Om hållbar konsumtion, minimalism och lycka

minimalism kaktus
Det här är del 3 i en fördjupning i ämnet Hållbar konsumtion*. Idag blir det lite mer personligt och handlar om hur hållbar konsumtion kan relatera till minimalism, kollaborativ ekonomi- och framförallt lycka.

happy place woman
Artem Beliaikin | Unsplash

Enligt mig handlar hållbar konsumtion dels om att vara en medveten konsument, men framförallt om att inte konsumera så himla mycket. Det var när jag insåg det som jag på riktigt började uppskatta minimalism och kollaborativ ekonomi.

Ett minimalistiskt tankesätt gjorde mig lyckligare

Vad minimalism betyder och hur en praktiserar det skiljer sig åt mellan människor. Men grundtanken inom minimalismen är att göra sig av med det som är onödigt för att lämna plats och frigöra tid till det som verkligen betyder något. Att prioritera det som är viktigt genom att eliminera det som är mindre viktigt. Oftast innebär minimalism att reflektera mycket över sina ägodelar. Eller snarare att rensa bort onödiga ägodelar, så att en inte behöver spendera så mycket tid med att tänka på dem.

Enligt mig bör inte minimalism betraktas som ett mål i sig, utan som ett verktyg som hjälper oss att rensa ut bland våra prylar (och att sluta köpa så många fler) och skapar utrymme till det vi faktiskt är passionerade för, såsom relationer och fritidsaktiviteter. Men det är fortfarande upp till oss att göra det mesta av möjligheterna som minimalism kan öppna upp.

Grundtanken inom minimalismen är att göra sig av med det som är onödigt för att lämna plats och frigöra tid till det som verkligen betyder något.

Jag är inte minimalist i den bemärkelsen att jag räknar mina ägodelar och inte heller äger några onödiga prylar (även om jag jobbar på att minska andelen onödiga saker). Men jag kan känna mig ofri av alla prylar som måste tas om hand, städas undan och förvaras. Jag har exempelvis väldigt svårt att koncentrera mig på en specifik uppgift om det står mycket saker framme. Därför har jag länge velat ändra min relation till mina ägodelar- lösgöra mig. Minimalismen har varit en hjälp för mig på den resan. Sedan jag började praktisera ett minimalistiskt tankesätt känner jag mer frihet, glädje och tillfredsställelse i vardagen.

färpennor trä hållbar konsumtion
Garage AG | Unsplash

Så här gör jag för att leva mer minimalistiskt

Jag tränar på att vara nöjd med det jag redan har

Det enklaste sättet för mig att förbli nöjd med det jag redan har, är att aktivt välja att inte «gå på stan» för att titta på alla saker som finns att köpa. Vi exponeras ändå för så mycket reklam designad för att få oss att känna oss missnöjda med det vi har och att vilja köpa nytt. Jag vill inte addera till den känslan. Ju längre tiden går utan att ”fönstershoppa”, desto lättare är det att känna mig nöjd. Men jag kan fortfarande ofta tycka att det är svårt. Just nu sliter jag till exempel med att vara nöjd med lerkrukorna (som jag absolut ville ha) till mina blommor för att «alla andra» har så fina blomkrukor hemma. Det är så sjukt, eftersom jag vet att jag köpte dessa krukor för att jag tänkte att de ska fungera hela livet.

Jag säljer, ger bort och donerar saker jag inte använder

Det vanligaste argumentet för att spara saker är att de kanske kommer till användning i framtiden. Jag själv (och min partner framförallt) använder det här argumentet för att spara på prylar. Och visst är det så, att ett antal av dessa saker kommer att komma till användning någon gång. Men andra kommer inte att göra det.

För att lista ut vilka saker jag ska behålla/inte behålla har jag börjat fundera på 5 saker

  1. Har jag någon gång tidigare haft användning för / glädje av saken?
  2. Under hur lång period hade jag användning för den?
  3. Hur länge sedan är det jag hade användning för den?
  4. Var jag samma person när jag fick glädje av saken som jag är idag?
  5. Kan jag förställa mig vid vilket tillfälle jag kan ha användning av saken i framtiden?

Med hjälp av svaren på ovanstående frågor bestämmer jag mig för om det är sannolikt att jag kommer ha nytta av och eller glädje av föremålet i framtiden. Om jag inte tror att prylen kommer fylla någon funktion hos mig i framtiden bestämmer jag mig för att sälja, ge bort eller donera den.

Jag skyndar inte

Jag brukar aldrig köpa en sak direkt när jag får lust att köpa den. Jag låter det alltid gå en tid för att fundera på om jag «verkligen» vill ha/ behöver den. När jag får tid att tänka efter visar det sig att köplusten allt som oftast bara var en impuls. I skrivande stund kan jag inte komma på en enda sak som jag väntade för länge på att köpa och liksom missade chansen.

Jag deltar i den kollaborativa ekonomin

händer gemenskap
rawpixel.com | Unsplash

Kollaborativ ekonomi brukar sammanfattas som tillgång framför ägande. För er som vill läsa mer om det har jag tidigare skrivit flera inlägg om kollaborativ ekonomi:

Kollaborativ ekonomi i mitt hjärta
Kollaborativ ekonomi förenklar för människor att dela med sig
Tack för cykeln Cykelköket
Julkalender: Hållbara tips i vardagen Lucka 21

Det är inte så att jag är enormt aktiv inom den kollaborativa ekonomin. Men jag är ändå en deltagare och en stor förespråkare. Jag lånar till exempel ut verktyg till mina grannar, böcker till mina vänner, jag byter gärna sticklingar och förra veckan fick jag min soffa helt gratis. Det roligaste med att delta i kollaborativa aktiviteter och initiativ är att «makten» är fördelad lika mellan människor eftersom dessa aktiviteter bygger på människa-till-människa interaktion. Att vi väljer att exempelvis låna någonting av en annan medmänniska och sedan lämna tillbaka den, i stället för att köpa något som kanske endast används under en kort period- det känns bra.

Jag menar att kollaborativ ekonomi berikar samhället genom att tillgängliggöra fler outnyttjade resurser och framförallt genom att föra människor närmare varandra. Personligen har jag blivit lyckligare på köpet (pun intended).

FÖRDJUPNING:
DEL 1: Hållbar konsumtion och elefanten i rummet
DEL 2: Hållbar konsumtion och varornas hemliga liv


* «Hållbar konsumtion och produktion syftar till att ”göra mer och bättre med mindre” och höja nettovälfärden från ekonomisk verksamhet genom att minska resursanvändning, utarmning och föroreningar under hela livscykeln och samtidigt höja livskvaliteten.»

Direktöversatt från FNs text om de globala målen för hållbar utveckling. Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.



Lämna gärna en kommentar och berätta vad ni tyckte om det här inlägget. Håller ni med mig? Hur tänker ni kring hållbar konsumtion? 🍀