lagrar denna CO2 i form av kol (C). Detta bromsar uppvärmning av jorden eftersom det lagrade kolet inte absorberar värme till skillnad från CO2. Det är en av många anledningar till att det är bra att plantera ett träd!

plant_tree
Bild: NASA Climate Kids