Om hållbar konsumtion, minimalism och lycka

minimalism kaktus
Det här är del 3 i en fördjupning i ämnet Hållbar konsumtion*. Idag blir det lite mer personligt och handlar om hur hållbar konsumtion kan relatera till minimalism, kollaborativ ekonomi- och framförallt lycka.

happy place woman
Artem Beliaikin | Unsplash

Enligt mig handlar hållbar konsumtion dels om att vara en medveten konsument, men framförallt om att inte konsumera så himla mycket. Det var när jag insåg det som jag på riktigt började uppskatta minimalism och kollaborativ ekonomi.

Ett minimalistiskt tankesätt gjorde mig lyckligare

Vad minimalism betyder och hur en praktiserar det skiljer sig åt mellan människor. Men grundtanken inom minimalismen är att göra sig av med det som är onödigt för att lämna plats och frigöra tid till det som verkligen betyder något. Att prioritera det som är viktigt genom att eliminera det som är mindre viktigt. Oftast innebär minimalism att reflektera mycket över sina ägodelar. Eller snarare att rensa bort onödiga ägodelar, så att en inte behöver spendera så mycket tid med att tänka på dem.

Enligt mig bör inte minimalism betraktas som ett mål i sig, utan som ett verktyg som hjälper oss att rensa ut bland våra prylar (och att sluta köpa så många fler) och skapar utrymme till det vi faktiskt är passionerade för, såsom relationer och fritidsaktiviteter. Men det är fortfarande upp till oss att göra det mesta av möjligheterna som minimalism kan öppna upp.

Grundtanken inom minimalismen är att göra sig av med det som är onödigt för att lämna plats och frigöra tid till det som verkligen betyder något.

Jag är inte minimalist i den bemärkelsen att jag räknar mina ägodelar och inte heller äger några onödiga prylar (även om jag jobbar på att minska andelen onödiga saker). Men jag kan känna mig ofri av alla prylar som måste tas om hand, städas undan och förvaras. Jag har exempelvis väldigt svårt att koncentrera mig på en specifik uppgift om det står mycket saker framme. Därför har jag länge velat ändra min relation till mina ägodelar- lösgöra mig. Minimalismen har varit en hjälp för mig på den resan. Sedan jag började praktisera ett minimalistiskt tankesätt känner jag mer frihet, glädje och tillfredsställelse i vardagen.

färpennor trä hållbar konsumtion
Garage AG | Unsplash

Så här gör jag för att leva mer minimalistiskt

Jag tränar på att vara nöjd med det jag redan har

Det enklaste sättet för mig att förbli nöjd med det jag redan har, är att aktivt välja att inte «gå på stan» för att titta på alla saker som finns att köpa. Vi exponeras ändå för så mycket reklam designad för att få oss att känna oss missnöjda med det vi har och att vilja köpa nytt. Jag vill inte addera till den känslan. Ju längre tiden går utan att ”fönstershoppa”, desto lättare är det att känna mig nöjd. Men jag kan fortfarande ofta tycka att det är svårt. Just nu sliter jag till exempel med att vara nöjd med lerkrukorna (som jag absolut ville ha) till mina blommor för att «alla andra» har så fina blomkrukor hemma. Det är så sjukt, eftersom jag vet att jag köpte dessa krukor för att jag tänkte att de ska fungera hela livet.

Jag säljer, ger bort och donerar saker jag inte använder

Det vanligaste argumentet för att spara saker är att de kanske kommer till användning i framtiden. Jag själv (och min partner framförallt) använder det här argumentet för att spara på prylar. Och visst är det så, att ett antal av dessa saker kommer att komma till användning någon gång. Men andra kommer inte att göra det.

För att lista ut vilka saker jag ska behålla/inte behålla har jag börjat fundera på 5 saker

  1. Har jag någon gång tidigare haft användning för / glädje av saken?
  2. Under hur lång period hade jag användning för den?
  3. Hur länge sedan är det jag hade användning för den?
  4. Var jag samma person när jag fick glädje av saken som jag är idag?
  5. Kan jag förställa mig vid vilket tillfälle jag kan ha användning av saken i framtiden?

Med hjälp av svaren på ovanstående frågor bestämmer jag mig för om det är sannolikt att jag kommer ha nytta av och eller glädje av föremålet i framtiden. Om jag inte tror att prylen kommer fylla någon funktion hos mig i framtiden bestämmer jag mig för att sälja, ge bort eller donera den.

Jag skyndar inte

Jag brukar aldrig köpa en sak direkt när jag får lust att köpa den. Jag låter det alltid gå en tid för att fundera på om jag «verkligen» vill ha/ behöver den. När jag får tid att tänka efter visar det sig att köplusten allt som oftast bara var en impuls. I skrivande stund kan jag inte komma på en enda sak som jag väntade för länge på att köpa och liksom missade chansen.

Jag deltar i den kollaborativa ekonomin

händer gemenskap
rawpixel.com | Unsplash

Kollaborativ ekonomi brukar sammanfattas som tillgång framför ägande. För er som vill läsa mer om det har jag tidigare skrivit flera inlägg om kollaborativ ekonomi:

Kollaborativ ekonomi i mitt hjärta
Kollaborativ ekonomi förenklar för människor att dela med sig
Tack för cykeln Cykelköket
Julkalender: Hållbara tips i vardagen Lucka 21

Det är inte så att jag är enormt aktiv inom den kollaborativa ekonomin. Men jag är ändå en deltagare och en stor förespråkare. Jag lånar till exempel ut verktyg till mina grannar, böcker till mina vänner, jag byter gärna sticklingar och förra veckan fick jag min soffa helt gratis. Det roligaste med att delta i kollaborativa aktiviteter och initiativ är att «makten» är fördelad lika mellan människor eftersom dessa aktiviteter bygger på människa-till-människa interaktion. Att vi väljer att exempelvis låna någonting av en annan medmänniska och sedan lämna tillbaka den, i stället för att köpa något som kanske endast används under en kort period- det känns bra.

Jag menar att kollaborativ ekonomi berikar samhället genom att tillgängliggöra fler outnyttjade resurser och framförallt genom att föra människor närmare varandra. Personligen har jag blivit lyckligare på köpet (pun intended).

FÖRDJUPNING:
DEL 1: Hållbar konsumtion och elefanten i rummet
DEL 2: Hållbar konsumtion och varornas hemliga liv


* «Hållbar konsumtion och produktion syftar till att ”göra mer och bättre med mindre” och höja nettovälfärden från ekonomisk verksamhet genom att minska resursanvändning, utarmning och föroreningar under hela livscykeln och samtidigt höja livskvaliteten.»

Direktöversatt från FNs text om de globala målen för hållbar utveckling. Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.



Lämna gärna en kommentar och berätta vad ni tyckte om det här inlägget. Håller ni med mig? Hur tänker ni kring hållbar konsumtion? 🍀

Sista chansen att nominera årets konsumenthjälte idag

gronamoment.se konsumenthjälte
Foto: Clem Onojeghuo

Sveriges konsumenter delar varje år ut ett pris till en person, organisation eller företag »som står upp för konsumenternas rättigheter, inspirerar andra och driver på utvecklingen mot mer konsumentmakt och ett mer hållbart samhälle«.

Själv nominerade jag just den ideella föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg som arbetar för tillgång framför ägande.  Jag tycker att kollaborativ ekonomi är en så himla bra modell eftersom den skapar tillit mellan människor och låter oss dela vårt överflöd av tid och resurser med varandra. Jag tycker dessutom inte om att bli reducerad till en konsument, vilket kapitalismen gör. Jag är nämligen en person, en människa och en deltagare (och mycket mer!).

Priset till mottagaren är 10 000 kronor, en antik blåslampa och en prenumeration på tidningen Råd & Rön. Det är sista dagen att nominera en konsumenthjälte idag 1 november, så raska på! Klicka på länken för att läsa mer om priset och komma till nomineringssidan.

LÄS MER:

Är Göteborg en Sharing City år 2030?

Göteborg sharing city gronamoment.se
Foto: Evan Kirby via Unsplash

Jag har varit på workshop tillsammans med 50 andra personer som tror att Göteborg kan bli en stad där tillgångar och resurser nyttjas mer effektivt, både på individ- och samhällsnivå.


Den 8:e juni  arrangerade Göteborgs Stad (Konsument- och Medborgarservice) och Kollaborativ Ekonomi Göteborg (KEG) workshopen Sharing City Göteborg 2030. Syftet med workshopen var att utforska vad det skulle innebära att bli en så kallad Sharing City inom en nära framtid. Bland deltagarna fanns bland annat aktivister, beslutsfattare, stadsplanerare, hållbarhetsfolk, forskare och utvecklare/designers.

På sin blogg skrev KEG skrev så här om hur resultatet från workshopen kommer användas:

”Resultatet från workshopen kommer delvis användas i en kommande utställning på Världskulturmuseet om hållbar konsumtion och vara grunden till det fortsatta arbetet för Sharing City Göteborg […]”

Läs hela deras inlägg på smartakartan.se för att få veta mer om Sharing City Göteborg.

Jättekul att jag fick vara med! Det blev en väldigt intensiv och rolig dag, där jag fick möjlighet att hälsa på flera personer som jag länge velat träffa. Ett par av dem kommer nog att omtalas i inlägg på bloggen framöver:) Heja KEG och Göteborgs Stad för ett bra initiativ!


Andra inlägg relaterade till kollaborativ ekonomi:

Att leva Zero Waste är inte en tävling

Zero Waste är inte en tävling om vem som har minst antal föremål i en glasburk. Den här livsstilen innebär ett sätt att rikta strålkastarna mot den slit- och slängkultur som vi har idag. I genomsnitt slänger vi svenskar till exempel 8 kg kläder i soporna varje år: det finns ingen logik i det. Zero Waste som livsstil är ett sätt att medvetandegöra och öppna upp en diskussion kring hur vi konsumerar. Jag som vill leva Zero Waste vill hitta tillbaka till att värdesätta de ägodelar jag redan har och att ta vara på det jag har. Framförallt så vill jag inte slänga någonting fullt fungerande för att göra plats för någonting nyare eller mer modernt.

Zero Waste är också ett uttrycksätt för en önskan att samhället ska röra sig mot en cirkulär och kollaborativ ekonomi där det inte finns utrymme för skräp. Sopor bör ses som ett mänskligt koncept, för i naturen läggs inte avfall på deponi. De restprodukter som skapas i en naturlig process eller genom en organism blir i stället en råvara som används i andra processer och av andra organismer.

Faktum är att det idag är omöjligt att leva helt och hållet Zero Waste. Vårt ekonomiska system tillåter inte det. Men det går att producera mindre skräp. Dessutom är det roligt att ta hand om sina saker, ge nytt liv till andra och att vara med att återskapa tilliten mellan människor genom att delta i den kollaborativa ekonomin.

Relaterat

Tack för cykeln Cykelköket

Jag har börjat cykla igen efter för många års uppehåll. Vilken befrielse att susa fram i snigelfart (jag har lite skräck för att bli påkörd, haha)!

Jag brukade älska att cykla. Några av mina käraste minnen är faktiskt från en tid när jag under en sommar trampade mycket med min lillasyster (i en ålder av 18 år) tjoande från pakethållaren: ”Snabbare!” i varenda uppförsbacke. Och nu har jag alltså återigen blivit cyklist; mest till och från pendeltågsstationen, men ändå! För detta vill jag tacka den grymma kollaborativa verksamheten Cykelköket Göteborg. Det var nämligen där jag blev medlem till ett ynka studentpris på 50 kr och fick välja en cykel från deras verkstad. För människor i arbetslivet kostar medlemskapet i stället en 100-lapp.

blombud
Cyklar från Cykelköket kan t.ex. användas om du vill tituleras miljövänligt blombud.

Cyklarna som kommer in till Cykelköket är begagnade och i behov av reparation, men det är en del av poängen; Cykelköket vill nämligen att en ska lära sig att reparera sin egen cykel. Jag kan dock inte ta på mig äran för att ha reparerat min egen, för det har nämligen min man gjort ( ♥ ).

Jag tycker ju att det är viktigt att ta hand om de saker jag har och att se värdet i begagnat och återbrukat framför att köpa nya prylar (det behövs ju inte om det jag har är i fungerande skick!). Därför har jag bestämt mig för att lära mig att bli mer händig. Jag har till och med inlett min episka praktiska framtid genom att häromdagen skruva åt min cykelsadel som satt löst.

high_five.gif

Det första cykelköket startade i Malmö, men utifrån min lilla Ecosia-sökning hittade jag dessvärre ingenting i samma stil lokaliserat i Stockholm. Kanske finns det i din stad?

Kollaborativ ekonomi förenklar för människor att dela med sig

Den kapitalistiska ekonomin är ett linjärt system där det ständigt produceras nya prylar, medan det inte finns något fullt fungerande system (någonstans i världen skulle jag vilja påstå) att ta hand om alla dessa saker när de är förbrukade, vilket resulterar i enorma sopberg och oförlåtligt mycket skräp i vår natur och i våra hav. Tack och lov är den kollaborativa ekonomin (vilken bygger på tillgång framför ägande) på framfart runt om i världen. Ett naturligt inslag i den cirkulära ekonomin är exempelvis avfallsminimering då den inkluderar uthyrning, utlån, gåvor (föremål & tid), och återanvändning.

cirkulär
Bild Northeast Recycling Council

Några kollaborativa initiativ

Streetbank är ett internationellt online community är vi kan dela saker med våra grannar. För att å registrera sig hos Streetbank måste en lägga ut någonting som en kan låna ut. Jättekul koncept.

Föreningen Kollaborativ ekonomi Göteborg har skapat utlåningsmärken så att vi kan berätta för våra grannar vad vi kan tänka oss att låna ut. Märkena  sätts på brevlådan eller dörren och kan laddas ned för utskrift HÄR (gratis).

låna 2.JPG

Freeshop.se här kan vi lägga ut våra prylar som inte används, så att de kan hamna i rätt händer: genom att ge bort sakerna som gåva till någon som vill ha dem. Genom Freeshop fick jag den här griffeltavlan av en tjej som heter Linda. Jag tänker använda den till mitt bröllop:)

griffel.png

Det dyker upp så många nya, underbart härliga initiativ hela tiden. Cirkulär ekonomi är fantastiskt, så välkomna att dela :)

Läs mer om kollaborativ ekonomi:  Kollaborativ ekonomi i mitt hjärta

Kollaborativ ekonomi i mitt hjärta

God kväll alla nya (och kära trogna) läsare! Så himla kul att det var så många som tittade in på självaste Jordens dag! Några av er kanske undrar hur många nationer som ratificerade (skrev under) Parisavtalet tillslut? Hela 175 stycken. Hurra!


Kollaborativ ekonomi

I motsättning till den kapitalistiska ekonomin (där ekonomisk tillväxt står i centrum) handlar den kollaborativa/ cirkulära ekonomin om att få tillgång till saker och tjänster framför att äga dem. Har du saker hemma som endast används en sällan gång om året? Har du någon gång känt dig överväldigad av alla prylar du har hemma? Jag kan i alla fall svara ja på båda ovanstående frågor och därför attraheras jag av kollaborativ ekonomi. Jag försöker också lösgöra mig från materiella begär, vilket är mycket enklare när en är i gott sällskap! Gott sällskap får en nämligen mer eller mindre ”på köpet” (i brist på ett bättre uttryck) då kollaborativ ekonomi ofta skapar en känsla av ‘community’. Det handlar helt enkelt om att dela, byta, ge, låna eller hyra.

Läs också: Kollaborativ ekonomi förenklar för människor att dela med sig

Jag har med hjälp av min kompis Albin sammanställt en karta över ett antal kollaborativa verksamheter i centrumnära Göteborg (märk väl att en karta alltid är en förenkling av verkligheten). Faktum är att det finns så många att alla inte riktigt fick plats! Hoppas du ska tycka om den.

Skärmavbild 2016-02-25 kl. 17.41.26

För att ta en närmare titt klicka här: Karta över kollaborativa verksamheter i Göteborg

Kollaborativ ekonomi har alltså massor att erbjuda. Nedan har Albin och jag också gjort en liten animationsfilm där vi i kartprogrammet ArcScene visar fram några av alla kollaborativa initiativ som finns i Göteborgs stad (glöm inte att slå på ljudet):

För dig som bor i eller har ärenden i Göteborg (eller bara är nyfiken på kollaborativ ekonomi generellt) kan jag varmt rekommendera Kollaborativ Ekonomi Göteborgs hemsida. Nu blev det mycket Göteborg idag! Men som flera av er redan vet så bor ju jag här, så det fick bli så denna gång. Kollaborativa verksamheter börjar dock synliggöras lite varstans. Det finns till exempel ett flertal interaktiva kartor för dig som är nyfiken på vad som finns nära dig. Några förslag är kartor över StockholmOslo och Paris (samt Göteborg förstås ;) )

Jag planerar att återkomma till mer om kollaborativ ekonomi framöver. Hoppas att du vill hänga med!